Fyrskepp

Fyrskepp utgjordes av fartyg med anordning för att avge fyrljus. Senare försågs de även med utrustning för mistsignal och radiofyr. Fyrskeppen placerades på platser där landbaserade fyrar inte gav tillräcklig ledning för sjöfarande. Fyrskeppet låg förankrat på sin station med hjälp av kraftiga ankare. Under dager tjänade ett eller två stora, röda klot i masterna som tecken på att det låg på sin position, under mörker lyste fyrljuset.

Världens första fyrskepp lades ut 1731. Norden har haft summa 60 platser där fyrskepp varit posterade. Idag är ingen längre i drift.

Utanför Vasamuseet i Stockholm ligger fyrskeppet Finngrunden. Det visas för allmänheten

De första fyrskeppen förde två fyrljus, i vardera änden av en rå. Arkiv Trinity House

Fyrskepp Nr 0 Cyklop var utrustad med två fyrljus, hissade en i vardera masten. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken

Några fyrskepp i nordiska vatten. Figur Leif Elsby

Danska fyrskeppsstationer. Figur Leif Elsby

Historik om fyrskepp

1731 lades världens första fyrskepp ut. Det posterades i Themsenmynningen vid banken Nore Sand.

Masten var försedd med en horisontell rå med en i vardera änden placerad lanterna.
De två fyrljusen gjorde att fyrfartyget kunde skiljas från vanliga ankarliggare, vilka bara förde ett ljus.
1736 lades världens andra fyrskepp ut. Det placerades vid Dudgeon Shoal. Även detta engelska skepp var försett med två lanternor som fyrljus på en rå.

1812 skaffade Ryssland sitt första fyrskepp.

1829 skaffade Danmark sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Läsö Trindel i Kattegatt.

1831 skaffade Sverige sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Falsterborev och utgjordes av fyrskepp Nr 00 Hermina, en av Lotsverket inhyrd jakt. Hon försågs med fyrutrustning, två mindre kanoner för mistsignalering samt ankare och kätting. Hon lades ut 1831 den 28 juli på 5-6 famnars djup. Fartyget var dock i minsta laget och inte helt lämpat för uppgiften.

Det dröjde till 1844 innan nästa fyrskepp lades ut i Sverige, fyrskepp Nr 0 Cyklop, även hon på fyrskeppsstationen Falsterborev.

1856 skaffade Norge sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Lepsöyrevet vid Ålesund.

1868 skaffade Finland sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Qvarken (Snipan) i Östra Kvarken.

1872 var i svenska vatten 9 st ”fyrfartyg” utlagda vid: Falsterborev, Finngrunden, Grepen, Grundkallen, Jerskullen (i Karlskrona), Svenska Björn, Svinbådan, Sydostbrotten samt Utgrunden.

Även i Vänern fanns ett fyrskepp, nämligen Megrundet (1883-1919), och var det enda fyrskepp i Sverige, som inte ägdes av Kronan. Det innehades av Venerns Seglationsstyrelse.

1929, den 31 december, förfogade det svenska Lotsverket över 25 stycken fyrskepp.

1968 drogs Norges sista fyrskeppsstation in. Det var Ildjernsflu

1972 drogs den sista svenska i drift varande fyrskeppsstationen in. Det var Falsterborev. På plats tjänstgjorde då fyrskepp Nr 28 Reserv. Hon ersattes av en kassunfyr.

1983 drogs USA:s sista fyrskeppsstation in. Det var Nantucket

1987 drogs Danmarks sista fyrskeppsstation in. Det var Mön SE

1988 drogs Tysklands sista fyrskeppsstation in

Fyrskeppsstationer i nordiska vatten

Fyrskepp Nr 32 Fladen tjänstgjorde 1929-1965 som fyrskepp vid fyrskeppsstation Vinga. Figur Leif Elsby

Grundkallen kassunfyr ersatte fyrskeppen på fyrskeppsstation Grundkallen. Foto Lars Löfberg

Historik

Läget för fyrskeppsstationerna, fyrskeppens placeringsplats, valdes så att de dels skulle ge bra vägledning för sjöfarande och dels för att ge en bra förankring för fyrskeppen.

I Sverige har 24 stycken fyrskeppsstationer varit i bruk. På dessa har totalt 37 olika fyrskepp varit utplacerade.
Norge har haft 2 fyrskeppsstationer. Där har 3 olika fyrskepp varit posterade.
I Finland har 12 fyrskeppsstationer varit i bruk. På dessa har summa 15 bemannade fyrskepp plus tre obemannade varit utplacerade.
I Danmark har 22 stycken fyrskeppsstationer varit i bruk. På dessa har totalt 25 olika fyrskepp varit utplacerade.

Fyrskepp Nr 33 Sydostbrotten. Foto Gellerstad

Den kungliga jakten Esplendian inviger Göta kanal 1832. Hon blev senare Fyrskepp Nr 9 Diana

Fyrskepp Nr 4 Falsterborev. Figur Leif Elsby

Fyrskepp Nr 3 Grundkallen. Foto Lotsverket

Fyrskepp Nr 7 Vulkan målad för station Västra Banken. Foto Lotsverket

Fyrskepp Nr 28 Reserv som Falsterborev. Foto Lotsverket

Fyrskepp Nr 29 Ölandsrev på station Hävringe

Fyrskepp Nr 19 Norströmsgrund. Foto Lotsverket

Fyrskepp Nr 20 Grepen som Grepen 1930. Foto Lotsverket

Trubaduren ersatte fyrskeppsstation Vinga. Foto Esbjörn Hillberg

fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan). Arkiv Finlands Sjöfartsverk

Fyrskepp Nr 10F Helsingkallan. Arkiv Finska Sjöfartsverket

Fyrskepp Nr 16F Kalbådagrund. Arkiv Finska Sjöfartsverket

Fyrskepp Nr 18F Storbrotten. Arkiv Finska Sjöfartsverket

Fyrskepp Nr 14F Kemi. Arkiv Finlands Sjöfartsverk

Danskt fyrskepp målat för fyrskeppsstation Horns Rev

Fyrskeppet Nore Sand är här rundningsmärke vid regatta på Themsen 1865. Ur The Illustrated London News 1842-1884. Arkiv Esbjörn Hillberg.

Tabell svenska fyrskeppsstationer

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering ____________ Ersatt av1831-1972 __ Falsterborev _____ Södra Östersjön ______ Falsterborev kassunfyr 1859-1969 __ Finngrunden ______ Bottenhavet __________ Finngrunden kassunfyr 1862-1963 __ Sydostbrotten ____ Norra Kvarken ________ Sydostbrotten kassunfyr 1862-1959 __ Grundkallen ______ Bottenhavet __________ Grundkallen kassunfyr, första teleskopkassunfyren 1864-1946 __ Utgrunden ________ Kalmarsund ___________ Utgrunden kassunfyr, första fjärrstyrda kassunfyren över VHF 1866-1960 __ Svinbådan ________ Öresund ______________ Svinbådan kassunfyr 1868-1968 __ Svenska Björn ____ Ålands hav ___________ Svenska Björn kassunfyr 1870-1879 __ Jerskullen _______ Karlskrona ___________ fyr på fästningen Godnatt 1872-1955 __ Grepen ___________ Bottenhavet __________ Engelska Grundet kassunfyr 1873-1971 __ Kalkgrundet ______ Öresund ______________ Kalkgrundet kassunfyr 1876-1969 __ Malmö redd _______ Öresund 1879-1961 __ Oskarsgrundet ____ Öresund ______________ Oskarsgrundet NO resp SV 1881-1970 __ Västra Banken ____ Bottenhavet __________ Västra Banken kassunfyr 1883-1915 __ Kopparstenarna ___ Mellersta Östersjön __ Boj 1883-1919 __ Megrundet ________ Vänern _______________ Megrundet kassunfyr 1892-1969 __ Fladen ___________ Kattegatt ____________ Fladen kassunfyr 1894-1969 __ Norströmsgrund ___ Bottenviken __________ Norströmsgrund kassunfyr 1896-1966 __ Almagrundet ______ Norra Östersjön ______ Almagrundet kassunfyr 1900-1929 __ Grisbådarna ______ Skagerack ____________ Boj 1901-1930 __ Trelleborgsredd __ Södra Östersjön ______ Trelleborg kassunfyr, Sveriges första kassunfyr 1919-1951 __ Ölandsrev ________ Södra Östersjön ______ Ölands Södra Grund, Sveriges första bemannade kassunfyr 1924-1960 __ Östra Kvarken ____ Norra Kvarken ________ Nordvalen kassunfyr 1927-1967 __ Hävringe _________ Mellersta Östersjön __ Gustav Dalén kassunfyr 1929-1965 __ Vinga ____________ Kattegatt ____________ Trubaduren kassunfyr

Svenska fyrskeppsstationer från norr till söder

Norströmsgrund __ Östra Kvarken __ Sydostbrotten _______ Finngrunden

Västra Banken ___ Grundkallen ____ Grepen ______________ Svenska Björn

Almagrundet _____ Hävringe _______ Kopparstenarna ______ Utgrunden

Ölandsrev _______ Jerskullen _____ Trelleborgsredd _____ Falsterborev

Oskarsgrundet ___ Kalkgrundet ____ Malmö redd/Sjollen __ Svinbådan

Fladen __________ Vinga __________ Grisbådarna _________ Megrundet

Tabell finska fyrskeppsstationer

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering1794-1881 __ Marjaniemi _______ Bottenviken __________ 1854-1953 __ Kalbådagrund _____ Finska viken _________ 1868-1960 __ Qvarken (Snipan) _ Östra Kvarken _______ 1877-1944 __ Taipaleenluoto ___ Ladoga ______________ 1879-1957 __ Storkallegrund ___ Kvarken ______________ 1885-1933 __ Werkkomatala _____ Finska viken _________ 1885-1937 __ Helsingkallan ____ Bottenviken __________ 1885-1955 __ Relandersgrund ___ Bottenhavet __________ 1885-1974 __ Kemi _____________ Bottenviken __________ 1892-1956 __ Nahkiainen _______ Bottenviken __________ 1892-1959 __ Äransgrund _______ Finska viken _________ 1907-1958 __ Storbrotten ______ Ålands hav ___________

Tabell norska fyrskeppsstationer

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering1856-1874 __ Lepsöy ___________ Nordsjön vid Ålösund 1919-1968 __ Ildjernsflu ______ Oslofjorden

Tabell danska fyrskeppsstationer

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering1829-1942 __ Läsö Trindel _____ Kattegatt, den första danska fyrskeppsstationen, blev Läsö Nord 1838-1937 __ Drogden __________ södra Öresund 1842-1948 __ Anholt Knob ______ Lat. N 56° 44’. Long. O 11° 39’, O Anholt, Kattegatt, blev Anholt Nord 1852-1965 __ Läsö Rende _______ NO om Läsö, Kattegatt 1853-1908 __ Kobbergrund ______ SO om Läsö 1869-1944 __ Schultz Grund ____ mellan Själland och Jylland i jämnhöjd med Århus , blev Kattegat SW 1878-1975 __ Gedser Rev _______ mellan Falster och Tyskland, södra Östersjön 1878-1980 __ Skagens Rev ______ NV om Skagen, Skagerack 1878-1980 __ Horns Rev ________ väst Jylland i jämnhöjd med Blåvandshuk, indragen 1939-1945 1882-1969 __ Lappegrund _______ norra Öresund 1888-1975 __ Vyl ______________ 40 km V Esbjerg, indragen 1939-1945 1898-1912 __ Hals Barre _______ 4 km SO om inloppet till Ålborg. Lat. N 56° 57’. Long. O 10° 26’ 1906-1956 __ Grådyb ___________ indragen 1940-1945 1908-1942 __ Östre Flak _______ blev Ålborg Bugt 1916-1960 __ Gilleleje Flak N _ Lat. N 56° 10’. Long. O 12° 18’ 1921-1969 __ Halskov Rev 1939-1942 __ Vengeance Grund __ Stora Bält 1945-1956 __ Ålborg Bugt ______ f.d Östre Flak 1945-1979 __ Kattegatt S ______ Kattegatt 1945-1971 __ Kattegatt SW _____ f.d. Schultz Grund 1945-1975 __ Läsö Nord ________ f.d. Läsö Trindel 1945-1949 __ Kadetrenden ______ Lat. N 54° 30’. Long. O 12° 15’, från Gedser bäring 110°, avstånd 22 km 1946-1947 __ 71 SW ____________ Lat. N 56° 59’. Long. O 07° 05’ 1949-1952 __ HR 1 _____________ Hanstholm Route 1, blev ER 1948-1980 __ Anholt Nord ______ Lat. N 56° 44’. Long. O 11° 39’, f.d. Anholt Knob 1952-1969 __ ER _______________ Esbjerg Route, f.d. HR 1 1980-1987 __ Mön SE ___________ Lat. N 54° 48’. Long. O 12° 47’, från Gedser bäring 085°, avstånd 54 km

Fyrskepp

Enligt internationell praxis målades fyrskeppen röda, med stora vita bokstäver längs fartygssidorna med namnet på placeringen. De danska hade dessutom en vit linje längs skrovet.

I Norden låg fyrskeppen ute på sina stationer under den isfria säsongen.
Fyrskeppen var ofta byggda för en viss fyrskeppsstation men kom vanligen att tjänstgöra vid flera.
Då ett fyrskepp bytte stationering fick det ändrat namn på sidorna.
Ibland blev de överförda till reservflottan.
De blev moderniserade ett antal gånger för att motsvara den förändrade tidens krav.
De utrustades på 1900-talet med den tidens "high tech".

De tidigaste fyrskeppen saknade maskineri för framdrivning.

De fick därför seglas eller bogseras.
De fyrskepp som byggdes under 1900-talet var i regel utrustade så att de för egen maskin kunde komma ut till sin position respektive komma tillbaka till hamn undan isen för att få underhåll.
De med isförstärkt skrov kunde ligga ute nästan året runt.

Numrering och namn

När svenska och finska fyrskepp döptes fick de ett namn, sedermera både ett nummer och ett namn. För att kunna hålla isär finska och svenska fyrskepp i detta Fyrlexikon har undertecknad på eget bevåg gett de finska tilläggsbokstaven "F" i nummerserien. Exempel: Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn, Fyrskepp Nr 6F Storkallegrund

Danska fyrskepp fick nummer skrivna med romerska siffror, till skillnad från de svenska och finska som hade arabiska siffror. De utan framdrivningsmaskineri kallades "Fyrskib" och de med kallades "Motorfyrskib". Exempel: Fyrskib Nr VI, Motorfyrskib Nr IV

Oberoende av fyrskeppets dopnamn målades stationeringens namn med vita bokstäver på det röda skrovet. Dopnamn och namn på staioneringen kunde vara helt olika men det var bara dopnamnet som följde fartyget genom "livet".

Tabell svenska fyrskepp

Tjänsteår - Nummer & namn ________________ Byggår - Tjänstgjort vid1831-1831 _ Fyrskepp Nr 00 Hermina _________ 1826 - Falsterborev 1844-1864 _ Fyrskepp Nr 0 Cyklop ___________ 1844 - Falsterborev 1854-1899 _ fyrskepp Nr 7 Vulkan ___________ 1854 - Grundkallen, Utgrunden, Svinbådan, Kalkgrundet, Finngrunden, Västra Banken, Reserv 1859-1900 _ fyrskepp Nr 1 Finngrunden ______ 1859 - Finngrunden, Sydostbrotten, Norströmsgrund, Västra Banken, Reserv 1862-1894 _ fyrskepp Nr 2A Sydostbrotten ___ 1862 - Sydostbrotten 1864-1903 _ fyrskepp Nr 3 Grundkallen ______ 1864 - Grundkallen, Svenska Björn, Kopparstenarna, Reserv 1865-1909 _ fyrskepp Nr 4 Falsterborev _____ 1865 _ Falsterborev, Kalkgrundet, Reserv 1866-1966 _ fyrskepp Nr 5 Utgrunden ________ 1866 - Utgrunden, Svenska Björn, Finngrunden 1868-1970 _ fyrskepp Nr 6 Svenska Björn ____ 1868 - Svenska Björn, Grundkallen, Kopparstenarna, Almagrundet 1870-1972 _ fyrskepp Nr 8 Svinbådan ________ 1870 - Svinbådan, Falsterborev, Reserv 1870-1900 _ fyrskepp Nr 9 Diana ____________ 1782 - Grepen, Reserv 1870-1892 _ fyrskepp Nr 10A Odin ___________ 1844 - Jerskullen, Malmö redd 1873-1932 _ fyrskepp Nr 11 Irene ___________ 1869 - Kalkgrundet, Oskarsgrundet, Reserv 1875-1899 _ fyrskepp Nr 12 Grepen __________ 1874 - Grepen, Kopparstenarna, Finngrunden, [[Reserv]] 1875-1961 _ fyrskepp Nr 13 Kalkgrundet _____ 1874 - Kalkgrundet, Sjollen / Malmö redd 1877-1934 _ fyrskepp Nr 14 Svinbådan _______ 1877 - Svinbådan, Sydostbrotten 1883-1952 _ fyrskepp Nr 20 Grepen __________ 1883 - Grepen, Reserv 1883-1937 _ fyrskepp Nr 31 Megrundet _______ 1882 - Megrundet, Reserv 1884-1959 _ fyrskepp Nr 15 Utgrunden _______ 1884 - Utgrunden, Norströmsgrund, Östra Kvarken 1888-1924 _ fyrskepp Nr 16 Kopparstenarna __ 1888 - Kopparstenarna, Fladen 1892-1965 _ fyrskepp Nr 10B Fladen _________ 1892 - Fladen, Grisbådarna 1894-1960 _ fyrskepp Nr 17 Svinbådan _______ 1894 - Svinbådan 1894-1957 _ fyrskepp Nr 18 Reserv __________ 1894 - Reserv 1894-1955 _ fyrskepp Nr 19 Norströmsgrund __ 1894 - Norströmsgrund, Utgrunden, Grepen, Reserv 1896-1969 _ fyrskepp Nr 2B Almagrundet _____ 1896 - Almagrundet, Kopparstenarna, Hävringe, Malmö redd, Reserv 1899-1961 _ fyrskepp Nr 21 Trelleborgsredd _ 1899 - Trelleborgsredd, Oskarsgrundet, Reserv 1900-1963 _ fyrskepp Nr 22 Västra Banken ___ 1900 - Västra Banken, Norströmsgrund 1901-1965 _ fyrskepp Nr 24 Reserv __________ 1901 - Finngrunden, Fladen, Svenska Björn, Reserv 1902-1970 _ fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna __ 1901 - Kopparstenarna, Grundkallen, Västra Banken 1903-1953 _ fyrskepp Nr 26 Reserv __________ 1890 - Reserv 1903-1969 _ fyrskepp Nr 25 Finngrunden _____ 1903 - Finngrunden 1906-1962 _ fyrskepp Nr 27 Malmö Redd ______ 1892 - Malmö redd, Reserv 1910-1972 _ fyrskepp Nr 28 Reserv __________ 1909 - Falsterborev, Reserv 1919-1969 _ fyrskepp Nr 29 Ölandsrev _______ 1915 - Ölandsrev, Hävringe, Fladen 1923-1972 _ fyrskepp Nr 30 Grundkallen _____ 1922 - Grundkallen, Svenska Björn, Reserv 1926-1965 _ fyrskepp Nr 32 Fladen __________ 1926 - Fladen, Vinga 1934-1970 _ fyrskepp Nr 33 Sydostbrotten ___ 1934 - Sydostbrotten, Norströmsgrund

Tabell finska fyrskepp

Tjänsteår - Nummer & namn _________________ Byggår - Tjänstgjort vid1794-1858 _ Fyrskepp Nr 1F Marjaniemi _______ ---- - Marjaniemi (saknade fyrljus) 1859-1872 _ Fyrskepp Nr 2F Marjaniemi _______ ---- - Marjaniemi (saknade fyrljus) 1873-1881 _ Fyrskepp Nr 3F Marjaniemi _______ ---- - Marjaniemi (saknade fyrljus) 1868-1888 _ Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan) _ 1866 - Qvarken (Snipan), Relandersgrund 1878-1939 _ Fyrskepp Nr 5F Taipaleenluoto ___ 1877 - Taipaleenluoto (1939 ryskt krigsbyte) 1879-1957 _ Fyrskepp Nr 6F Storkallegrund ___ 1879 - Storkallegrund 1885-1933 _ Fyrskepp Nr 7F Werkkomatala _____ 1884 - Werkkomatala 1885-1956 _ Fyrskepp Nr 8F Nahkiainen _______ 1884 - Kemi, Nahkiainen 1885-1944 _ Fyrskepp Nr 9F Snipan ___________ 1885 - Qvarken (Snipan) 1885-1960 _ Fyrskepp Nr 10F Helsingkallan ___ 1885 - Helsingkallan, Reserv (Varamajakka 1), Qvarken (Snipan) 1888-1937 _ Fyrskepp Nr 11F Relandersgrund __ 1888 - Relandersgrund, Reserv 1 1892-1953 _ Fyrskepp Nr 12F Kalbådagrund ____ 1892 - Äransgrund (Helsinki), Kalbådagrund 1892-1956 _ Fyrskepp Nr 13F Plevna __________ 1892 - Nahkiainen, Kemi 1901-1974 _ Fyrskepp Nr 14F Kemi ____________ 1901 - Äransgrund, Relandersgrund, Kemi 1908-1922 _ Fyrskepp Nr 15F Storbrotten _____ 1907 - Storbrotten (minsprängd) 1857-1931 _ Fyrskepp Nr 16F Kalbådagrund ____ 1857 - Kalbådagrund (1918 finskt krigsbyte) 1912-1959 _ Fyrskepp Nr 17F Helsinki ________ 1912 - Relandersgrund, Äransgrund (Helsinki), (1918 finskt krigsbyte) 1925-1958 _ Fyrskepp Nr 18F Storbrotten _____ 1925 - Storbrotten

Fyrljus

Fyrapparat enligt Stevensons modell. Figur Leif Elsby

Dioptriska lanternor av tillverkning Barbier et Fenestre. Hissad runt masten på några finska fyrskepp

Linspendel. Arkiv AGA AB

Lanterninen till Fyrskepp Nr 24 Reserv, nu i Orrefors. Foto Ulf Wade Andersson

Lanterninen till Fyrskepp Nr 8 Svinbådan, nu som prydnad i Skanör hamn. Foto Leif Elsby

Lanterninen till Fyrskepp Nr 17 Svinbådan, står numera uppställd vid sjömanshemmet Rosenhill i Göteborg. Arkiv www.seniorseglaren.se

Från början användes oljelampa i lanterna. Sedan utvecklades olika arrangemang. Stevensons modell innehöll speglar med oljelampa och var byggd runt masten. Under dagtid var den skyddad av ett däckshus. Efter tändning hissades den upp i masten. Senare tillkom torn med lanternin. Ljuset kunde vara av samma typ som för samtida fyrar.

En för fyrskepp speciell konstruktion var den så kallade linspendeln som höll ljuset vågrätt oavsett fartygets krängningar.

Se Fyrljus.

Mistsignalering

Mistsignal gavs för att varna eller vägleda. De gavs från början antingen mistklocka (typ kyrkklocka) eller med mistsignalkanon (mindre kanoner, typ nickhakar). De mindre hade gonggong. När tekniken utvecklades kom mistsirén, tyfon och nautofon.

Se Mistsignal

Undervattenssignalering Historik

Undervattenklocka. Foto AGA AB

Undervattensklocka och så kallad vattenmist (förkortat VMS) utvecklades för signalering under vattenytan.

Undervattensklockan var en i vattnet nedsänkt mistklocka med fjärrmanövrerad kläpp.
Vattenmist bestod av en elektriskt driven membransändare som sänktes ner i vattnet och satt i ett klockliknande hölje. Detta hängde i en egen dävert och sänktes ner i vattnet vid osiktigt väder. Vattenmisten sände en ton med frekvens 1050 Hz. Den matades med en effekt av några kW. Signal sändes ut en gång per minut.

Om navigatören hade sitt fartyg utrustat med en undervattensmikrofon, på båda sidorna, kunde riktningen till vattenmisten bestämmas. Vattenmist och radiofyr var synkroniserade. Genom att ta emot signal från båda och räkna "pip" kunde avståndet bestämmas.

Vattenmist infördes på fyrskepp Nr 25 Finngrunden (station Finngrunden) och fyrskepp Nr 32 Fladen (station Vinga fyrskepp). Förutom på dessa var bland annat Falsterborev och Trelleborg kassunfyr (Trelleborgs angöring) utrustade med vattenmist.

Radiofyrar Historik

Tidigt utrustades fyrskeppen med cirkulär radiofyr och kom att ingå i kedjor med andra radiofyrar.

Med hjälp av en vanlig radiomottagare försedd med riktningskänslig antenn kunde navigatören pejla in flera sändare med känd position och därigenom bestämma sitt läge genom krysspejling.

Strömmen till radiosändarna togs från egna kraftaggregat ombord.

Vid klart väder sände de flesta radiofyrar endast under de två första minuterna varje halvtimma.
Under osiktigt väder sände man hela tiden.
Generatorerna för mistsignaleringen var ju då igång och man hade god tillgång till ström till radiosändaren.
Strömmen togs annars från blybatterier, som laddades från dieselgeneratorerna under natten.

1927 placerades cirkulär radiofyr på fyrskepp Nr 25 Finngrunden (station Finngrunden). Våglängd 950 m (315, 8 kHz). Igenkänningssignal "J" sänt på morse 2 gånger följt av 15 pip med period 30 s. Signaleringen var synkroniserad med mistsignaleringen (vattenmist).

1928 fick fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna (station Västra Banken) utrustning för cirkulär radiofyr. Därnäst fick 1929 fyrskepp Nr 32 Fladen (station Vinga fyrskepp) utrustning för cirkulär radiofyr.

Vrakfyrskepp

Ibland var olyckan framme och fartyg blev vrak. Beroende på risk för påsegling markerades vraket med vrakfyrskepp, vraklysboj, vrakboj eller vrakprick.

Se vrakfyrskepp

Dramatik

Danskt Fyrskib Nr XX för station Vyl strandat 1909. Arkiv Fiskeri & Söfartsmuseet i Esbjerg

Bottenslitaget på kättingen kunde bli stort på grund av sjöhävning och varierande vind- och strömriktning. Draggning och påsegling var påtagliga risker.

1857 skadades det norska fyrskeppet vid Lepsöy och blev vrak.

1868, i oktober, i en storm brast ankarkättingen för det finska Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan).

Man lyckades dock segla fartyget till Vasa, få ett nytt ankare och återgå till sin position.
Följande höst hände det igen.

1909 i vinterstormen i december strandade vid Nymindegab det nybyggda danska Fyrskib Nr XX. En man omkom. Fartyget bärgades i maj 1910 och fortsatte sin tjänst vid Vyl. Från 1926 var hon stationerad på Skagens Rev

1914-1919 var fyrskeppsstationen Falsterborev tillfälligt indragen på grund av första världskriget.

1917 sänktes fyrskepp Nr 20 Grepen genom påsegling när hon låg vid stationen Grepen.

Besättningen klarade sig.
Hon bärgades, reparerades och lades åter ut på sin station.

1924 i april skadades fyrskepp Nr 16 Kopparstenarna allvarligt genom brand och sjönk kort tid senare på sin station vid Fladen.

Hon bärgades aldrig.

1929 en natt med gott väder blev det norska fyrskeppet vid Ildjernsflu påseglat och sjönk.

Hon ersattes senare av ett nytt.

1931 ramponerades styrhytten på det finska Fyrskepp Nr 14F Kemi av en storm.

1944 på väg från positionen in till Vasa gick det finska Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan) i snöstorm på grund och sjönk på tre meters djup.

Fyrutrustningen bärgades.
Skrovet blev vrak.

1948 hade fyrskepp Nr 24 Reserv tjänstgjort vid Vinga fyrskeppsstation.

På resa därifrån gick hon på grund utanför Nidingen.
Vid bogsering sjönk hon, bärgades och rustades upp för fortsatt tjänst.

1954 gick fyrskepp Nr 22 Västra Banken hårt på grund i dåligt väder.

Hon var på väg från sin stationering på Norströmsgrund då det hände.

1969 slutade fyrskepp Nr 2B Almagrundet sin planerade tjänst vid Malmö redd och draggade i storm in till Limhamns hamn, bogserades till Malmö, där hon kom att förfalla och blev instängd av en bro, som kom att byggas.

1971 brast ankarkättingen på det finska fyrskepp Nr 14F Kemi i en svår storm.

Efter strapatser lyckades man klara henne i skydd i Ajos (hamn till Kemi).

Personal

Bemanningen på fyrskeppen utgjordes som regel av 5-8 personer.

Som kompensation för den hårda och enformiga tjänstgöringen ombord på fyrskeppen åtnjöt personalen en jämförelsevis lång semester (högst 3 månader per år, där påmönstringsperioden omfattade hela året), dels även så kallat fyrskeppstillägg utöver den ordinarie lönen. Detta beräknades efter per dag tjänst ombord.

Kamrater besöker Fyrskeppet Svenska Björn resp. tvättdags på Utgrunden.

Träff med 11 fyrskeppsveteranerArkiv Sjöfartsverket

Sökbart register personal

Följande länk går till Svenska Fyrsällskapets register för personer som tjänstgjort på svenska fyrskepp och fyrplatser. Fyrpersonal. Här kan du söka på fyrplats / fyrskepp eller personens namn.

Lots

Vissa fyrskepp tjänade även som stationer för lots. På det fyrskepp som låg vid Falsterborev fanns lots. 1872 signalerades att lots fanns ombord genom att en vit och blå flagg var hissad. Även fyrskeppsstationen Sjollen / Malmö redd tillhandahöll lots. "Då lotsflagg blåser finns lots ombord."

På den finska fyrskeppsstationen Äransgrund / Helsinki tjänstgjorde även fyra lotsar från Gråhara för lotsning till Helsingfors.

Under andra världskriget fungerade det finska fyrskepp Nr 18F Storbrotten som rörlig lotsstation i Ålands skärgård.

Det svenska fyrskepp Nr 32 Fladen låg under andra världskriget som tillfällig lotsstation i Långörännan utanför Strömstad.

Det var tillfälligt indraget från sin ordinarie plats som fyrskepp. Här bytte man från norsk till svensk lots eller vice versa.
Den till Sverige inkommande göteborgstrafiken, i folkmun kallad "lejdtrafiken", gick i en "skyddad" lotsled på svenskt inre vatten härifrån och till Göteborg.
Under resan dit kunde lots bytas t.ex. vid Smögen, Marstrand och/eller Vinga, innan en hamnlots förde fartyget till kaj.
Vid en resa upptäcktes 40 stycken drivande minor.

Nedläggning

På 1950-talet började fyrskeppsstationerna och därmed fyrskeppen att ersättas med bottenfasta utsjöfyrar såsom kassunfyrar.

Pådrivande faktorer var den höga och ökande kostnaden för personal och fartyg.
På grund av ändrade arbetsavtal i slutet av 1950-talet skulle personalstyrkan behöva utökas betydligt för att bibehålla bemanning dygnet runt på svenska fyrplatser och fyrskepp.
Därutöver skulle det kosta stora summor att modernisera personalutrymmen och den tekniska utrustningen.
För att kunna ersätta fyrskeppen utvecklades kassunfyrar. Sådana började att byggas på löpande band. Teleskopfyren patenterades 1957.
Dimdetektor utvecklades för att utan mänsklig hand sköta mistsignaleringen på utsjöfyrarna.
Även den tekniska utvecklingen av elektroniska navigationshjälpmedel som Decca Navigator och radar bidrog till förutsättningarna för att ta bort fyrskeppen.

1965 återstod 7 av de förutvarande 24 svenska fyrskeppsstationerna.

1968 drogs den norska fyrskeppsstationen Ildjernsflu in, den sista norska i drift.

1972 drogs den svenska fyrskeppsstationen Falsterborev in, den sista svenska i drift. På plats tjänstgjorde då fyrskepp Nr 28 Reserv. Fyrskeppsstationen ersattes av Falsterborev kassunfyr.

1974 drogs den finska fyrskeppsstationen Kemi in, den sista finska i drift. På plats tjänstgjorde då fyrskepp Nr 14F Kemi, som ersattes av en utsjöfyr med samma namn.

1988 drogs den danska fyrskeppsstationen Mön SE in, den sista danska i drift.

Det i Östersjön sista fyrskeppet i bruk var Ventspilskij, som tjänstgjorde vid den lettiska kusten fram till 1990-talets första hälft.

Bevarade fyrskepp

Underdelen av Västra Banken (Fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna) återfinns i Grenada. Arkiv Tomas Berglund.

Överdelen av Västra Banken finns i Öregrund. Foto Jan Olsén 2022.

Det tyska fyrskeppet ELBE, nu som museum. Foto Göran Sernbo 2022.

Fyrskeppen, som nu inte längre behövdes för sin avsedda tjänstgöring, kom fortsättningsvis att användas som arbetsfartyg, till exempel som moderfartyg för sjömätning eller som pråmar, eller såldes till privatpersoner eller skrotades.

I Sverige finns tre fyrskepp bevarade för allmänheten.

I Göteborgs Maritima Museum finns fyrskeppet "Fladen" (fyrskepp Nr 29 Ölandsrev) bevarat och kan där besökas.
I Stockholm vid Vasamuséet på Djurgården finns "Finngrundet" (fyrskepp Nr 25 Finngrunden), som visas för allmänheten.
I Gävle hamn ligger "Almagrundet" (fyrskepp Nr 2B Almagrundet) och sköts och ägs av Almagrundets Vänner.

Därutöver fanns 1999 följande gamla fyrskepp att beskåda:

Fyrskepp Nr 5 Utgrunden låg i Västerås, ägd av privatperson med avsikt att återställa henne till exteriören.
Fyrskepp Nr 10B Fladen köptes av regissören Hannes Holm och byggdes om. Det finns idag i trakten av Stockholm.
Fyrskepp Nr 15 Utgrunden fanns vid Ekerö i Mälaren.
Fyrskepp Nr 17 Svinbådan köptes av stiftelsen Skeppsholmsgården och låg förtöjd vid Skeppsholmen i Stockholm. Sedermera sålt och utflaggat
Fyrskepp Nr 21 Trelleborgsredd inrättades efter diverse öden till kontor och låg vid Biskopsudden i Stockholm.
Fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna: överdelen ligger som museifartyg i Öregrund, underdelen ligger förtöjd i Grenada på västra sidan av Atlantrn.

I Finland fanns 1999 tre fyrskepp bevarade.

I hamnen i Kotka låg finska fyrskepp Nr 11F Relandersgrund och användes som restaurangfartyg.
I Vasa låg finska fyrskepp Nr 12F Kalbådagrund och användes som restaurangfartyg.
I Helsingfors utanför Finlands Sjöhistoriska museum låg finska fyrskepp Nr 14F Kemi som ett flytande museum.

I Belgien i Nieuwpoort fanns 1999 det en gång svenska fyrskepp Nr 28 Reserv och användes som restaurang.