Kassunfyr

Kassunfyr är en på havsbotten utanför land placerad fast fyr, helt eller delvis prefabricerad på land.

Sverige har byggt fler än 50 kassunfyrar, de flesta under ”guldåldern” 1957-87. De flesta byggdes ”på fabrik”. Flertalet fick ekonomiskt stöd från AMS. Fyrarna gjorde svensk trafik säkrare under kriget. De ersatte fyrskeppen. De möjliggjorde vinteröppet i norrlandshamnarna.

Världens första kassunfyr var Roter Sand. Den är placerad utanför Bremen på en sandbank i floden Weser och tändes 1885.

I Sverige stod år 1930 den första kassunfyren klar utanför inloppet till Trelleborg, då kallad Trelleborgs Ränna. Fyren ersatte fyrskeppet Trelleborgsredd, som drogs in samma år.

Under orosåren 1939 - 1940 pågick ett arbete för att göra Kalmarsund mer skyddat och farbart för dåtidens ökade tonnage. Bland annat byggdes de fem kassunfyrarna Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Omböjningen och Skansgrundet.

1946-50 projekterades och byggdes Sveriges första bemannade kassunfyr, Ölands Södra Grund. Ett banbrytande pionjärarbete. Det visade sig bli en hård kamp mot vädrets makter och nästan en övermänsklig uppgift. Fyren ersatte fyrskeppet vid Ölandsrev och var bemannad åren 1951-70.

1958-59 prövade man en helt ny teknik med kassunfyren Grundkallen. Den byggdes färdigutrustad ”på land” och vid skyddat vatten. Sedan bogserades den ut till sin plats, sänktes och förankrades. Och, sim-sala-bim, höjdes tornet likt ett teleskop som drogs ut. Och allt var i princip klart. Den var den första teleskopfyren och kom att bilda skola.

Arbetslösheten vid denna tid var betydande i norr och i Bohuslän. Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, sökte projekt som sysselsatte byggare. Det sammanföll med Sjöfartsverkets planer med kassunfyrar. Byggandet kom att ske huvudsakligen på tre platser: i Lysekil på västkusten, i Jävre-Sandholmen och i Töre, de båda senare i Norrland vid Bottenviken. Här kom åren 1957-1987 en mångfald fyrar att byggas.

Fladen kassunfyr med helikopter. Arkiv G Kjellgren

Några större, svenska kassunfyrar

Laddar karta ...

En kassunfyr med spaltsektorljus och helikopterplatta. Figur Leif Elsby

Roter Sand, världens första kassunfyr

Fyren Trelleborg kassunfyr (Trelleborgs Angöring) byggdes som en kassun i armerad betong, bogserades på plats det vill säga ett grund på 6 m djup, sänktes ner, fylldes med sand och sten som ballast och göts färdig på plats. För mistsignaleringen anslöts den med elkabel till land. Fyrljuset var placerat 13 m över havsytan. Det utgjordes av AGA-ljus, som 1939 ersattes av elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.

I Kalmarsund byggdes ett antal kassunfyrar. De två största var Krongrundet och Skansgrundet. Vattendjupet för dessa var 8-9 m. De fick elektriskt ljus. Mistsignaleringen skedde med Nautofon. Skansgrundets fyr ersatte Grimskärs fyr och fyrplats, som då drogs in.

Ölands Södra Grund byggdes för att vara bemannad. Bygget blev komplicerat. 1947-1948 tillverkades bottenkassunen. Det gjordes i en torrdocka inne i Karlskrona. Sedan bogserades den ut till tillräckligt djup på Karlskrona redd, där man fortsatte att gjuta fyren tills den blev 20 m hög. 1949 bogserades den ut till sin position, sänktes ner och förankrades. Sedan fortsatte arbetena under hela 1950. Att bygga på plats i öppen sjö sker på rådande väderleks villkor. 1951 tändes fyren. Ölands Södra Grund var bemannad 1951-1970.

Åren 1952-61 gjordes ett par inledande försök i Stockholm. 1952-56 göts kassunerna till fyrarna Hällgrund, Engelska Grundet och Kungsgrundet. De bogserades till sina lägen där tornen förankrades, formsattes, göts och fyrarna färdigställdes. Det skedde också i kamp mot vädrets makter.

1953 Hällgrund (längst ut i Söderhamns skärgård, blev landets första helautomatiska och fjärrmanövrerade fyr utan kabel till land),
1955 Engelska Grundet (norra Roslagen),
1956 Kungsgrundet (utanför Västervik)

Men sedan provade man en ny byggmetod, byggandet av Teleskopfyr. Den första var Grundkallen kassunfyr utanför norra Roslagen och var bemannad 1959-1980. Man prövade även ytterligare en teknik. Kassunfyren Revengegrundets tre delar göts på land och var för sig för att sedan lyftas ihop och sjösättas. Det gick bra det med men kom inte att få efterföljare.

Teleskopfyr

Grundkallen kassunfyr. Foto Lars Löfberg

Teleskopmetoden, patenterad 1957, uppfanns av Robert Gellerstad. Enligt denna byggdes kassunfyren i det närmaste färdig vid kaj, bogserade på plats och sänktes ned på den förberedda bottenplattan. Därefter byggde man den färdig med förankringar. Tornet, som utgjorde en inre del, kunde sedan höjas upp likt ett teleskop och gjutas fast för att slutinstallera elkopplingar, m.m. Ytterkassunen fylldes därefter med makadam och sand som ballast.

Betongen blandas och förs vidare med motoriserad kärra. Foto Gellerstad
Betong och armering förenas. Foto Gellerstad
Nordvalen snart klar att sjösättas. Foto Gellerstad
Det stora plumset då Nordvalen sjösätts. Foto Gellerstad
Nordvalen flyter. Foto Gellerstad
Nordvalen nu på plats fylls med ballast för att inte flyttas av isen. Foto Gellerstad
Nordvalen. Nu med teleskopet upplyft. Teckning Tommy Asplund

Den första svenska fyr byggd enligt teleskopmetoden var Grundkallen kassunfyr. Den byggdes på Lidingö, sjösattes 1958 och placerades på Dittmansgrundet.

Teleskopfyrar byggda i Sverige:

1959 Grundkallen kassunfyr som den första fyr enligt teleskopmetoden.
1960 Nordvalen,
1960 Svinbådan kassunfyr,
1961 Revengegrundet,
1963 Sydostbrotten kassunfyr,
1964 Almagrundet kassunfyr,
1965 Larsgrundet,
1968 Svenska Björn kassunfyr.

Summa 8 teleskopfyrar.

Grundkallen kassunfyr. Foto Gellerstad
Nordvalen teleskopfyr
Svinbådan kassunfyr. Foto Gellerstad
Revengegrundet nu klar. Foto Gellerstad
Sydostbrotten kassunfyr bogseras ut till sin plats. Foto Gellerstad
Larsgrundet till vänster och Almagrundet kassunfyr till höger klara att sjösättas vid Jävre-Sandholmen. Foto Gellerstad
Svenska Björn kassunfyr

Fångdammsfyr

Trubaduren, den första fyr utbogserad som fångdammsfyr. Foto Esbjörn Hillberg

Gustav Dalén kassunfyr, färdig och klar, nu utan fångdamm. Foto Esbjörn Hillberg

En annan metod var fångdammsprincipen. Enligt denna byggs tornet halvfärdigt på "varv", sjösätts och förses med en fångdamm (flytkrage). Därefter byggs den helt färdig, t.ex. i en skyddad vik, bogseras ut på plats och förankras. Den extra flythjälpen tas sedan bort.

En fångdamm är ett tillfälligt ytterskrov. Det tjänar som flythjälp tills kassunfyren har sänkts på plats. Fångdammen har formen av en cylinder. Den nedre delen tätar mot kassunens botten. På så vis tjänar den som ett flytskrov.

Klick 2x i bilden gör den större.

Fångdammsfyren Trubaduren sjösätts i Lysekil. Arkiv Contraktor.
Trubaduren har bogserats från Lysekil till sin nya hemvist, syd grundet Gamla Gumman. Arkiv Contraktor.
Fångdammen till Trubaduren fylls med vatten och hon sjunker på plats. Arkiv Contraktor.

Gustav Dalén kassunfyr under bogsering till sin plats. Fångdammen används som flytkrage. Foto Bengt Albert Ahlin.
Gustav Dalén kassunfyr bogseringen klar. Foto Bengt Albert Ahlin.
Gustav Dalén kassunfyr på plats. Foto Bengt Albert Ahlin.

När en kassunfyr skall sänkas på plats uppstår ett kritiskt moment då den övre delen av bottenkassunen ligger i vattenytan. Fyren blir då instabil och kan tippa. Fångdammen förbättrar stabiliteten vid sänkningen genom att den är sektionsindelad med vattentäta skott. Genom vatteninsläpp i de olika sektionerna kan fyren sänkas kontrollerat.

När Kalmarsund i slutet av 1930-talet försågs med de fem bottenfasta fyrarna Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Omböjningen och Skansgrundet göts kassunerna på entreprenad. De försågs med fångdamm och bogserades ut och sänktes på plats. Därefter, fortfarande med fångdammen på plats, formsattes, armerades och göts betongtornen och försågs med fyrutrustning. Först när fyren var målad och klar tog man bort fångdammen till skillnad från senare fångdammsfyrar.

1964 användes för kassunfyren Trubaduren en fångdamm för första gången sedan Kalmarsund. Denna fångdamm var tillverkad i trä med tretums plank och uppdelad i fyra sektioner med sinsemellan vattentäta skott. På grund av vädrets makter kunde den inte återanvändas.

1966 användes för kassunfyren Gustav Dalén kassunfyr för första gången en fångdamm tillverkad i plåt. Denna var ritad av Vattenbyggnadsbyrån och byggd på Gävle Varv. Samma plåtfångdamm användes även för kassunfyrarna Finngrunden, Västra Banken samt Norströmsgrund. Plåtfångdammen gick emellertid bara att använda till en och samma diameter på bottenplattan.

1968 användes för kassunfyren Väktaren för första gången fångdamm tillverkad i glidformsgjuten betong. När fyren kommit på plats kunde sektionerna tas loss och lämnas kvar på botten runt fyren som på så vis fick ett förbättrat erosionsskydd. Denna teknik används för kassunfyrar med större eller mindre diameter än vad som lämpade sig med plåtfångdammen.

Att bygga en kassunfyr

Pålning för bygget av en kassunfyr. Foto Gellerstad

Teleskopfyren Svinbådan sjösätts med ett plums i Lysekils hamn. Arkiv Bror Martinsson

Teleskopfyren Revengegrundets bottenkassun, undertorn och övertorn var för sig på kajen vid Värtan.Stockholm. Foto Gellerstad
Revengegrundets bottenkassun nu sjösatt. Undertornet har nu lyfts i. Gasklockan i bakgrunden. Foto Gellerstad
Och här lyfter Lodbrok övertornet på plats för Revengegrundet. Foto Gellerstad
Revengegrundet bogseras till sin plats. Foto Gellerstad
Revengegrundet nu klar och med upphissat teleskop. Foto Gellerstad

Det "moderna" sättet att bygga en kassunfyr är följande: I anslutning till en kaj slås pålar ner i vattnet. Dessa utgör fundamentet för bottenplattan för ytterkassunen, som gjuts i armerad betong. Med ett mellanlager av sand och plast gjuts på denna själva bottenplattan för teleskoptornet. Med glidform och användning av armeringsjärn gjuts väggarna för ytterkassun och teleskoptorn samtidigt.

För tornet gjuts bjälklag, altaner och helikopterplatta med fast form.
För kassun och torn gjuts radiella mellanväggar med fast form.
I tornet påbörjas inredningsarbetena.
För kassunen byggs taket och halsen för tornet.

Vid sjösättningen sprängs de sneda, stagande pålarna. Med domkraft trycks kassunen ut från land tills de vertikala bärande pålarna kollapsar.

Eventuell kompletteras fyren vid kaj.

Därefter bogseras den till närheten av sin blivande fyrstation. Den trimmas ner till lämpligt djupgående.

När lämpligt väder råder bogseras fyren ut till sin station. Havsbotten har i förväg jämnats till och förberetts med ett lager med makadam.
Vatten släpps in i avsedda sektioner och fyren tar botten. Därefter fylls kassunen med makadam och sten.
- I en teleskopfyr lyfts tornet med "klättrande domkrafter". Lyfthöjden kan vara 15 m. Tornet riktas upp och gjuts fast i schaktet. Erforderlig elkraft tas från fyrens dieselgeneratorer. Fyrens totala höjd kan nu vara 40 m.
- För en fångdammsfyr tas fångdammen, den tillfälliga flythjälpen, bort för att senare eventuellt återanvändas.
Makadambädd under fyren och fyllningen i kassunen injekteras med cement. Eventuell landkabel kopplas in. Återstående montagearbeten avslutas.

Utrustning, bemanning personal

Vilken utrustning som behöver ingå i en kassunfyr beror på om den är avsedd att vara bemannad eller inte, ha kraftkabel från land eller inte, osv. Förutom utrustning för fyrljus och mistsignalering kan behövas kraftcentral, ställverk, manöverapparatur, värme- och ventilationsanläggning, bränsleförråd, vaktrum, kök, förråd för mat och vatten, bostadsutrymme, fritidslokaler.

Föjande svenska kassunfyrar har varit bemannade under följande tid:

1951-1970. Ölands Södra Grund. Foto Hilmer Carlsson
1959-1980. Grundkallen kassunfyr. Foto Gellerstad
1963-1980. Sydostbrotten kassunfyr. Foto Tage Lundgren
1968-1969. Svenska Björn kassunfyr
Falsterborev kassunfyr var byggd för att vara, men var aldrig, bemannad. Foto Niels Stummann

Personal

Beträffande vilka som arbetat som personal på dessa fyrar, börja med att klicka på fyren och klicka dig vidare.

Helikopterplatta och spaltsektorljus

Svinbådan kassunfyr. Foto Gellerstad

Spaltsektorljus med en rad med ordinarie samt en rad med reservlampor. Figur Leif Elsby

Armatur med sealed-beam-lampor, här riktade ut genom ett fönster. Arkiv Bror Martinsson

Almagrundet kassunfyr, armatur med sealed-beam-lampor. Foto Christer Wolinder

Då förnyelsebar energi erätter det kraftfulla ljuset monteras ibland en akryllins på fyren eller som här på Svinbådan kassunfyr inne i en nyuppförd fyrkur uppe på helikopterplattan. Foto Niels Stumman

Nahkiainen kassunfyr. Arkiv Finlands Sjöfartsverk

Helsinki kassunfyr. Arkiv Finlands Sjöfartsverk

Utsjöfyren Finska Lejonet. Arkiv Svenska Kryssarklubben

Pietarsaari kassunfyr utanför Jakobstad. Arkiv www.unc.edu

Kemi kassunfyr 1. Foto Mikko Mäkelä

För att förkorta tiden för ett servicebesök började kassunfyrarna att byggas med helikopterplatta. Denna kräver emellertid att underliggande konstruktion är stabil och kan bära en större last. Problemet med detta var, att den konstruktion som behövdes skulle skymma fyrljuset. Detta problem löstes genom uppfinningen av spaltsektorfyren. Den gjorde fyrlanterninen överflödig.

Grundkallen kassunfyr var den första kassunfyr som byggdes på detta vis.

Senare monterades helikopterplatta även på äldre fyrar.

I en spaltsektorfyr alstras ljuset genom att strålkastare, typ sealed-beam belyser en smal ljusöppning bakifrån. Genom att använda färgat glas framför vissa av strålkastarna blir sektorn vit, röd eller grön.

Den första fyr med spaltsektor i Sverige installerades på experiment i Djurstens fyr omkring 1950. Utrustningen där finns kvar men är inte längre i drift. Tekniken var "high tech" och användes vid nybyggen, dvs kassunfyrar. Det ljusstarka spaltsektorljuset kom att bli "standard" på de större utsjöfyrarna. Lysvidd cirka 21 M.

År Spaltsektorfyr1959 __ Grundkallen kassunfyr 1960 __ Nordvalen, Svinbådan kassunfyr 1963 __ Sydostbrotten kassunfyr 1964 __ Almagrundet kassunfyr 1965 __ Trubaduren 1967 __ Gustav Dalén kassunfyr 1968 __ Svenska Björn kassunfyr 1969 __ Fladen kassunfyr 1970 __ Västra Banken kassunfyr 1972 __ Falsterborev kassunfyr 1973 __ Norströmsgrund kassunfyr 1974 __ Brandskärsflak, Dynabrott, Farstugrunden 1977 __ Hätteberget

Vad de betytt

De bottenfasta fyrarna möjliggjorde avvecklingen av de kostsamma fyrskeppen. Det var kassunfyrarna försedda med dimdetektor (= automatik för mistsignaleringen) som gjorde detta möjligt. Fyrskeppen och flertalet av de stora bojarna längs kusten har ersatts av kassunfyrar.

De många bottenfasta fyrarna har spelat en avgörande roll för vintersjöfarten på de norrländska hamnarna. Utan dem skulle norrlandshamnarna stått stilla under vintern.

Egen kraft

En del kassunfyrar saknade landkabel och måste därför själv alstra elektricitet. Här en titt in i maskinrummen på Almagrundet kassunfyr samt Svenska Björn kassunfyr. Där drevs generatorerna av dieselmotorer. Foto Rickard Westerberg

]]

Solpaneldrift

Med början 1991 ersattes spaltsektorljuset av ljus försörjt från förnyelsebar energi (solpaneldrift). Energin från solpaneler räcker på långa vägar inte för att driva spaltsektorljuset. Det innebär att det ersätts med energisnålare ljuskällor. Ibland också med en fyrkaraktär med mindre ljustid. Övergången hade också den konsekvensen att lysvidden reducerades från cirka 21 M till cirka 9 M.

"Den förnyelsebara energin" via solpaneler räckte inte heller till för att hålla mistsignaleringen igång. Den tystnade.

"Fyrfabriker"

Byggandet av kassunfyrar har i huvudsak koncentrerats till fyra orter:

1953-1961 Stockholm och Rosenvik
1957-1964 Lysekil i Bohuslän
1957-1987 Jävre-Sandholmen vid Piteå
1966-1972 Töre vid Haparanda

1957 startade "fyrfabriken" i Jävre-Sandholmen söder om Piteå. Här byggdes sammanlagt 27 stora utsjöfyrar. Första fyren blev 1957-1958 Nygrån och den sista 1986-1987 MärketskallenII. Fyrarna byggdes i det närmaste färdiga på en pålbädd i anslutning till kajen. Sedan bogserades fyren till den blivande fyrplatsen.

Under 1960-talet byggdes 21 kassunfyrar. Utbyggandet av utsjöfyrar fortsatte under hela 1970-och 1980-talen. I samband med byggandet av Öresundsbron tillkom ytterligare kassunfyrar. Farleden Flintrännan på den svenska sidan av sundet modifierades och blev en 7,5 M lång raksträcka med ny fyrbelysning.

Svenska kassunfyrar

Ritningar i skala 1:100 - 1:200. Arkiv G Kjellgren. Klick i bilden länkar vidare

Almagrundet kassunfyr 1964
Argos Grund 1957
Bellonagrundet 1956
Björnklack 1969
Blenheim 1973
Borussiagrund 1969
Brandskärsflak 1973
Dynabrott 1973
Dämman kassunfyr 1968
Engelska Grundet 1955
Falsterborev kassunfyr 1972
Farstugrunden 1973. Foto Tomas Isaksson-Savela
Finngrunden kassunfyr 1969
Finnrevet 1921
Fladen kassunfyr 1969
Flintrännan SV 1966
Flintrännan
Grundkallen kassunfyr 1959
Gunvorsgrund 1970
Gustav Dalén kassunfyr 1967
Hällgrund 1952
Hätteberget 1977. Foto E Hillberg
Höllviken 1964
Kalkgrundet kassunfyr 1961
Kofotsgrund 1953
Krongrundet 1940
Kungsgrundet 1956
Kullagrund 1974
Kåvra 1972
Landsorts Bredgrund 1972
Larsgrundet 1965
Lerskärsgrund 1970
Lilleland 1945
Märketskallen 1, 1985. Figur L Elsby
Märketskallen 2, 1987. Figur L Elsby
Märketskallen 3, 199?. Foto Johan Fredriksson
Nordvalen 1960
Norra Fällbådan 1955
Norströmsgrund kassunfyr 1971
Norra Långrogrundet 1962
Norra Midsundsgrundet 1952
Nygrån 1958
Omböjningen 1942
Oskarsgrundet NO 1961
Oskarsgrundet SV 1961
Pinhättan 1960
Remmargrund 1970
Renöragrund 1959
Revengegrundet 1961
Revet 1984. Foto Tomas Berglund
Sillåsen 1944
Skansgrundet 1940
Stötbotten 1981. Arkiv panoramio.com
Svenska Björn kassunfyr 1968
Svinbådan 1960
Sydostbrotten kassunfyr 1955
Södra Kvarken 1986. Foto M Rietz
Trelleborg kassunfyr 1930
Trubaduren 1965
Tylögrund 1968
Utgrunden kassunfyr 1947
Vitfågelrännan 1965
Väktaren 1968
Vänta Litets Grund 1970
Västra Banken kassunfyr 1970
Ölands Södra Grund 1951

Tabell svenska kassunfyrar

Tänd __ Namn______________________ Ersatte, plats, mm1930 __ Trelleborg kassunfyr______ Södra Östersjön. Ersatte fyrskeppet Trelleborgsredd 1939 __ Huvudet___________________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund 1939 __ Osvallsgrundet____________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund 1940 __ Skansgrundet______________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund. Ersatte fyrplatsen Grimskär. 1940 __ Krongrundet_______________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund 1941 __ Omböjningen_______________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund, nu kummel 1944 __ Sillåsen__________________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund 1945 __ Lilleland_________________ Kattegatt. ONO Nidingen 1947 __ Utgrunden kassunfyr_______ Mellersta Östersjön. Kalmarsund. Ersatte fyrskeppet Utgrunden. 1951 __ Ölands Södra Grund________ Mellersta Östersjön. Ersatte fyrskeppet Ölandsrev. Bemannad. 1952 __ Hällgrund_________________ Bottenhavet 1955 __ Engelska Grundet__________ Bottenhavet. Ersatte fyrskeppet Grepen. 1956 __ Kungsgrundet______________ Mellersta Östersjön. OSO Västervik 1958 __ Nygrån____________________ Bottenviken. Vält av isen. Piteå 1959 __ Grundkallen kassunfyr_____ Bottenhavet. Ersatte fyrskeppet Grundkallen. Bemannad. 1959 __ Renöragrund_______________ Bottenviken. Piteå 1960 __ Nordvalen_________________ Norra Kvarken. Ersatte fyrskeppet Östra Kvarken. 1960 __ Svinbådan kassunfyr_______ Öresund. Ersatte fyrskeppet Svinbådan. 1961 __ Oskarsgrundet NO resp SV _ Öresund. Ersatte fyrskeppet Oskarsgrundet. 1961 __ Kalkgrundet kassunfyr_____ Öresund. Ersatte fyrskeppet Kalkgrundet. 1961 __ Revengegrundet____________ Norra Östersjön. Stockholms skärgård 1962 __ Oskarsgrundet NO resp SV _ Öresund. Ersatte fyrskeppet Oskarsgrundet. 1963 __ Sydostbrotten kassunfyr___ Norra Kvarken. Ersatte fyrskeppet Sydostbrotten. Bemannad. Vernersgrund S Umeå 1964 __ Almagrundet kassunfyr_____ Norra Östersjön. Ersatte fyrskeppet Almagrundet. Stockholms skärgård 1965 __ Larsgrundet_______________ Bottenviken. Luleå 1965 __ Trubaduren________________ Kattegatt. Ersatte fyrskeppet Vinga. S Vinga, Göteborg 1966 __ Flinten SV________________ Öresund 1967 __ Gustav Dalén kassunfyr____ Norra Östersjön. Ersatte fyrskeppet Hävringe. Hävringebukten 1968 __ Tylögrund_________________ Kattegatt. 1968 __ Svenska Björn kassunfyr___ Ålands hav. Ersatte fyrskeppet Svenska Björn. Bemannad. 1968 __ Dämman kassunfyr__________ Kalmarsund. Ersatte fyrplatsen Dämman. 1968 __ Väktaren__________________ Bottenviken. O Holmsund 1969 __ Finngrunden kassunfyr_____ Bottenhavet. Ersatte fyrskeppet Finngrunden.S Bottenhavet 1969 __ Fladen kassunfyr__________ Kattegatt. Ersatte fyrskeppet Fladen.V Varberg 1969 __ Björnklack________________ Bottenviken. Vält av isen 1986. Ersatt med boj 1969 __ Borussiagrund_____________ Bottenviken. Rönnskär 1970 __ Västra Banken kassunfyr___ Bottenhavet. Ersatte fyrskeppet Västra Banken. 1970 __ Remmargrund_______________ Norra Östersjön. Stockholms skärgård 1970 __ Lerskärsgrund_____________ Norra Östersjön. Stockholms skärgård 1971 __ Gunvorsgrund______________ Norra Kvarken 1971 __ Norströmsgrund kassunfyr__ Bottenviken. Ersatte fyrskeppet Norströmsgrund. 1972 __ Falsterborev kassunfyr____ Södra Östersjön. Ersatte fyrskeppet Falsterborev. Byggd för att kunna vara bemannad. 1972 __ Vänta Litets Grund________ Bottenhavet 1973 __ Landsorts Bredgrund_______ Norra Östersjön 1973 __ Svängen___________________ Norra Östersjön. Stockholms skärgård 1974 __ Brandskärsflak____________ Skagerack. Brofjorden 1974 __ Dynabrott_________________ Skagerack. Brofjorden 1974 __ Farstugrunden_____________ Bottenviken. Luleå 1974 __ Vallinsgrundet____________ Bottenviken. Vält av isen 1979. S Umeå 1975 __ Blenheim__________________ Södra Östersjön. Nedseglad. S Falsterbo. Ersatt m boj 1975 __ Kullagrund________________ Södra Östersjön. SO Trelleborg 1977 __ Hätteberget_______________ Skagerack. V Marstrand 1978 __ Vitfågelrännan____________ Bottenviken. Luleå 1981 __ Stötbotten________________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund. O Oskarshamn 1984 __ Revet_____________________ Norra Kvarken 1985 __ Märketskallen 1___________ Ålands hav Nedseglad. 1986 __ Södra Kvarken_____________ Ålands hav 1987 __ Märketskallen 2___________ Ålands hav Nedseglad. 1992 __ Märketskallen 3___________ Ålands hav

Tabell finska kassunfyrar

Klar __ Namn ________________ Höjd m __ Utrustning vid start __ Typ __________ Plats, mm1937 __ Keminkraaseli _______ 25 _____________________________________________ Vid Kemi, Bottenviken 1973 __ Kemi 1 ______________ 25 ______ Dalén-ljus ____________ Stålrör 1m Ø_______ Återuppbyggd 1975 som kassunfyr _______________________ Kassunfyr ____ Vid Kemi, Bottenviken1973 __ Kemi 2 ______________ 16 ______ Dalén-ljus ____________ Stålrör 1m Ø_______ Återuppbyggd 1980-1981 som kassunfyr __________________ Kassunfyr ____ Vid Kemi, Bottenviken1964 __ Oulu 1 ______________ 22 ______ Dalén-ljus ____________ Kassunfyr ____ Vid Oulu, Bottenviken 1965 __ Oulu 2 ______________ 22 ______ Dalén-ljus ____________ Kassunfyr ____ Vid Oulu, Bottenviken 1964 __ Oulu 3 ______________ 22 ______ Dalén-ljus ____________ Kassunfyr ____ Vid Oulu, Bottenviken 1965 __ Raahe _______________ 22 ______ Dalén-ljus ____________ Kassunfyr ____ Vid Rahe, Bottenviken 1956 __ Nahkiainen __________ 28 ______ Dalén-ljus ____________ Kassunfyr ____ Vid Rahe, Bottenviken 1977 __ Kokkola _____________ 22,5 ____ Solpaneldrift _________ Kassunfyr ____ Vid Karleby, Bottenviken 1956 __ Kallan ______________ 22 ______ Dalén-ljus ___________________________ Vid Jakobstad, Bottenviken 1985 __ Pietarsaari _________ 16,7 ____ Vindgenerator__________ Stålrör på kassun Vid Jakobstad, Bottenviken 1960 __ Utgrynnan ___________ 20 ______ Dalén-ljus ____________ Betongfyr ____ Ersatte Snipan, Östra Kvarken 1981 __ Vaasa _______________ 16,3 ____ Solpaneldrift _________ Stål _________ Vid Vaasa, Östra Kvarken 1991 __ Kristinestad ________ 22,7 ____ Solpaneldrift _________ Stål _________ Vid Kristinestad, Norra Bottenhavet 1985 __ Pori ________________ 18,4 ____ Vindgenerator _________ Stål _________ Östra Bottenhavet 1981 __ Rauma _______________ 22,4 ____ Dalén-ljus ____________ Stål _________ Östra Bottenhavet 1963 __ Sandbäck ____________ 12,8 ____ Dalén-ljus ____________ Betongfyr ____ Sydöstra Bottenhavet 1987 __ Finska Lejonet ______ 22,7 ____ Vindgenerator _________ Stål _________ Norra Östersjön 1988 __ Helsinki kassunfyr __ 25 ______ Elektriskt ljus _______ Armerad betong Finska viken

Intermezzon

1961 inträffade under bygget av Sydostbrotten kassunfyr en tragisk olycka med dödlig utgång.

1969 knäcktes fyren Nygrån av isen.

1973 skadades de finska fyrarna Kemi_1, Kemi_2 och Kemi_3 av vibrationer från isen och fick byggas om.

1979 vältes fyren Vallinsgrundet av isen.

1985 påseglades fyren Märketskallen 1.

1987 påseglades fyren Märketskallen 2.

1989 påseglades fyren Blenheim och knäcktes.

2007 påseglades fyren Nordvalen. Bl.a. skadades sektorerna.

2018 påseglades fyren Remmargrund och knäcktes.

Och sedan

Flera skäl bidrog till att så kallad förnyelsebar energi infördes (det vill säga energi från sol och vind). Det hade många konsekvenser

Kostnad för underhåll kunde minskas. Intervall mellan tillsyn kunde ökas
Hantering av tunga gastuber kunde upphöra. Acetylen hade på många fyrar använts åtminstone som reservkraft
Mistsignaleringen ansågs inte längre behövas. Dieslarna till kraft kunde stoppas
Solpaneler monterades. I Finland var det vanligt med energi från vindgenerator
Lysvidden minskade med de mindre lamporna i akryllinserna eller i LED-armaturer

Länkar

Bygget av kassunfyrarna i Kalmarsund. Moderna svenska fyrar, uppförda på havsbottnen. Överfyringenjör Rikard V Frost, Stockholm Ur Teknisk Tidskrift 21 december 1946.

Bygget av Ölands Södra Grund, av civilingenjör Hans Fagerström, särtryck ur Betong nr 4, 1952. (22 MB). En initierad beskrivning av projektering och byggande.