Norskt fyrväsende

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Norskt fyrväsende. Norge har en lång kust med fyrar från Barents hav i norr, via Norska havet, Nordsjön till Skagerack med Oslofjorden i söder.

NorFlag.jpg SweFlag.jpg DKFlag.jpg FiFlag.jpg IslandFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Historik.jpg Vantskruv.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Livet.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Laddar karta ...


Laddar karta ...


Barents havBarents havNorska havetNorska havetBottenvikenBottenvikenNorra KvarkenNorra KvarkenBottenhavetBottenhavetBottenhavetFinska vikenFinska vikenFinska vikenLadogaMälarenMälarenNorra ÖstersjönNorra ÖstersjönGotlandGotlandKalmarsundKalmarsundVänernVänernVätternVätternNordsjönNordsjönSkagerackSkagerackKattegattKattegattÖresundÖresundBornholmMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSödra ÖstersjönSödra ÖstersjönSödra ÖstersjönÅlands havÅlands havFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeDanskt fyrväsendeDanskt fyrväsendeOmrådenKartor2 kopiera.jpg
Bildinformation
OksöyGrönningenHomorsundTorungenJomfrulandLangöytangenLangöytangenJomfrulandTorungenHomorsundGrönningenOksöyTvisteinSvennerFerderTorbjörnskärFulehukFiltvetFiltvetFulehukFerderTorbjörnskärSvennerTvisteinListaLindesnesRyvingenSongvårListaLindesnesRyvingenSongvårGeitungenKvitsöyFeisteinObrestadEigeröyLille PresteskärGeitungenKvitsöyFeisteinObrestadEigeröyLille PresteskärMarsteinRövärsholmenMarsteinRövärsholmenSlåtteröyRyvardenUtsiraSlåtteröyRyvardenUtsiraKråkenesYtteröyaneHolmengråHellisöyKråkenesYtteröyaneHolmengråHellisöyOnaAlnesErknaStorholmenRundöySvinöyUtvärOnaAlnesErknaStorholmenRundöySvinöyUtvärSkalmenKvitholmenBjörnsundSkalmenKvitholmenBjörnsundAgdenesGripHaugjeglaAgdenesGripHaugjeglaNordöyanFinnvärKauraHaltenNordöyanFinnvärKauraHaltenVillaKyaBuholmsråsaVillaKyaBuholmsråsaSklinnaBremsteinGjeslingeneGrinnaSklinnaBremsteinGjeslingeneGrinnaBodöMykenTränaBodöMykenTränaStöttTennholmenÅsvärYtterholmenStöttTennholmenÅsvärYtterholmenLandegodeGrytöySkomvärKalsholmenLandegodeGrytöySkomvärKalsholmenRotvärFlatöyMålöy-SkarholmenBjörnöyRotvärFlatöyMålöy-SkarholmenBjörnöyTranöySkrovaBaröyTranöySkrovaBaröyAndenesAndaLitlöyMoholmenGlåpenVäröyAndenesAndaLitlöyMoholmenGlåpenVäröyFruholmenFuglöykalvenTorsvågHekkingenFruholmenFuglöykalvenTorsvågHekkingenHelnesSlettnesKjölnesMakkaurVardöBökfjordHelnesSlettnesVardöMakkaurBökfjordKjölnesNorskFyrkarta kopiera3.jpg
Bildinformation
Norskt fyrväsendeNordsjönSkagerackKattegattDanskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeKobbergrundKobbergrundLäsö RendeLäsö RendeLäsöLäsöLäsö TrindelLäsö TrindelLäsö NordLäsö NordHanstholmHanstholmLodbjergLodbjergRubjerg KnudeRubjerg KnudeHirtshalsHirtshalsSkagenSkagenCarlstenCarlstenHättegrundHättegrundPater NosterPater NosterKråksundsgapKråksundsgapMåseskärMåseskärIslandsbergIslandsbergDynabrottDynabrottHållöHållöKlövskärKlövskärVäderöbodVäderöbodSvangenSvangenUrsholmenUrsholmenNordkosterNordkosterGrisbådarnaGrisbådarnaTrubadurenTrubadurenVingaVingaVingaGöteborgGöteborgValöValöTistlarnaTistlarnaFjordskärFjordskärNidingenNidingenFladenFladenListaListaMarköyMarköyLindesnesLindesnesRyvingenRyvingenSongvårSongvårOksöyOksöyGrönningenGrönningenSaltholmenSaltholmenHomborsundHomborsundRivingenRivingenTorungenTorungenLyngörLyngörStangholmenStangholmenJomfrulandJomfrulandLangöytangenLangöytangenTvisteinTvisteinSvennerSvennerTorbjörnskärTorbjörnskärFerderFerderFulehukFulehukGullholmenGullholmenRödtangenRödtangenFiltvetFiltvetIldjernsfluIldjernsfluDynaDynaSkagerack kopiera.jpg
Bildinformation

Några norska fyrplatser, alfabetiskt

(fetstil markerar angöringsfyr , annars ledfyr):

A __ Agdenes , Alnes , Anda , Andenes , Asenvågöy,

B __ Baröy, Bastöy , Björnsund , Björnöy, Bodö, Bremstein, Buholmråsa , Bökfjord

D __ Digerudgrunnen , Dyna

E __ Eigeröy , Ellingråsa , Erkna

F __ Feistein , Ferder (Norges näst äldsta fyr), Filtvet , Finnvär, Fjölöy , Flatöy, Flatflesa, Flatholmen , Flåvär Fruholmen , Fulehuk (Norges första fyr att byggas efter 1814)

G __ Geita, Geitungen , Gjeslingene, Glåpen, Grasöyane , Grip, Grinna , Grytöy, Grönningen , Gullholmen

H __ Halten , Hatholmen, Haugjegla , Heggholmen , Hellevik , Hendanes, Hellisöy , Helnes , Holmengrå , Homborsund , Homlungen , Högevarde (sjölykta)

I __ Ildjernsflu fyrskepp

J __ Jomfruland

K __ Kalsholmen , Kavringen , Kaura , Kjeungskär, Kjölnes , Kråkenes , Kvanhovden , Kvassheim ,Kvitholmen , Kvitsöy (Kvitingsöy), Kya

L __ Landegode , Langöytangen , Lepsöy , Lille Presteskär , Lindesnes (Norges första fyr), Lista , Litlöy , Lyngör

M __ Makkaur , Marköy , Marstein , Moholmen, Munkholmen, Myken , Målöy-Skarholmen

N __ Nordmela, Nordöyan, Näröysund,

O __ Obrestad , Odderöy , Oksöy (Norges första fyrlins), Ona

P __

R __ Rotvär, Rundöy, Rivingen, Rundöy , Ryvarden , Ryvingen , Rödholmen , Rödtangen , Rövärsholmen

S __ Saltholmen, Sandvikodden , Skalmen, Sklinna , Skomvär , Skongsneset, Skrova , Skudenes , Sletringen (Norges högsta fyr), Slettnes , Slåtteröy , Songvår, Stabben , Stangholmen , Stavenes, Stavernsodden , Stavseng , Steilene , Storholmen , Struten , Strömtangen , Stött, Sula, Svenner, Svinöy, Svinöy , Söndre Katland

T __ Tennholmen , Terningen, Torbjörnskär, Torungen , Tranöy, Träna , Tungenes , Tvistein ,

U __ Ulla , Ulvesund, Utsira (Norges högst belägna fyr), Utvär

V __ Valderhaug (sjölykta), Vardö , Varnes, Viberodden , Villa , Vingleia ,Väröy

Y __ Ytterholmen , Ytteröyane, Ytre Mökkalasset

Å __ Ålesund , Åsvär

Kort historik

Fyrarnas historia är en spegling av samhällets tekniska, ekonomiska och sociala utveckling. Den speglar lokal och internationell handel. Den speglar människors anpassning till prövande yttre förhållanden. Det är också en historik över ljuskällor, optik, mekanik, energikällor, akustik, elektronik, byggmaterial, byggteknik och många andra discipliner. Utvecklingen har gått sakta och språngvis. Se Fyr- och handelshistoria

1655 börjar norsk fyrhistoria. Då tändes en fyr vid Lindesnes. Ett år senare släcktes den enligt order från kungen och förblev släckt i nästan 70 år, inte känt varför.

1696 tändes Norges andra fyr. Det var på ön Store Ferder i Oslofjordens mynning där en öppen kolfyr anordnades.

1770 tändes en vippfyrKvitsöy.

1795 anordnades åter en fyr vid Lindesnes, nu en vippfyr av samma slag som den på Kvitsöy.

1802 på ön Store Ferder blev öppen kolfyr ersatt av en täckt stenkolsfyr. Därefter byggdes täckt stenkolsfyr även på Lindesnes, Marköy och Villa.

1814 hade Norge

1832 fick Norge som tredje land i världen en fyr med lins. Det var Oksöy fyr som utrustades med en fresnellins (trumlins). Den gav fyrkaraktären fast sken.

Linsfyrarna med fast sken innebar en risk för förväxling. För att förhindra det uppförde man dubbelfyrar. Så gjordes på Torungen utanför Arendal. Utsira erhöll två låga torn. Lindesnes och Marköy tjänade som dubbelfyr. På Lista byggde man inte mindre än tre stycken fyrtorn på rad, alla i huggen sten.

1841 bildades den 15 april det norska fyrdirektörsämbetet. Fram till 1880 kom det att låta bygga mer än 100 fyrplatser längs Norges långa kust.

1853 tillverkades det 33 m höga tornet till fyren Eigeröy. Det gjordes i gjutjärn, ett material med rötter i industrialismen och som utvecklats i England 60 år tidigare. Detta var den första järnfyren i Norge. Den tillverkades hos Baerums Verk. Den lätta fyren, jämfört med ett torn i sten, transporterades i delar, som sedan på kort tid kunde sättas ihop på fyrplatsen.

Några år senare levererades från Baerums Verk det 43 m höga tornet i gjutjärn till Ferder. Det kom att följas av ytterligare 41 torn i gjutjärn tillverkade på några enstaka norska gjuterier. Det sista var 1950 på Grasöyane.

1859 blev som sista fyrar i Europa de täckta kolfyrarnaVilla och Kvitsöy släckta och ersatta med oljelampa.

1873 fick Lista en omgående planlins som därmed gav en annan fyrkaraktär än fast sken. De två andra tornen behövdes då inte längre utan monterades ner. Det ena byggdes upp igen på Halten. Den huggna stenen från det andra användes till Svenner och till Rövärsholmen. Några stenar fick vara kvar på Lista. Av dem byggde man gärdsgårdar som vindskydd.

1893 startade Hurtigruten, vilket ställde ökade krav på fyrbelysta leder.

1897 blev Ryvingen Norges första fyr med elektriskt ljus. Den lyste med bågljus som fick ström från ett lokalt elverk drivet med ångmaskin. Driften var mycket kostsam och ersattes efter 10-talet år med acetylendrift.

1903 startade malmtransporterna från Narvik. De ställde ökade krav på fyrbelysta leder.

1923 fick Norge radiofyrFerder och Marstein. Leverantör var Marconi. Norge var tidigt ute. Sedan fick många fyrplatser radiofyr.

1927 uppfördes en radiopejlstation på fyrplatsen Ferder.

1929 anlade den norska marinen en station för radiopejling på fyrplatsen Oksöy.

1932 uppfördes Anda fyrplats, den sista i drift tagna fyrplatsen i Norge, som då hade byggt 204 bemannade fyrplatser.

1941 firade fyrdirektörsämbetet 100-årsjubileum.

1967 öppnades Decca Navigators Skagerack-kedja, som täckte Skagerack och Vänern. Röd slav var placerad vid Jomfruland i Sydnorge. Decca-kedjan hade nr 10B.

1968 öppnades de 5 norska Decca-kedjorna, nr 0E, 4E, 9E, 3E respektive 7E, vilka gav täckning från Stavanger till Nordkap.

1974 bildades Kystverket genom hopslagning av Norsk Fyrvesen, Norsk Losvesen och Norsk Havnevesen

1997 hade Norge

2001 var alla norska fyrar automatiserade. 31 var fortfarande bemannade. Stortinget beslöt att avbemanna även dessa.

2006 i december avbemannades Bökfjord som den sista bemannade fyrplatsen i Norge.

2008 uppfördes i Lindesnes Norges Nationella Fyrmuseum.

Organisation

1655 då Norges första fyr byggdes tillhörde landet dubbelmonarkin Danmark-Norge.

1820 efter skiljsmässan från Danmark kom fyrarna att sorteras under militären, ”Arme- och Marindepartementet”.

1841 bildades Fyrdirektörsämbetet med eget ansvar över fyrar och sjömärken.

1972 är hamn-, lots- och fyrtjänster samlat i Kystdirektoratet under Fiskeridepartementet. Med huvudkontor i Oslo är den dagliga verksamheten decentraliserad till Arendal, Haugesund, Ålesund, Kabelvåg och Honningsvåg.

Utbyggnad och återuppbyggnad

De första norska fyrarna byggdes i södra delen av landet. Det var här som sjöfarten då var störst. Så småningom täcktes hela landets kust. Utbyggnaden i antal fyrplatser var som störst under senare delen av 1800-talet. Prioriteringar var vanskliga. Nya behov dök ständigt upp. Lofotenfisket i Vestfjorden, sillfisket i trakten av Haugesund, malmfarten via Narvik, etableringen av ”Hurtigruta”.

År ____ Nya __ Summa fyrplatser

1841 ___________ 27

1861 __ +46 ____ 73

1900 __ +85 ___ 158

1920 __ +37 ___ 195

1932 ___ +9 ___ 204

Under det andra världskriget var fyrarna utpekade anfallsmål för båda sidor. Ett flertal anfölls av tyskarna, som på många fyrplatser byggde befästningar och som blev bombmål för allierat flyg.

1944 blev i Finnmark alla fyrplatser helt eller delvis ödelagda när tyskarna drog sig tillbaka.

Efter freden inleddes en intensiv fas med återuppbyggnad. Fyrarna i Finnmark byggdes upp på kort tid men då formade efter den tidens idéer och påfund.

Fyrplatserna Grip, Kya och Gjeslingene är särdeles utsatta för hög sjö.

Mistsignal

I dimma är fyrljus inte till någon ledning. Genom tiderna har olika anordningar använts för att ge ljud som kan användas som mistsignal: gonggong, kanon, knallsignal, mistklocka, ångvissla, sirén, Nautofon och signaler drivna av tryckluft. Höjdpunkten anses vara diafonen med sitt karaktäristiska ”grynt”.

Som resultat av utveckling av andra hjälpmedel för navigation stängdes mistsignalerna av. Idag är inga i ordinarie användning.

Kulör och eternit

Fram till 1890 var alla fyrbyggnader målade i gult med användning av pigmentet gulockra. Efter detta datum målades de i vitt. För att som dagmärke synas bättre försågs vissa långväggar och gavelväggar även med ett rött, vertikalt cirka metern brett streck.

På 1950-talet blev det vanligt att klä byggnaderna med eternitplattor. De måladades också vita men bara på ett fåtal byggnader målades det röda strecket. I nutid har eterniten spelat ut sin roll och ersätts med annat material.

Mer teknik

På 1870-talet började betong att användas för fundament till norska fyrar men även till fyrplatser, fyrar och bostäder. 1878 byggdes fyrplatsen Grönningen i stora delar i betong. 1923 byggdes i betong det monumentala fundamentet till gjutjärnstornet på Sletringen. 1924 byggdes i betong de komplexa fyrbyggnaderna på Geitungen och 1928 de på Makkaur.

På 1870-talet utvecklades teknik så att fyrarna kunde få ledande sektorer fria från farligheter. Von Otters klippapparat kom till användning även i Norge. Några år senare började färgat glas (rött och grönt) att användas för samma ändamål. Som kraftkälla för att driva klippapparaten och rotationen av de omgående planlinserna användes urverk och lod. Att passa dessa kom att bli en viktig uppgift för fyrpersonalen. Vissa urverk behövde dras upp var tredje timme, andra med något längre mellanrum.

Efter andra världskriget anslöts fler och fler fyrar till det allmänna elnätet och fick elektriskt ljus. Senare ersattes glödlampan av halogenlampa och som strömförsörjdes från solpaneler och i några fall med vindgenerator. Och nu tar ljus från LED över allt mer.

Vissa fyrplatser utrustades med radar. Vissa fick racon, en radarfyr som svarar då den träffas av radarstråle. Många navigatörer utrustade sina fartyg med radar, radionavigering och mottagare för det världsomspännande satellitburna radiofyrsystemet GPS. Behovet av radiofyrar minskade och många släcktes ner. Men vissa bibehölls i drift för att sända korrektionssignal (D-GPS) till den tilltagande användningen av GPS.

Automatisering, avbemanning och underhåll

Idag är fokus på obemannat och lång tid mellan behövligt underhåll. Arbetsuppgifterna för fyrpersonalen har minskat och försvunnit. För driften av fyren har människan gjort sig överflödig. Alla Norges fyrplatser är idag helautomatiserade. Automatiska stationer har gjort människan överflödig som väderobservatör. Men läget av fyrplatsen kan ibland vara sådant att andra uppgifter kräver mänskliga händer eller ögon.

Sedan början av 1980-talet har Kystdirektoratet avbemannat fyrplatser. 1994 avslutades den sista planen. Då återstod 31 av Norges fyrplatser som bemannade.

De avfolkade stationerna får ingen daglig tillsyn och löpande underhåll. Skador som från början är små blir på kort tid större och kräver sedan ett omfattande underhåll om förfallet skall kunna stoppas.

Norska fyrskeppsstationer

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering

1856-1879 __ Lepsöy ___________ Norr om Ålösund, Nordsjön

1919-1968 __ Ildjernsflu ______ Oslofjorden, Skagerack

Behov av fyrskepp i Norge var begränsat därför att skärgården på de flesta platser gjorde det möjligt att placera ut en fyr på fast mark eller botten utom på två platser:

1856 lades Norges första fyrskepp ut vid revet Lepsöy, norr om Ålesund. Det var slupen ”Enigheden”. Året därpå havererade slupen. Efter flera försök med andra fartyg ersattes fyrskeppet med en fast fyr, Lepsöy rev fyr. Året var 1879.

1919 lades Norges andra fyrskepp ut. Det var på Ildjernsflu utanför Nesodden vid Oslofjorden. Skrovet tillverkades i armerad betong. 10 år senare blev det påseglat och sjönk. Det ersattes med ett nytt som 1968 ersattes av en bottenfast fyrlykta.

Radiofyrar på norska sidan av Skagerack

Dyna, Filtvet, Fulehuk, Ferder, Stavernsodden, Langöytangen, Arendal, Oksöy, Odderöy, Lista

Större linser

Ordning __ Fyrplats

1:a ______ Eigeröy, Lindesnes, Oksöy, Utsira

2:a ______ Feistein, Geitungen, Kvitsöy, Lista, Rövärsholmen

3:e ______ Flatholmen, Grönningen, Obrestad, Lille Presteskär, Ryvingen,

4:e ______ Fjölöy, Hatholmen, Kvassheim, Odderöy, Skudenes, Songvår, Tonjer, Tungenes, Varnes, Viberodden

Klickbar karta norska fyrskepp

Laddar karta ...


Länkar

  • Ur Blänket 2010:2 Utvaer, Arne Spångberg


Jfr Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands hav, Finska viken, Norra Östersjön, Mellersta Östersjön (med Gotland, Öland, Kalmarsund), Södra Östersjön, Öresund, Kattegatt, Skagerack, Nordsjön, Norska havet, Barents hav, Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Ladoga,

Jfr svenskt fyrväsende, danskt fyrväsende, finskt fyrväsende, norskt fyrväsende, SMHI, fyrskepp, fyrskeppsstation