Nidingen
Nidingen, nu svensk, f.d. dansk, f.d. bemannad fyrplats på ön med samma namn. Kattegatt. Bemannad 1624-1979.
SV om Kungsbackafjorden, utanför Kungsbacka och Onsalalandet. Nidingen var när fyrplatsen anlades en dubbelfyr, d.v.s med två fyrljus. Detta för att undvika förväxling med andra fyrar med fast sken.
Nidingen fyrplats. Foto DT.
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
744300 | C0670 | N 57 18, O 11 54 | Fl (1+2) WR 27s | 22 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1624 | 1946 | 1975 | 1979 | 23,5 | 25,4 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Nidingens fyr. Belägen sydväst om Kungsbackafjorden i Onsala socken av Hallands län. Postadress: Onsala. Telegramadress: Rt. Onsala 1 a.
Nidingen är jämte Ursholmen den enda i vårt land kvarvarande dubbelfyren, den typ, som var ofta förekommande innan tekniken med olika fyrkaraktärer utvecklades.
Fyrtornen byggdes år 1635."
Grundområdet
Ön är flack och består av kullersten och bildades som ändmorän av inlandsisen.
- Kullersten omger ön med ett omfattande grundområde, vars nordvästra spets kallas Lilleland.
- Området rymmer Sveriges största skeppskyrkogård.
Danska tiden
1623 beordrade den danske kung Christian IV sin länsherre i Varbergs län att fyren skulle uppföras.
1624 anlades fyr, träplattform av ek med två fyrfat för öppen kolfyring, två för att inte förväxlas med fyren på Anholt.
- Nidingen är troligen världens första dubbelfyr.
- Fyren brann snart ner och ersattes av två järngrytor som ställdes direkt på marken.
1635 beordrade den danske kung Christian IV att Nidingen, Anholt och Falsterbo skulle förses med samma typ av vippfyr som utvecklats för Skagens fyrplats.
- Fyrgrytorna som stod på marken ersattes av två vippfyrar eldade med stenkol.
Svenska tiden börjar
1645 föll fyrplatsen i svensk ägo genom freden i Brömsebro.
- Då inleds "en dunkel period på omkring 100 år" i Nidingens historia.
- Flera förslag diskuterades, utarbetades och kritiserades om fyrarnas förbättring men ingenting hände.
- Fyringen sköttes som brukligt på den tiden på entreprenad.
1652 bestämdes att de svenska fyrarna skulle administreras under Amiralitetet som också skulle ha tillsynen.
På 1660-talet övergavs Nidingens vippfyrar och fyrgrytorna ställdes direkt på marken. "De brunno på sin aska".
Entreprenörer
1732-1747 hade kommissarie Busch i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.
1747-1766 sköttes fyrentreprenaden av Skånska Stenkolsintressenterna. De hade även entreprenaden för Kullen och Falsterbo.
- Fyrmännen på Nidingen var då 4 stycken, dvs 1 (!) i varje vaktskift om 14 dagar.
- Denne skulle då ensam sköta två fyreldar, under årets mörkaste tid 17-18 timmar per dygn.
- Det var inte alltid vädret tillät att avlösning kunde ske i tid.
- Sättet att bedriva fyringen kritiserades.
- Stenkolsintressenterna ledsnade i förtid och överlät entreprenaden.
1763-1766 hade handelsman Peter Bagge entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.
1766-1786 hade handlanden och rådmannen Sven Schale i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.
1766 uppfördes en mistklocka i stapel. Nidingen blev härigenom världens första mistsignalstation.
- Tornet var 15 fot högt och ritat 1764 av Carl Cronstedt. Klockan tillverkades 1765 av klockgjutare Georg Meijer i Stockholm. Klockan i brons vägde 11 skeppspund och var försedd med inskription. Klockstapeln tillverkades på Amiralitetsvarvet i Göteborg och fraktades i delar till fyrplatsen dit den anlände den 14 juni 1766. Slutsumma 7 946 daler 13 1/3 öre silvermynt. Klämtningen började den 16 juli 1766. "Vid mörkt mistigt och disigt väder, under hela året, såväl dag som natt, klämtas med denna klocka varje halvtimme 4 gånger, fyra slag i följd, dock så att man mellan varje slag kan räkna ungefär till tjugo, och alltså slagen blifva tydligare och distinktare".
- Fyrmännen hade utökats till 8 stycken, dvs 2 i varje vaktskift om 14 dagar.
- För fyringen fick de betalt av entreprenören, för klämtningen fick de betalt av Kronan.
- De kan betraktas som de första i riket statsanställda fyrvaktarna.
1788, 1790 och 1791 besökte Anders Polheimer och studerade fyringen med stenkol på Nidingen, Kullen, Falsterbo och Grönskär.
1811 övertogs ansvaret för fyren av Kronan i och med att ingen entreprenör lade ett anbud för fyringen.
1824 uppfördes en ny klockstapel i trä. Dock var stapeln hög och skymde fyrljuset.
Vrakbärgningsstation
1692 bildades Södra Dykerikompaniet för bärgning av förlista fartyg.
- På Nidingen upprättade man en dykeristation med upplag av dåtida bärgningsredskap jämte stort magasin för förvaring av gods.
1830 drogs Dykerikompaniets bärgningsstation in och dess personal lämnade ön.
Två torn
1831 utlystes en entreprenadauktion för uppförandet av två nya fyrbyggnader av sten, ett bostadshus samt ny klockstapel av ek.
- Kofferdistyrman H Lund från Onsala lämnade det lägsta budet, som löd på 16 500 riksdaler banko. Se riksdaler.
- Fyrarna hade ritats som runda torn.
- Lotskapten Dreutzer stakade ut den nya fyrplatsen.
1832-1834 uppfördes i sten de båda tvillingtornen, 13 m höga och sexkantiga, för stenkolseldning inom lanterin "i enlighet med Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr.
- En ny klockstapel uppfördes i trä.
- Ett bostadshus uppfördes. Detta inrymde en fyrmästare, två fyrvaktare och ett biträde med familjer. Gemensamt kök.
- Brunn med saltbräckt vatten fanns på Nidingen. Som dricksvatten tjänade insamlat regnvatten.
- Grunden till tornen gjordes rund i enlighet med ritningarna. Men när tornen skulle uppföras visade det sig att Nidingens kullerstenar inte lämpade sig för uppgiften. För att hålla byggkostnaden nere inhämtades tillstånd att ta färdighuggen sten från murverket i Varbergs fästning. Med denna sten på plats på Nidingen visade det sig att den inte lämpade sig till att bygga tornen runda utan man fick tillstånd att bygga dem sexkantiga.
- Lotskapten Dreutzer fick i uppdrag att rita av lanterninen på Skagens täckta stenkolsfyr.
- Lanterninerna på Nidingen uppfördes lika som den på Skagen.
- De båda täckta stenkolsfyrarna tändes första gången 15 december 1834. Lysvidd: 12 M.
12 år senare ansågs tekniken "täckt stenkolsfyr" vara föråldrad och fyrarna byggdes om till linsfyrar.
Enligt Underrättelse 1842
NIDINGEN. Tvenne täckta Stenkolsfyrar.
Lat. N. 57° 18'27". Long. O. 30° 3'15"
På det låga skäret Nidingen uti Kattegat blefvo år 1832 tvenne sexkantiga lika höga fyrtorn uppförda af sten. De hafva 45 fots höjd från grunden till spetsen af lanterninen. Fyrlågan brinner på 49 fots höjd öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 till 3 mils afstånd. Nedre tvåtredjedelarna af tornen äro fogstrukna och den öfra tredjedelen hvitrappad. Tornen bära O.N.O. och V.S.V. ifrån hvarandra och afståndet dem emellan är 100 fot. Strax norr om tornen står fyrmästare-boställshuset, äfvenledes byggt af sten, fogstruket och med rödfärgadt papperstak samt försedt med rum till inrymmande af folk och effekter, när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.V. från tornen är en fristående klockstapel, deruti en större malmklocka hänger, hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnader finnes å detta i öfrigt kala skär en kolbod, belägen söder om fyrbyggnaderna. Vid minsta sjögång är landningen svår.
Linsfyrar
1846 byggdes tornen om, de höjdes till 62 fot (= 19 m) och försågs med ny lanternin med 3:e ordningens stillastående trumlins.
- Linserna av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var dioptrisk trumlins med 4 fack à 72°, catadioptrisk krona (11 ringar). Lampa med 2-vekars mekaniska pumpvekslampor. Rovolja. Ljusstyrka: 900 HK.
Enligt Underrättelse 1848
"Nidingen. 2:ne Stillastående Lentillefyrar.
Lat. N 56° 18'27". Long. O. om Ferrö 30° 3'15". Long. O. om Greenwichs meridian 11° 53'30"
På det låga skäret Nidingen uti Kattegatt blefvo år 1832 tvenne sexkantiga, lika höga fyrtorn uppförda af sten för stenkolsfyring. Dessa fyrtorn tillbyggdes i höjden 15 fot under året 1846 och inrättades med 2:ne stillastående lentillefyrar af 3:e ordningen. Från grunden till altanen på hvartdera af dessa torn är 42 fot och deras ljus brinna på 68 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder nattetid böra fyrarne, som upplysa horisonten runtikring, synas på 3 mils aftstånd och derutöfver. De nya lentillefyrarna tändes för första gången den 1 Oktober sistberörda år. Fyrtornen bära O.N.O. och V.S.V ifrån hvarandra; afståndet dem emellan är 100 fot. Tornen äro fogstrukna. Straxt norr om dem står fyrmästareboställshuset, äfvenledes byggdt af sten, rödfärgadt samt försett med rum till inrymmande af effekter när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.V. från tornen är en fristående klockstapel, deruti en större malmklocka hänger och hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnader finnas å detta i öfrigt kala stenskär ett förrådshus, beläget söder om fyrbyggnaderne. Vid minsta sjögång är landning svår. "
Enligt Underrättelser 1852
NIDINGEN. 2:ne stillastående Lentillefyrar af 3:e ordningen.
Lat. N. 57°18'27”. Long. O. om Ferrö 30°3'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°53'30”.
På det låga skäret Nidingen uti Kattegat blefvo år 1832 tvänne sexhörniga, lika höga fyrtorn uppförda af sten för stenkolsfyring. Dessa fyrtorn påbyggdes i höjden under året 1846 och inrättades med 2:ne stillastående lentillefyrar af 3:e ordningen. Från grunden till altanen på hvartdera af dessa torn är 42 fot och deras ljus brinna på 68 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder nattetid böra fyrarne, hvilka upplysa horisonten rundtikring, synas på 3 mils afstånd och derutöfver. De nya lentillefyrarne tändes för första gången den 1 Oktober sistberörda år. Fyrtornen bära O.N.O. och W.S.W. ifrån hvarandra; afståndet dem emellan är 100 fot. Tornen äro fogstrukna. Straxt norr om dem står fyrbetjeningens boningshus, äfvenledes bygdt af sten, rödfärgadt samt fösedt med rum till inrymmande af effekter, när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.W. från tornen är en fristående klockstapel upprest, deruti en större malmklocka hänger och hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnader finnes å detta i öfrigt kala stenskär ett förrådshus, beläget söder om fyrbyggnaderna. Vid minsta sjögång är landningen svår. Pl. V.
1853 uppfördes en ny klockstapel av järn. Den var tillverkad i Trollhättan av Nydqvist & Holm (Nohab).
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, vardera med fast sken.
- Fyrapparaten: 3:e ordningens lins-.
- Fyrljusens höjd över vattenytan: 68 fot (20,4 m).
- Fyrtornen: av sten, grå.
- Lysvidd: 12 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 15 fot (4,5 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
- Tornets höjd från grund: 62 fot (18,6 m).
De 2 fullkomligt lika fyrtornen är uppförda på skäret Nidingen, SV från Kungsbackafjorden. Tornen är grå och stå i ONO och VSV från varandra på ett avstånd av 100 fot. Dels söder, dels norr om tornen ligger fyrbetjäningens boställs- m fl hus, varav några är rödmålade, andra gråa. NV från tornen står en klockstapel och klämtas med däri hängande klocka under disigt väder och tjocka, och finns dessutom kanoner, med vilka under sådana omständigheter besvaras från i närheten varande fartyg avskjutna signalskott, därvid såsom svar 3:ne skott lossas strax efter varandra. Annan ljudsignal besvaras jämväl. På nordöstra änden av det från skäret utskjutande grund finnes utsatt en större prick med svart toppmärke. ”
1875 installerades tre framladdade mistsignalkanoner erhållna från kustartilleriet och örlogsflottan.
- Med dessa sköts varningsskott om fartyg sågs gå mot eller för nära reven.
- Vid mistigt väder sköts 3 på varandra följande skott, som svar på ljudsignaler avgivna av fartyg .
1883 installerades ångmistsirén.
- Ett maskinhus i tegel uppfördes för att inrymma maskineriet.
- Fördel med detta var att den gav ett kraftigare ljud med längre varaktighet.
- Nackdelen var att det tog tid att elda upp trycket i pannan innan den var klar att använda.
1883 utbyttes rovoljelampa mot fotogenlampor med veke.
1884 nya lampnäbbar med tre vekar. Fotogen pumpades till vekarna så att de fick ett ständigt överskott. Ljusstyrka: 2 500 HK.
1886 flyttades mistklockan med stativ till Böttö fyr och finns sedan 1946 uppsatt utanför Sjöfartsmuséet i Göteborg.
1890 uppsattes i sydvästra tornet en persiennapparat (von Otters klippapparat) med urverk och lod.
1905 installerades Lux-ljus med tre glödnät i båda fyrarna. Ljusstyrka: 10 000 HK.
1911 anordnades i nordöstra tornet röd sektor över revet Lilleland.
- Det västra: Fyrkaraktär: F K W 14M. Lins av 3:e ordningen. Ljusstyrka: 10,000 Hf. Lux-ljus. Grått, sexkantigt 18,4 m högt stentorn.
- Fyren visar vitt reg. klippsken från 18 till 39 grad över grundet Fladen, för övrigt vitt fast sken.
- Det östra: Fyrkaraktär: F WR 14M. Lins av 3:e ordningen. Ljusstyrka: W 10,000, R 2,500 Hf. Lux-ljus. Grått, sexkantigt 18,4 m högt stentorn.
- Fyren är förmörkad från 144 till 171 grad över de flesta grunden mellan Nidingen och Tistlarna och visar fast, rött sken från 253 till 270 grad över Lillelandsrevet, för övrigt vitt, fast sken.
- Fyrarna, på ett avstånd från varandra av 30 m, äro överens i 52,5 grad.
- En bagarstuga uppfördes av virket från det rivna boningshuset på Malö, 2,5 M NO Nidingen.
1914 installerades en mistsirén för komprimerad luft från explosionmotordriven kompressor.
- "Denna kunna startas upp på 5-10 minuter."
- Mistsignal: 1 ljudstöt av 3 sek varaktighet var 60 s (3+57).
- Om sirénen ej arbetar, avlossas 1 kanonskott var 15:e minut.
1940 installerades en kompressordriven tyfon, vilken ersatte mistsirénen. Mistsignal: 1 ljud var 60 s (3+57).
Nytt torn och Lilleland
1945 uppfördes på undervattensrevet Lilleland ost fyrplatsen en kassunfyr, som försågs med dalén-ljus.
1946 elektrifierades Nidingens fyrplatsen.
- Kassunfyren Lilleland fick också elektriskt ljus och försågs med Nautofon.
- På Lilleland blev dalén-ljuset reserv.
1946 ersattes de båda stenfyrtornen med ett torn i betong, 24 m högt, sammanbyggt med det gamla maskinhuset strax SV om de båda stentornen.
- Maskinhuset byggdes till och fick två dieseldrivna reservkraftverk.
- Ny kraftkabel kopplades in från land.
- För mistsignalering försågs fyren med en 4-grupps Nautofon.
- Lins 3:e ordningen omgående blixtsken. Ljusstyrka: 300 000 HK.
- Cirkulär radiofyr: Räckvidd: 50 M. ID-signal: NI.
- Mistsignal: 2 ljud var 30 s (3+1+1+25).
- Linsen i det NO tornet flyttades till Utgrunden kassunfyr.
- Nidingen var världens sista dubbelfyr när de båda äldre fyrarna ersattes av den nya.
1961 var fyrkaraktären Bx(1+2) 30 s 15 M. Ljusstyrka: 300 000 HK (vit sektor). Roterande lins med 1000 W 120 V glödlampa. Mistsignal: Nautofon 2 ljud 30 s (3+1+1+25).
1968 var tornet 23,5 m högt och försett med ett svart bälte. Lins av 3:e ordningen. Omgående.
- Optisk karaktär: Bx(1+2) 30 s 15 M. Ljusstyrka: W 250 000 cd, R 64 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 1 långt och ett kort ljud var 30 s (3+1+1+25).
- Cirkulär radiofyr: RC 421. Räckvidd: 30 M. ID-signal: NI. Frekvens: 294,2 kHz. Ingick i kedjan Kattegatt S (danskt fyrskepp), Nakkehoved (dansk), Nidingen, Anholt Nord (danskt fyrskepp).
1970-talet automatiserades fyr och mistsignal.
Mistsignaler på Nidingen, bilder
Mistsignal lyssna
Klicka här för att lyssna Nidingen Klicka här, 2 ljud var 60s: 3 + (1) + 3 + (53)
Klicka här för mera: Mistsignal ljud
Lotsbarnskola
1881-1915 hade Nidingen lotsbarnskola. Lärare var: Ida Andersson, Elise Banck och Signe Boman följd av Ruth Scherman
- 1881-1883 Ida Andersson
- 1900-1904 Elise Banck
- 1907-1909 Signe Boman
- 1910-1915 Ruth Scherman
- 1881 Ida Andersson, 32 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1882 Ida Andersson, 74 dagar, 8 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
- 1883 Ida Andersson, 67 dagar, 9 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
- 1881-1899 (ingen lotsbarnskola)
- 1900 Elise Banck, 72 dagar, 9 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
- 1901 Elise Banck, 80 dagar, 9 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
- 1902 Elise Banck, 80 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1903 Elise Banck, 83 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1904 Elise Banck, 78 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1905-1906 (ingen lotsbarnskola)
- 1907 Signe Boman, 117 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1908 Signe Boman, 117 dagar, 3 elever varav3 var lots-/fyrbarn
- 1909 Signe Boman, 118 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1910 Ruth Scherman, 117 dagar, 8 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal för Västra Lotsdistriktet:
- 1912: Signe S Boman, Mariana Wounsch, Blenda K Johansson, Ruth F Scherman, Agda I A Nilsson
- 1915: Ruth F Scherman, Gerda S Svensson, Rut S Bejer, Märtha C Jakobsson
- 1918: Märtha C Jakobsson
- 1921: Gertrud A Olsson, Edla M Strömmer
- 1925: -
Avbemanning och personal
1979 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Nidingen
Och sedan
1987 drogs mistsignaleringen in.
Nuvarande optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar, 6 fack á 60° samt catadioptrisk krona (15 ringar) och krans (4 ringar), omgående på kullager. 2x1000W 120V glödlampa. Sjökabel, reservkraft från dieselmotor
Nuvarande karaktär: Fl (1+2) WR 27s 22M. Lyshöjd: 25,4 m.
Länkar
- Video: Nidingen 400 år. Klicka här En film av Stefan Pettersson 2024. En resa i tid och rum på Nidingen fyrplats.
- Ur Blänket 2011:5 Ett 50-årsminne, Adolf Fredrik Waldner med historik av barnbarnet Eva Larsson
- Ur Blänket 2014:2 Hilmer – 1900-talets svenske fyrbyggare, Mats Carlsson-Lénart
- Ur Blänket 2010:3 Allan Bengtsson, postiljon och fyrvaktare, Ulla Torin
- Ur Arkiv Tore Olsson: "De bor på en prick i havet" , DN 24 19??. 4,1MB
- Radio SR Nidingen fyrplats med dåligt rykte, program av Peter Gropman 2023 (9:31 min). Medverkande: Johan Elvborn, skeppare och medlem i föreningen Nidingens vänner, Josefina Pehrson, Nidingens fågelstation, Ingvar Helldner, före detta anställd på Nidingen.
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
Bemanning | Fm, Fv, 2 Fb, (ej sem.-vik.) |
Klass | Fyrplats: I. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: A. |
Fyrinrättningen | 2 fyrar, fotogenglödljus, linser 3:e ordningen. Tyfon, 2 st. 11 hkr. Bolinder-motorer. Två grå 18,4 m höga fyrtorn. Fyren anlagd år 1635. Under år 1945 kommer fyrplatsen att elektrifieras. Ett nytt torn bygges å Nidingen och ett d:o å Lilleland vilket senare skall fjärrmanövreras från Nidingen. De gamla fyrarna nedläggas. |
Läge och natur | Ett kalt c:a 1000 m långt och 700 m brett skär SV Kungsbackafjorden. Något gräsbevuxet. Planteringsland. |
Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv 3 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
Hamn | Slip (räls och vagn) samt brygga för småbåtar. Hamnen är ej skyddad. |
Kommunikationer | Tjänstebåt, 4 resor i månaden april-sept., 3 resor i månaden okt.-mars till Onsala. |
Postanstalt | Mariedal, Onsala. Väg dit: 5 dist.-min. sjöväg, 5 km landsväg. |
Skola | B-skola Ledet Onsala, A-skola Kungsbacka. |
Övrigt | Dricksvatten från 2 brunnar. Meteorologiska observationer, men ej stormvarningsstation. |
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Konferensverksamhet /hotell 1 hus med 8 bäddar och 1 med 3 bäddar, kök, mm.uthyrning 0300-60089, www.gottskarhotell.se. En lägenhet hyrs av Nidingens Vänner och en av fågelstationen. |
Ägare | SjöV nya fyren och maskinhuset, Statens Fastighetsverk allt annat (031-137589). |
Kontaktperson | Henrik Dahlquist 0706 545600; Martin Thompson 0724 511861; Johan Elveborn 0707 998519. www.nidingensvanner.se. Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
Vägbeskrivning | Närmaste större samhälle är Gottskär på Onsalahalvön SSV Kungsbacka. Nidingen ligger ca 8 nm från Gottskär. För insegling i hamnen på Nidingen måste man känna till utmärkning och enslinjer. Ett fåtal båtplatser finns. |
Övrigt | Första fyren var en koleldad öppen fyr som byggdes av danskarna 1624. Den ersattes 1629 av två koleldade vippfyrar (världens första dubbelfyr). Fyrplatsen blev svensk vid freden i Brömsebro 1645. På 1670 talet skövlades ön av danskarna och därefter monterades 2 fyrgrytor upp på enkla stenfundament. Nuvarande två sexkantiga torn byggdes 1832 som täckta stenkolsfyrar av sten från Varbergs fästning. De förhöjdes till ca 18 m år 1846, koleldning slopades, båda fick 3:ordn. (1000 mm) dioptriska trumlinser 4 fack á 72° med katadioptrisk krona (11 ringar) och tvåvekiga mekaniska rovoljelampor. De tändes 1 oktober 1846 som stillastående lentillefyrar af 3:e ordn., skenet syntes 3 mil. År 1884 installerades trevekiga lampnäbbar för fotogen i båda. År 1889 fick sydvästra fyren trevekig moderatörlampa för fotogen och 1890 en persiennapparat med urverk och lod., År 1890 fick den nordöstra en trevekig Denechaux fotogenlampa (yttervekens yttre diameter 7 cm). År 1905 installerades luxljus i båda och 1946 släcktes de när den nya fyren, som hade elektriskt ljus, tändes. Linsen i den nordöstra flyttades till Utgrunden, linsen i den sydvästra var kvar några år. På Nidingen byggdes 1766 världens första bemannade mistsignalstation bestående av en metallklocka upphängd i en klockstapel. Klockan flyttades 1886 till Böttö fyr och finns sedan 1946 utanför Göteborgs Sjöfartsmuseum. År 1873 installerades tre kanoner som mistsignaler varav en fortfarande finns kvar på Nidingen. År 1883 installerades ångmistsirén, år 1914 sirén med komprimerad luft och år 1940 tyfon. RC installerades 1946 |
Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne, 1935, gamla fyrarna och 1993 nya fyren samt 11 byggnader. Förslag på ökat byggnadsminne inkl Lilleland .
Öns norra del är fågelskyddsområde med besöksförbud 1 april – 15 juli. |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se fyrarna enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 03 Nidingen
År 1635 bestämdes att ”på Nidingen skulle uppsättas 2:e fyrgrytor, hvari eldas med stenkol”. I Måns Månssons Sjömärkesbok af år 1748 förekommer: ”Den farliga och skadeliga Nidingen vharpå äro 2:ne fyrar till märke, men är icke stor öfvervatns, ty största skäret, hvarest båkarna stå, är ej mer än något öfver 1/8 mil stort i längd”
I medio af 1700-talet klaga sjöfarande öfver att fyrarne stå för lågt samt dessutom skymmas af slagghögar och erbjuda sig att betala ”drygare fyrpenningar”, i den händelse en högre båk skulle komma att uppföras. Ritning å ett 6½ alnar högt kummel af sten med utvändig trappa uppgjordes af I.G. Steuer och K. Amiralitets Collegium anmodade år 1755 ”Skånska stenkolsverken”, som levererade kol till fyrarne, att uppföra detta fyrtorn, men erhöll till svar, att, som det alltid funnits två fyrar på Nidingen till åtskilnad från Anholt , så borde det äfven nu uppföras två fyrtorn.
År 1756 uppgjordes af Lars Bogeman ritning på två stenkummel med sprialformig uppgång utanpå kumlen, det ena 11 alnar och det andra 16 alnar högt, men denna ritning godkändes ej af Öfverintendentsembetet, som i stället uppgjorde ritning på ett rundt, 16 alnar högt stentorn med vidbygdt trapphus. Denna ritning approberades af Adolf Fredrik i Rådkammaren d. 29/9 1759, men arbetet kom ej till utförande. Amiralitetets Kommissarien J. Lövenskjöld, till hvilken målet remitterats, afgifver det yttrande, att Nidingens fyrar i sitt uvarande skick äro goda, men att det behöfdes en ringklocka, för att varna sjöfarande under tjocka och hvars stapel dessutom skulle blifva ett godt dagmärke. Det hela resulterade uti att år 1766 (1764) uppsattes uti en 15 alnar hög trästapel en klocka, uti hvilken hvar half timme det klämtades 4 slag efter hvarandra.
Å en af C.M. Dreutzer 1824 upprättad karta öfver Nidingen finnes följande beskrifning öfver fyrarne: ”Fyrinrättningen består af två cylindriskt formade järnpannor, placerade på 2:e jordhögar och fyrarne brinna med stenkol. Ljusets höjd öfver skäret = 14 fot. Skärets höjd öfver vattenytan = 12 fot”. Fyringen underhölls av samma entreprenörer som för Falsterbo och Kullens fyrar till 1811, då den öfvertogs af Kronan och lysningstiden varade från den 1 Augusti till den 31 Maj (skall var 1 Maj). Först år1832 uppfördes 2:ne 45 fot höga, sexkantiga fyrtornaf sten med lanterniner enligt von Lövenörns konstruktion, hvari eldades med stenkol. Fyrtornen uppfördes på entreprenad och fick entreprenören kostnadsfritt taga huggen och ohuggen sten till desamma från Varbergs fästning.
År 1846 ändrades fyrtornen och förseddes med nya lanterniner och linsapparater af 3:e ordn. visande fast sken. Hvarje linsapparat utgöres af 4 fack om 72° och innehåller trumma samt krona (11 linsringar). Lamporna voro mekaniska för rofolja med 2 vekar. Hvardera fyrens ljusstyrka var då 900 Häfnerljus.
År 1884 insattes i lamporna nya lampnäbbar för 3 vekar och fotogenbränning och blef då hvardera fyrens ljusstyrka 2.250 Häfnerljus. ¨
År 1890 uppsattes i det sydvästra tornet en klippapparat visande reguliärt klippsken öfver en sektor af 21° omfattande grundet i Fladen.
År 1905 uppsattes Luxlampor med 3 glödnät och blef då hvardera fyrens ljusstyrka = 10.000 Häfnerljus.
År 1911 erhöll den nordöstra fyren en röd sektor, omfattande ”Lillelandsrefvet”.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1946 uppfördes en ny, 23,5 m. hög fyrbyggnad, belägen 68,5 m i bäring 258° från fyren Nidingen sydvästra. I fyrbyggnaden installerades en lins av 3:e ordningen. Den nya fyren ersatte fyrarna Nidingen sydvästra och nordöstra vilka indrogos. Fyrbyggnaderna behöllos dock som byggnadsminnesmärken. Linsapparaten till den nordöstra fyren flyttades till en på Utgrunden i södra Kalmarsund uppförd bottenfast fyr. Linsapparaten i den sydvästra fyren, som blivit skadad genom brand, står kvar i fyren som museiföremål.
Till att börja med försågs den nya fyren med fotogenglödljus med en ljusstyrka för det vita skenet av 24000 och för det röda (över grundbanken Fladen) av 6000 hefnerljus. Senare under samma år infördes elektriskt ljus, varvid ljusstyrkan ökades för vitt ljus till 300000 och för rött ljus till 75000 hefnerljus.
Mistsignaleringen med klocka upphörde år 1872 och ersattes med signalskott fån en kanon. År 1883 utbyttes kanonen mot en sirén, driven med ånga. Den i drift dyrbara ångsirénen ersattes år 1914 med en sirén för komprimerad luft. Vid fyrens elektrifiering anordnades mistsignalering medelst nautofon, varvid sirénen indrogs.
År 1947 anordnades en cirkulär radiofyr med en räckvidd av 50 nautiska mil.
Kattegatt
Klicka här för att se fyrarna i Kattegatt.
Jfr Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, dykerikompani, Lotsverket, vippfyr, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, linsfyr, mistsignal, reservkraft, entreprenör, Malö, Fladen, Lilleland, Cronstedt, Nohab.