Böttö
Böttö, svensk ledfyr och f.d. bemannad fyrplats i yttre delen av inloppet till Göteborg, utanför Brännö. Kattegatt. Bemannad 1841-1964.
200 m O och S om farleden. På skäret Böttö NO om Buskär.
Förtoning enligt Beskrifning 1872 över fyrarna Buskär, Böttö, Gefveskär och Elfsborg.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 760800 | C0571 | N 57 39, O 11 43 | Oc W 5s | 11 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1841 | 1964 | 1964 | 1964 | 10,1 | 12,5 |
Stångmärke
I 1800-talets början uppfördes ett rödmålat stångmärke med en vitmålad tunna på toppen. Det markerade leden för insegling till Göteborg.
Ur Underrättelse 1842: Stångmärke, rödfärgadt med hvitmålad tunna på toppen, 40 fot högt. Tjenar till rättelse för insegling norra eller södra segellederna från Winga till de under Brännö lotsplats hörande ankarsättningar.
1852 omnämns stångmärket inte i Underrättelser 1852. Var borttaget.
Fyrplatsen anläggs
1841 anlades fyrplatsen. Ett i trä kombinerat fyr- och boningshus. På hustaket fanns en lanternin med sideralsken och oljelampa. Ritat av C Wallenstrand.
- Samma ritning användes för Buskär.
- Byggnaden tillverkades på snickeri i Göteborg.
- Huset innehöll tre lägenheter för fyrpersonalen samt en liten för tillfälliga besökare.
- Bekostat av Kronan. Underhölls av Göteborgs stad.
- Tändes första gången 1 november.
Enligt Underrättelse 1848
"Böttö. Ledfyr vid inloppet till Götheborg.
Lat. N 57° 38'50". Long. O. om Ferrö 29° 52'45". Long O. om Greenwichs meridian 11° 43'
Denna fyrinrättning, som hålles lysande från den 15 Augusti till den 15 April, är uppförd till rättelse för fartyg, hvilka nattetid erna söka ankarsättning på Winga sand eller Hakefjorden.
På den lilla klippön Böttö, belägen straxt utmed Galtarhufvudet vid inloppet från sjön till Hakefjorden, uppfördes denna ledfyr på Kongl. Maj:ts och Kronans bekostnad, men underhålles sedermera af Götheborgs stad. Fyren tändes första gången i November 1841. Byggnaden består af ett boningshus af trä, uppfördt å en 4 alnar hög stenmur. På taket af huset är anbragt en lanternin, deruti fyrelden underhålles i en så kallad siderallampa, hvars höjd öfver vattnet är 46 fot, och som i klart väder synes på 2 1/2 mils afstånd.
Anm. Anvisning till insegling nattetid till ankarsättning, med tillhjelp af Böttö och Buskärs fyrar, finnes i Underrättelser till kartorna öfver Bohus län och Kattegatt af Gust. af Klint, 2:a upplagan, utgifven 1840 och sedermerad korrigerad, sid. 33. "
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Lat. N. 57° 39’,0. Long. O. 11° 43’,3. Ledfyr i inloppet till Göteborg. Lyser med fast vitt sken horisonten runtom. Fyrhuset liknar det på Buskär, men står på 8 fot (2,4 m) hög grund. Sideralskenets låga har en höjd av 46 fot (13,8 m) över vattenytan och bör bli synlig på 8 till 10 (distans)minuters avstånd. Tändes år 1841. Underhålls av Göteborgs stad.”
- Fyren hölls tänd från 15 augusti till 15 april.
1876 utbyttes spegeln för sideralsken mot en 5:e ordningens lins.
1886 uppsattes en klockstapel med mistklocka, flyttad från Nidingen.
- Vid nedsatt sikt skulle fyrpersonalen ringa i klockan var annan minut.
1915 hade fyrplatsen Lux-ljus med lins av 5:e ordningen. Fyrkaraktär: F W och K W. Lyshöjd: 13,7 m. Rött torn på rött boningshus, vars södra och västra sidor är vita.
- Fyren belyser med vitt sken följande sektorer:
Fyrsken Gräns Gräns Tvåklipp 1 21 Intermittent 21 40 Enklipp 40 61 Fast 61 135 Fast oförstärkt 135 225 Fast 225 1
- Mistlur, driven av maskinkraft, giver under tjocka 2 korta, tätt på varandra följande ljudstötar var 30:e sek. Den vid fyrplatsen befintliga ringklockan skall bibehållas som reservapparat, i händelse mistluren icke arbetar, då med klockan skall klämtas två tätt på varandra följande slag varannan minut.
1946 flyttades klockstapel med mistklocka till utsidan av Sjöfartsmuséet i Göteborg.
Avbemanning
1964 byggdes en ny fyr på ön.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
- Tornet i betong var 10,1 m högt, målat vitt och försett med fasadbelysning. Lins av 6:e ordningen (300 mm Ø). Elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.
- Optisk karaktär: Int W 5 s 11 M. Ljusstyrka 2 200 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 30 s (3 + 2 + 3 + 22). Tonfrekvens 300 Hz.
Personal
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Böttö
Och sedan
1991 uppfördes ett i betong runt 10,1 m högt torn med åttakantig fyrkur. Tornet målat vitt med grönt bälte. Lyshöjd: 12,5 m.
19?? stängdes mistsignaleringen.
2000 karaktär: Oc WR 5s 11M. Lyshöjd: 12,5 m. Fasadbelyst.
2004 på hösten var arbetena med den fördjupade Torshamns- och Böttöleden klara.
- Buskärs Knöte var då den enda kvarvarande fyren med sektorindelat ljus.
Tidigare fyrapparat: 250W 230V glödlampa P-28 (reserv 2x20W 10,3V). Sjökabel, batterier, fasadbelyst
Nuvarande optik: Fyrlykta 155 mm (LED 155)
Nuvarande karaktär: LFl W 10s. "Fasadbelyst" med LED-tavla.
Länkar
- Radioprogram 2015 Fyrar i väster: Del 5: Böttö
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Sålda och i privat ägo |
| Ägare | SjöV (0771-630000) äger den nya fyren. Bostadshuset är privatägt och ägaren arrenderar marken av Brännö By Skifteslag |
| Kontaktperson | www.botto.se |
| Vägbeskrivning | Den lilla ön Böttö är belägen knappt ½ nm väster om nordvästspetsen av Galterö (nära Brännö) och kan endast nås via båt. Hamn saknas men en privat brygga finns och man bör ej besöka ön oanmäld. På grund av svallvågor från farleden kan det dessutom vara riskabelt att förtöja. Närmaste skärgårdstrafik går från Saltholmen till Brännö ca 15 ggr/dygn |
| Övrigt | Tidigt på 1800-talet fanns på Böttö ett rödmålat stångmärke med en vitmålad tunna upptill. Man byggde den första fyren 1841 (samtidigt som Vinga) och den bestod av ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä med en lanternin på taket. Fyren utrustades med en sideralskensspegelapparat med rovoljelampa. Fyren tändes 15 november 1841. Den klassificerades som ledfyr och dess sken syntes 2½ mil i klart väder. År 1876 installerades en lins av 5:e ordn (375 mm) och klippapparat. År 1915 installerades luxljus som byttes ut mot elljus 1944. År 1964 när den nuvarande fyren tändes byttes linsen ut mot en 6:e ordn. (300 mm) lins samtidigt som man installerade gasreserv för ellampan.
Mistsignalering påbörjades 1886 då klockstapeln på Nidingen med klocka flyttades till Böttö. År 1915 installerades en fotogendriven mistapparat av märket Lyth som dock inte var tillförlitlig så man fick fortsätta att använda klockan som reserv. År 1918 byttes Lythapparaten ut mot en mistlur driven av maskinkraft, år 1929 installerades en tyfon och 1944 en elektrisk nautofon som användes fram till 1993. Tidigare installerad mistsignalanordningar användes alltid som reservanläggning till den senast inmonterade. År 1946 flyttades klockstapeln till Sjöfartsmuseet i Göteborg där den står idag. |
| Skydd enligt lag | ej |
Göteborgs skärgård
Klicka här för att se fyrarna i Göteborgs skärgård.
Jfr Kattegatt, svenskt fyrväsende, Västerhavet, ledfyr, Lotsverket, sideralsken, mistsignal, Buskär, Gäveskär, Älvsborg, Nidingen, Göteborg