Amiralitetet

Amiralitetet, amiralitetskollegiet, äldre beteckning för ledningen för örlogsflottan. Amiralitetet hade ursprungligen ansvaret för vården och överinseendet över samtliga fyr-, båk- och lotsinrättningar i stormaktstidens "Sverige med provinser".

Bildandet

1601 omnämndes en Riksamiral för första gången i flottans annaler.

1618 figurerade för första gången amiralitetet som ett kollektivt begrepp för flottans ledning.

1634 gavs i detta års regeringsform Amiralitetskollegiet för första gången en ordnad form. Amiralitetskollegiet blev central myndighet för flottan och för sjösäkerheten i Sverige med provinser. Amiralitet tog över ansvaret från allmogen för markering av farleder och lotsning. Riksamiral var Karl Karlsson Gyllenhielm, halvbror till kung Gustav II Adolf.

1652 bestämdes att fyrarna skulle administreras under Amiralitetskollegiet "emedan härtill ingen särdeles Inspektion är havd över fyrbåkarna på en och annan ort här i Riket". I jämförelse med lotsväsendet var det svenska fyrväsendet ännu obetydligt. Vid denna tid rörde det sig om de fem fyrarna i Baltikum samt dubbelfyren på Nidingen (genom freden i Brömsebro 1645). Det svenska lotsväsendet utvecklades starkt under 1600-talet.

Flytt till Karlskrona

1680 flyttades amiralitetskollegiet från Stockholm till staden Karlskrona, som då just hade anlagts som stad och som flottans nya örlogsbas.

Lotsbarnskola och skeppsgossekåren

1845 utfärdade amiralitetet via ett kungligt brev förordningen om lotsbarnskola. Detta för att skapa en "gräddfil" för att lära lotsarnas barn läsa, skriva och räkna eftersom folkskolereformen från 1842 gick så långsamt att genomföra.

Militären hade redan utbildningsanstalter för befäl och påfyllning underifrån via skeppsgossekåren.

Lotsverket bildas

På 1690-talet bildades Lotsverket, som kom att lyda under Amiralitetskollegiet. Sverige hade då 97 stycken lotsplatser och 10 stycken fyrplatser, varav 5 "i provinserna". Fyrväsendet kom att ligga under Lotsverket.

• De 5 "svenska" fyrarna var: Nidingen, Kullen, Falsterbo, Landsort och Örskär.
• De 5 baltiska fyrarna "i provinserna" var: Dagerort (Kopu) på Dagö, Persudden i Rigabukten, Svalferort på Ösel, Lyserort (på södra sidan av Rigabukten), Domesnäs (på södra sidan av Rigabukten)

1726 stadgades att ävenså båkarna skulle administreras av Amiralitetskollegiet. Amiralitetet uppmanades att redovisa var nya båkar behövdes i Finland och i Bottenviken.

1776 flyttade amiralitetskollegiet tillbaka till Stockholm.

1803 omorganiserades det till Förvaltningen för sjöärendena, en flottans ekonomiska överstyrelse. Denna kom även att hålla i utbyggnaden av det svenska fyrväsendet.

Lotsstyrelsen tar över

1872 omorganiserades verksamheten genom att av Lotsverket bilda Kungl. Lotsstyrelsen, ett civilt verk, som bl a övertog ansvaret för fyrväsendet.

1878 omorganiserades den militära verksamheten till Marinförvaltningen.

1908 omorganiserades den militära verksamheten till Marinstaben.

Jfr arméns flotta, Flottans mekaniska kår, lotsbarnskola, skeppsgossekåren, Lotsverket, Karlskrona, Förvaltningen för sjöärendena, personal