Grönskär
Grönskär, svensk f.d. bemannad fyrplats i Stockholms skärgårds östra havsband, O om Sandhamn, nära Korsö, södra inloppet till Stockholm. Ålands hav. Bemannad 1770-1961.
Sandhamnsleden. Utanför Sandhamnsinloppet till Stockholms skärgård. Dagerfyring 1/11 - 31/3 (enligt Svensk Fyrlista 1961). Sektorgränsen vid 335 grad leder fritt från sjön till farvattnet 1 M SSO om bojen Södergrundan. Fyren släcktes 1961 men återtändes år 2000.
Grönskär enligt Beskrifning 1872.
Grönskär fyrplats. Foto Tommy Asplund-Lamberg.
AUnosson2008.JPG)
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 286600 | C 6468-5 | N 59 17, O 19 01 | LFl G 10 s | 4 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1770 | 1770 | aldrig | 1961 | 23,2 | 33,8 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Grönskärs fyr. Belägen i Djurö socken av Stockholms län utanför Sandhamnsinloppet till Stockholm."
Öppen kolfyr
1768 blev på Grönskären båk förstörd. Den ligger nära Korsö vid Sandhamn,
- Samma år ritade överintendent Carl Fredrik Adelcrantz en ny båk i form av ett runt stentorn med åttasidig sockel.
- Under byggets gång ändrades utförandet från båk till att bli en fyr med på takaltanen en järnkorg för fyreld.
- Den runda torndelen utgick vid ändringen.
1770 den 1 september tändes fyren av typ öppen kolfyr. Den förste fyrvaktaren hette Petter Gellman.
1786-1787 förhöjdes tornet till 26 m, men fortfarande som öppen kolfyr. Ritades av Jonas Biörck.
1788, 1790 och 1791 besökte Anders Polheimer och studerade fyringen med stenkol på Nidingen, Kullen, Falsterbo och Grönskär.
Linsfyr
1844-1845 installerades en lanternin med linsapparat av 3:e ordningen, oljelampa med veke för rovolja.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med som krona 12 folierade konkava speglar.
Enligt Underrättelse 1848
"Grönskär. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.
Lat. N 59° 16'46". Long. O. om Ferrö 37° 10'31". Long O. om Greenwichs meridian 19° 0'46"
Fyrtornet, af sten i åttakantig form och fogstruket, påbyggdes år 1786; förändrades från öppen stenkolsfyr til lentillefyr och tändes såsom sådan för första gången den 1 Augusti 1845. Tornet står på ett 45 fot högt berg och är 59 fot högt från grunden till altanen. Fyrlågan brinner på 114 fots höjd öfver vattenytan och bör i klart väder synas på 4 mils afstånd. Omkring 80 alnar i N.O. från tornet står fyrbetjäningens boställshus, äfvenledes af sten, hvitrappadt, och ett rödfärgadt uthus. Denna fyr jämte den på Korsö är egentligen uppförd för inseglingen till Sandhamn och Stockholms farled. "
Enligt Underrättelser 1852
GRÖNSKÄR. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.
Lat. N. 59°16'46". Long. O. om Ferrö 37°10'31”. Long. O. om Greenwichs meridian 19°0'46”.
Fyrtornet, hvars nedre del uppfördes år 1774 af sten i åttkantig form, påbyggdes år 1786 samt förändrades under åren 1844 och 1845 från öppen stenkols- till lentillefyr och tändes såsom sådan för första gången den 1 Augusti sistnämnda år. Tornet, hvilket är fogstruket, står på ett 45 fot högt berg och är 59 fot högt från grunden till altanen. Fyrlågan brinner på 114 fots höjd öfver vattenytan och bör i klart väder synas på 4 mils afstånd och derutöfver. Omkring 80 alnar i N.O. från tornet stå fyrbetjeningens boställshus, ett af sten, hvitrappadt, samt ett af trä, jemte ett uthus, de senare rödfärgade. Denna fyr, jemte den å Korsö, är egentligen uppförd för inseglingen till Sandhamn och Stockholms farled. Pl. II.
1864 utbyttes de folierade speglarna mot catoptrisk krona (11 ringar på 4 fack och 6 ringar på 1 fack).
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 59° 16’,8. Long. O. 19° 1’,9.
- Fyrapparaten: 3:e ordningens lins-.
- Fyrljusens höjd över vattenytan: 114 fot (34,2 m).
- Fyrtornen: av sten, grått.
- Lysvidd: 16 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 45 fot (13,5 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
- Tornets höjd från grund: 78 fot (23,4 m).
Fyren är belägen på det kala Grönskäret, det yttersta större skäret norr om farleden in till Sandhamn. Ostvart om tornet ligger fyrbetjäningens rödmålade boningshus jämte ett vitkalkat förrådshus. För fartyg, som, för att nattetid ingå östra eller Sandhamnsleden till Stockholms skärgård, angör Grönskär, kommer sannolikt Korsö längre in belägna fyrs blänkar i sikte samtidigt med eller strax efter Grönskärs fasta sken. Vad för insegling nattetid bör iakttagas är närmare angivet i beskrivningen om Sandhamns ledfyrar.”
1873 utbyttes rovoljelampan mot fotogenlampa med veke.
Lux-ljus
1902 installerades Lux-ljus samt både von Otters klippapparat och intermittenshylsa, urverk och lod.
- Fyrkaraktär: Int W 10s 17M. Ljus c:a 8,3 sek, mörker c:a 1,7 sek. Lins av 3:e ordningen. Ljusstyrka: 6,000 HK. Lux-ljus. Grått åttkantigt 23,2 m högt stentorn.
- Fyren belyser med vitt sken följande sektorer:
Fyrsken Gräns Gräns Treklipp 334,5 350 Fyraklipp 350 22
samt i övriga riktningar vitt intermittent sken med en kort förmörkelse var 10:e sek.
- Uti fyraklippsektorn äro belägna: Almagrundet, Stålbådam och Revengegrundet.
1940 hade fyren Lux-ljus och lins av 3:e ordningen. Med både von Otters klippapparat och intermittenshylsa genererades följande fyrkaraktärer
- Int W 10s i sektor 40-335, 2-10 samt 21-40 grader
- Bx(2) W 10s i sektor 335-2 grader
- Bx(3) W 10s i sektor 10-21 grader
- Gränsen Int - Bx(2) 335 grader leder fritt från sjön till farvattnet 1M SSO bojen Södergrundan.
Lotsbarnskola
1907-1908 hade Grönskär lotsbarnskola. Lärare var:
- 1907-1907 Erik Pettersson
- 1908-1908 Milly Hafström
Avbemanning och personal
1961 släcktes Grönskär, då ersatt av kassunfyren Revengegrundet.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Grönskär
Och sedan
1963 monterades linsen ner.
Återtändning
2000 den 26 september återtändes fyren efter arbetet av Skärgårdsstiftelsen som bidragit till att renovera fyren. Dåvarande landshövding Ulf Adelsohn ledde återtändningen.
Nuvarande optik: Sabik LED 155, bojlykta med lysdioder, elklipp. Solpanel, batterier
Nuvarande karaktär: LFl G 10s
3D-bilder ritade av Samuel Hedlund
Länkar
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, sem.-vik. hela semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: II. Enslighetsklass: I. Dyrortsgrupp: C. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Grått 23,2 m högt fyrtorn av sten. Fyrplatsen anlagd år 1774. |
| Läge och natur | Litet, delvis skogbevuxet skär O Sandhamn i Stockholms skärgård. Busk- och ljungvegetation. Planteringsland. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, reparerat 1936, inga bekvämligheter. Fv 2 rum och kök, inga bekvämligheter. |
| Hamn | Relativt skyddad hamn med brygga och vågbrytare, ringa vattendjup. Reservplats med brygga vid lågt vattenstånd. Lossningsbrygga för material m. m. |
| Kommunikationer | Tjänstebåt av ek med 8-10 hkr. Skandiamotor. En resa i veckan till Sandhamn april-sept., tre resor i månaden okt.-mars. |
| Postanstalt | Sandhamn. Väg dit: 7 km (3,3 dist.-min. delvis öppen sjö delvis skärgårdsväg.) |
| Skola | B-skola i Sandhamn. Närmaste stad Stockholm. |
| Övrigt | 3:e klass meteorologisk observationsstation. Ingen stormvarningsstation. Dåligt och otillräckligt dricksvatten. Goda ekonomiutrymmen. Källare under fyrmästarbostaden för båda befattningshavarna. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Uthyrda |
| Ägare | Fyrplatsen och marken överläts till Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län 1964 och fyren överläts 1984. Vissa hus och delar av ön ägs av privatpersoner mestadels från Sandhamn. |
| Kontaktperson | Anders Södergren Skärgårdsstiftelsen 0703-778329 är tillsyningsman för naturreservat, fyr och byggnader. |
| Vägbeskrivning | Bilväg Stockholm - Stavsnäs c:a 40 km (väg 222), även SL buss från Stockholm Slussen. Waxholmsbolaget (08-679 5830, www.waxholmsbolaget.se) angör Sandhamn året runt (c:a 40 min, c:a 8 nm). Därefter båt Sandhamn - fyren c:a 3 nm. Inga reguljära förbindelser men ring exvis Sandhamns båttaxi 08-5715 3555 eller Harö båttaxi 08-5715 7067. Tilläggning vid bryggan på nordsidan av Grönskär endast vid gott väder. |
| Övrigt | Under första hälften av 1600-talet fanns ett högt sjömärke av trä som ändrades några gånger. År 1725 byggdes en ca 22 m hög spirbåk som blåste ner 1768. Den ersattes 1770 av en ca 11 m hög stenkolsfyr (ursprungligen tänkt som båk, ändrad till fyr under byggnadstiden) ritad av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. År 1786 höjdes fyren till ca 18 m och själva tornet fick det utseende det har idag. År 1845 ersattes stenkolsgrytan av en lanternin på sockel, en tvåvekig mekanisk rovoljelampa (förbrukning 15 cl/tim) och en 3:e ordn. (1000 mm) dioptrisk trumlins 5 fack á 72° med 12 folierade konkava glasspeglar som krona. När fyren tändes 1 aug. 1845 klassificerades den som stillastående lentillefyr af 3:e ordningen och skenet syntes 4 mil. År 1864 ersattes speglarna av en katadioptrisk krona (11 ringar på 4 fack och 6 ringar på 1 fack). År 1873 installerades tvåvekig fotogenlampa (förbrukning 20 cl/tim) med oföränderlig bränsleyta, år 1888 trevekig moderatörlampa för fotogen (förbrukning 45 cl/tim) och år 1902 luxljus (förbrukning 35 cl/tim) samt både en persiennapparat och en intermittenshylsa med urverk och lod (start 1 sept 1903). Lanterninen är konstigt nog ej placerad mitt på tornet. Delar av den gamla träinredningen finns kvar i tornet. Fyren kallades på grund av sin skönhet för Östersjöns Drottning. Den togs ur drift 1961 och ersattes av den 20,5 m. höga Revengegrundets kassunfyr (nr. 286300, int.nr. C6470). Linsapparaten togs bort år 1963. Fyren är återtänd från 26 september 2000 som OCCAS fyr. |
| Skydd enligt lag | Byggnadsminne 1994. Delar av ön är naturreservat |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 07 Grönskär
I ett Kungabref at d. 1 Mars 1769 anslogs 29.950 D.s:mt till en fyrbyggnad på Grönskär och samma år uppgjordes kontrakt om fyrens uppförande på entreprenad. Det är obekant när arbetet påbörjades, men fyren tändes 1774. Den bestod af ett åttkantigt, 18 alnar högt stentorn med fyrpanna för stenkolseld. Uti en beskrifning öfver fyren på 1700-talet förekommer: ”Grönskärs båk, ½ mil på sidan från Korsö båk på en ganska låg klippa, fyras med stenkol och har kostat 29.950 D:r s:mt, den är af sten anlagd 18 alnar hög. Transporten med stenkol är ganska besvärlig och kostsam, emedan ingen hamn är vid denna båk. Kronan bekostar fyrning och reparationer. Det hade förmodligen varit bättre om denna båk varit högre och med speglar, men Korsö blifvit stenkolsfyr”.
År 1786 påbyggdes tornet med bibehållande af den gamla stenkolspannan. Tornets höjd blef då 62 fot.
I skrifvelse från Kungl. Sjöförvaltningen den 14 oktober 1816 uppgifves att fyrningen börjar 1:e September och ”upphör vanligen med December månads utgång eller då skärgården för isläggning är stängd och seglatsen således sluttad”.
År 1844 och 1845 uppsattes en ny lanternin med 3:e ordningens linsapparat levererad af H. Lepaute i Paris. Apparaten, som visar fast, hvitt sken, bestod af 4 fack trumma samt derofven 12 st. folierade glasspeglar, lampan var försedd med pumpverk för rofolja och 2 vekar. Fyrens förändring kostade 17.780 Rdr banko och var fyrens ljusstyrka 6500 Häfnerljus.
1864 borttogs glasspeglarne och i deras ställe uppsattes katadioptriska linser (krona) hvarigenom ljusstyrkan blef 830 Häfnerljus.
1873 erhöll fyren ny lampa för konstant nivå med 2 vekar för fotogen.
1888 utbyttes den gamla lampan mot en moderatörlampa med 3 vekar för fotogen.
1873 blef fyrens ljusstyrka 1,200 och 1888 2.200 Häfnerljus.
1902 förändrades fyrskenet så att fyren erhöll en fast hvit sektor, ledande mellan Almagrunden, begränsad af 3 klipps och 1 klippssken; i öfriga riktningar visande den hvitt, intermittentsken. Klippapparaten omfattade 12 st. persienner i 3 klippen och 18 st. i 1 klippen och intermittensapparaten visade hvar 10:de sekund en förmörkelse. Samma år uppsattes en Luxlampa med en 50 m/m glödkropp, då fyrens ljusstyrka blef 6.000 Häfnerljus.
1903 förändrades den fasta, hvita sektorn till intermittent och slutligen
År 1904 ändrades den så att den visar 15½° treklipp (8 st. persienner) och 32° fyrklipp (14 st. persienner) samt i öfriga riktningar intermittent sken, hvarvid fyrklippsektorn omfattar Almagrundet med flera grund.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1940 ändrades fyrkaraktären till intermittent vitt och rött sken samt vitt två- och treblixtsken. För tvåblixtskenet insattes 13 samt för treblixtskenet 6 persienner. Ute vid lanterninrutorna sattes upp 3 persienner av varje två- och treblixt för skarpare begränsning av mellanliggande intermittenta sektorer. Kostnaden för ändringen uppgick till 1434 kronor
År 1961 indrogs fyren, sedan en bottenfast obemannad fyr anordnats på Revengegrundet.
Sandhamnsleden
Klicka här för att se fyrarna i Sandhamnsleden.
Jfr Norra Östersjön, svenskt fyrväsende, Adelcrantz, öppen kolfyr, fyroptik, folierad spegel, rovolja, fotogen, Lux-ljus, intermittenshylsa, von Otter, Sandhamn, Korsö, Revengegrundet, återtändning.