Fyrkaraktär
Fyrkaraktär. För att göra det möjligt att i mörker identifiera och skilja fyrar från varandra ger man deras fyrsken olika karaktär. (På den tiden då man bara kunde alstra fast sken från fyreld eller talgljus behövde man ibland anlägga en dubbelfyr). I sjökortet anges fyrkaraktären bredvid fyrens position.
Fyrkaraktären utgörs tillsammans av fyrskenets art och fyrskenets period.
![](/wiki/images/thumb/b/b9/M%C3%A5sesk%C3%A4r_lyser.jpg/250px-M%C3%A5sesk%C3%A4r_lyser.jpg)
![](/wiki/images/thumb/4/4b/SandhammarenStr%C3%A5larJOlsen2024.jpg/250px-SandhammarenStr%C3%A5larJOlsen2024.jpg)
- Fyrskenets art är t.ex. fast sken (fix), blixtsken (flash), blänk (long flash), klippsken (iso), intermittent (occulting), växelsken (alternating), morsefyr (morse), snabblixt (Q) osv.
- Fyrskenets period kallas den tid som åtgår för varje grupp bestående av ljus och mellanliggande mörker.
- Om t.ex. ljusskenets varaktighet är 0,3 sekunder och mörkertiden är 2,7 sekunder är alltså perioden 0,3 + (2,7) = 3 sekunder.
- I sjökortet anges då att det är blixtsken med perioden 3 sekunder, vilket skrivs Fl 3s, där Fl uttydes Flash.
- Tiden för mörker mellan grupperna inräknas alltså i perioden. Se tabellen nedan.
- Fyrskenets färg anges med W (white = vitt), R (red = rött) och G (green = grönt).
Exempel
- Fl(3) W 9s betyder en blixtfyr som avger 3 blixtar i en följd (en grupp om 3 blixtar) och tiden från första blixten i en grupp till första blixten i den nästa är 9 sekunder. Det är perioden.
- Iso WRG 3s 8M uttyds "Isophase = klippsken med perioden 3 sekunder och med vit, röd och grön sektor. Lysvidd 8 distansminuter".
- Äldre beteckning: K WRG 3s 8 nm = "klippsken med perioden 3 sekunder och med vit, röd och grön sektor. Lysvidd 8 nautiska mil = distansminuter".
- LFl(2) W 30s 25M uttyds "gruppblänk med 2 vita blänk och perioden 30 sekunder, lysvidd 25 nautiska mil".
Nedan följer ett urval av de karaktärer som använts i detta Lexikon. De visas med nu rådande internationella beteckningar samt med de äldre, svenska.
Fix / Fast sken
Blink | Grafisk figur och nuvarande beteckning | Äldre beteckning | Förklaring | Video |
---|---|---|---|---|
![]() |
![]() |
Släckt fyr, (ej längre i drift) | ||
![]() |
![]() |
F | Fixed, Fast sken, i detta fall vitt. Jämför kolfyr, sideralsken. | |
![]() |
![]() |
F R | Fixed red, Fast sken, här med färgen rött. | |
![]() |
![]() |
FFl W 20s | Fixed and flashing, Fast sken med blänk där blänket är starkare än det fasta skenet. |
Flash / Blixt
Blink | Grafisk figur och nuvarande beteckning | Äldre beteckning | Förklaring | Video |
---|---|---|---|---|
![]() |
![]() |
Bx 3s | Flash, Blixtsken - kort varaktighet, i regel 0,3 - 0,7 sekunder och alltid mindre än 2 sek. Perioden är i exemplet 3 sekunder. Jämför AGA-ljus | |
![]() |
![]() |
Bx(2) 6s | Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 6 sekunder. Jämför AGA-ljus | |
![]() |
![]() |
Bx(3) 9s | Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 9 sekunder. Jämför AGA-ljus | Video Fl(3) 9s |
Long Flash / Blänk
Blink | Grafisk figur och nuvarande beteckning | Äldre beteckning | Förklaring | Video |
---|---|---|---|---|
![]() |
![]() |
B 15s | Long flash, Blänk - varaktighet minst 2 sekunder. Här period 15 sekunder | Video LFl 15s |
![]() |
![]() |
B(2) 12s | Group long flashing, Grupp- blänk. Period 12 sekunder | Video Fl(2) 15s |
![]() |
![]() |
B(3) 20s | Group long flashing, Grupp- blänk. Period 20 sekunder. |
Isophase / Klipp
Blink | Grafisk figur och nuvarande beteckning | Äldre beteckning | Förklaring | Video |
---|---|---|---|---|
![]() |
![]() |
K 2s | Isophase, Klippsken - ljus- och mörkertid är lika långa. Här period 2 sekunder | Video Iso 2s |
![]() |
![]() |
K 4s | Isophase, Klippsken | Vido Iso 4s |
![]() |
![]() |
K 8s | Isophase, Klippsken | Vido Iso 8s |
Occulting / Intermittent
Blink | Grafisk figur och nuvarande beteckning | Äldre beteckning | Förklaring | Video wiki-files/Films/ArtBlink/oc(2)-w-12s.mp4 |
---|---|---|---|---|
![]() |
![]() |
Int 10s | Occulting, Intermittent - stadigt lysande fyrsken med plötslig förmörkelse. Mörkertiden är kort jämfört med ljustiden. Perioden här 10 sekunder | Video Oc 10s |
![]() |
![]() |
Int(2) 12s | Group occulting, Grupp-intermittent. |
Morse Code / Morsefyr
Blink | Grafisk figur och nuvarande beteckning | Äldre beteckning | Förklaring | Video |
---|---|---|---|---|
![]() |
![]() |
Mo (A) 10s | Morse Code, Morsefyr - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven A. Perioden är i exemplet 10 sekunder. | |
![]() |
![]() |
Mo (D) 20s | Morse Code,Morsefyr - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven D. Perioden är i exemplet 20 sekunder. |
Alternating / Växelsken
Blink | Grafisk figur och nuvarande beteckning | Äldre beteckning | Förklaring | Video |
---|---|---|---|---|
![]() |
![]() |
K Vx WR 2s | Alternating, Växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna rött-vitt. Jfr Lindbergs rotator | |
![]() |
![]() |
B Vx WR 60s | Alternating, Växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna rött-vitt. |
Quick lights / Snabb-blixt
Blink | Grafisk figur och nuvarande beteckning | Äldre beteckning | Förklaring | Video |
---|---|---|---|---|
![]() |
Sx 60/min | Quick lights, Snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 50-79 blixtar per minut | Video Q | |
![]() |
Sx 60/min R | Quick lights red, Dito röd. | ||
![]() |
Sx | Interupted quick light, Snabb-blixt med förmörkning under perioden. | ||
![]() |
Sx(6)+B 15s | Composite quick light, Grupp-snabblixt med blänk. | ||
![]() |
Sx 120/min | Very quick, Snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 80-159 blixtar per minut. |
Blandade karaktärer
Blink | Grafisk figur och nuvarande beteckning | Äldre beteckning | Förklaring | Video |
---|---|---|---|---|
![]() |
Bx 5s | Flash, Blixtsken. Period 5 sekunder | Video Fl 5s | |
![]() |
Bx(2) 3s | Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 3 sekunder. Jämför AGA-ljus | Video Fl(2) 3s | |
![]() |
Bx(3) 30s | Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 30 sekunder. | Video Fl(3) 30s | |
![]() |
Bx(1+4) 60s | Composite group flashing, Grupp-blixtsken. Period 60 sekunder | Video Fl(1+4) 60s |
Sverige 1872
Vid tiden runt sekelskiftet 1900 användes även fyrkaraktären "tindrande", en variant av blänk som följde tätt på varandra.
- 1872 hade fem fyrar denna karaktär: När, Kapelludden (=Ölands östra), Ven, Tylö resp Hållö.
- 1872 hade 15 fyrar karaktären "blänk" varav två kombinerat med växelsken.
- 7 st hade karaktären "fast sken med blänk" varav 2 st kombinerat med växelsken.
- Övriga 59 fyrljus var av karaktären "fast sken".
Historik
Förutom att använda dubbelfyrar osv för att särskilja kustfyrarna har olika anordningar konstruerats för att kunna ge fyrljuset dess fyrkaraktär.
Jonas Norberg , med loddrivet urverk drivet, kring vertikal axel roterande, uppsättning av oljelampor med reflektorer. Fyren på Carlstens fästning i Marstrand fick 1781 med denna konstruktion världens första roterande fyrljus.
- 1872 användes roterande arrangemang med oljelampor med reflektorer på Agö, Fårö, Hoburg, Kullen, Rödkallen, Skag, Stora Fjäderägg, Svartklubben, Söderarm, Örskär.
von Otters klippapparat , kring fyrljuset monterad anordning med lodräta, vridbara persienner. De kunde med en mekanism tvärställas så att ljuset släpptes igenom eller blockerades. Mekanismen drevs med loddrivet urverk.
- Mekanismen kunde dels ge olika fyrar skilda karaktärer (blixt, blänk, klipp, ..., t.o.m. morsekaraktär),
- dels ge olika fyrkaraktär i olika sektorer på samma fyr (enklipp, tvåklipp, …).
- Uppfanns 1865 men uppfördes i Sverige först 1878. Blev mycket populär i Skandinavien, Tyskland och England.
- Använd i Sverige långt in på 1960-talet.
Omgående linsoptik, Cordouan blev den första fyren med roterande fyrlins.
- 1872 hade Sverige 15 fyrplatser med roterande linser som gav fyrkaraktär tindrande, blänk, fast med blänk, resp fast med rött blänk. Rotationen av linsapparaterna drevs med urverk drivet av lod.
Lyths intermittenshylsa , driven med loddrivet urverk. En metallhylsa sänktes ner över fyrljuset och förmörkade det tills den lyftes upp. Slutet av 1800-talet.
Lindbergs rotator , drevs av den uppåtströmmande varmluften från ljuskällan och fick med konstant hastighet en ställning att rotera. På denna sattes ogenomskinliga skärmar och/eller färgade glasskivor. Olika fyrkaraktärer (blixt, blänk, klipp, ...) erhölls med skärmarna. Med de färgade glasen erhölls karaktären växelfyr. Senare hälften 1800-talet.
Daléns uppfinningar, acetylengas infördes för fyrbelysning genom ett antal banbrytande uppfinningar: gasackumulatorn (säker gashantering), klippapparaten (gav fyrkaraktär och sparade gas), solventilen (sparade gas när solen var uppe), Dalén-ljuset (gasblandare och brännare med glödnät för maximalt ljus).
Elklipp , en slags programmerad strömbrytare, används numera för de fyrar som har elektriskt fyrljus.
Jfr morsealfabetet, Norberg, von Otter, Lindberg, Lyth, Dalén, elklipp.