Fyrkaraktär

Fyrkaraktär. För att göra det möjligt att i mörker identifiera och skilja fyrar från varandra ger man deras fyrsken olika karaktär. (På den tiden då man bara kunde alstra fast sken från fyreld eller talgljus behövde man ibland anlägga en dubbelfyr). I sjökortet anges fyrkaraktären bredvid fyrens position.

Fyrkaraktären utgörs tillsammans av fyrskenets art och fyrskenets period.

Måseskär lyser. Foto Christer Hjelmsten 2015.

Sandhammaren strälar. Foto Jan Olsén 2024.

• Fyrskenets art är t.ex. fast sken (fix), blixtsken (flash), blänk (long flash), klippsken (iso), intermittent (occulting), växelsken (alternating), morsefyr (morse), snabblixt (Q) osv.

• Fyrskenets period kallas den tid som åtgår för varje grupp bestående av ljus och mellanliggande mörker.

Om t.ex. ljusskenets varaktighet är 0,3 sekunder och mörkertiden är 2,7 sekunder är alltså perioden 0,3 + (2,7) = 3 sekunder.

I sjökortet anges då att det är blixtsken med perioden 3 sekunder, vilket skrivs Fl 3s, där Fl uttydes Flash.

Tiden för mörker mellan grupperna inräknas alltså i perioden. Se tabellen nedan.

• Fyrskenets färg anges med W (white = vitt), R (red = rött) och G (green = grönt).

Exempel

• Fl(3) W 9s betyder en blixtfyr som avger 3 blixtar i en följd (en grupp om 3 blixtar) och tiden från första blixten i en grupp till första blixten i den nästa är 9 sekunder. Det är perioden.

• Iso WRG 3s 8M uttyds "Isophase = klippsken med perioden 3 sekunder och med vit, röd och grön sektor. Lysvidd 8 distansminuter".

• Äldre beteckning: K WRG 3s 8 nm = "klippsken med perioden 3 sekunder och med vit, röd och grön sektor. Lysvidd 8 nautiska mil = distansminuter".

• LFl(2) W 30s 25M uttyds "gruppblänk med 2 vita blänk och perioden 30 sekunder, lysvidd 25 nautiska mil".

Nedan följer ett urval av de karaktärer som använts i detta Lexikon. De visas med nu rådande internationella beteckningar samt med de äldre, svenska.

Fix / Fast sken

Blink	Grafisk figur och nuvarande beteckning	Äldre beteckning	Förklaring	Video
			Släckt fyr, (ej längre i drift)
		F	Fixed, Fast sken, i detta fall vitt. Jämför kolfyr, sideralsken.
		F R	Fixed red, Fast sken, här med färgen rött.
		FFl W 20s	Fixed and flashing, Fast sken med blänk där blänket är starkare än det fasta skenet.

Flash / Blixt

Blink	Grafisk figur och nuvarande beteckning	Äldre beteckning	Förklaring	Video
		Bx 3s	Flash, Blixtsken - kort varaktighet, i regel 0,3 - 0,7 sekunder och alltid mindre än 2 sek. Perioden är i exemplet 3 sekunder. Jämför AGA-ljus
		Bx(2) 6s	Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 6 sekunder. Jämför AGA-ljus
		Bx(3) 9s	Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 9 sekunder. Jämför AGA-ljus	Video Fl(3) 9s

Long Flash / Blänk

Blink	Grafisk figur och nuvarande beteckning	Äldre beteckning	Förklaring	Video
		B 15s	Long flash, Blänk - varaktighet minst 2 sekunder. Här period 15 sekunder	Video LFl 15s
		B(2) 12s	Group long flashing, Grupp- blänk. Period 12 sekunder	Video Fl(2) 15s
		B(3) 20s	Group long flashing, Grupp- blänk. Period 20 sekunder.

Isophase / Klipp

Blink	Grafisk figur och nuvarande beteckning	Äldre beteckning	Förklaring	Video
		K 2s	Isophase, Klippsken - ljus- och mörkertid är lika långa. Här period 2 sekunder	Video Iso 2s
		K 4s	Isophase, Klippsken	Vido Iso 4s
		K 8s	Isophase, Klippsken	Vido Iso 8s

Occulting / Intermittent

Blink	Grafisk figur och nuvarande beteckning	Äldre beteckning	Förklaring	Video wiki-files/Films/ArtBlink/oc(2)-w-12s.mp4
		Int 10s	Occulting, Intermittent - stadigt lysande fyrsken med plötslig förmörkelse. Mörkertiden är kort jämfört med ljustiden. Perioden här 10 sekunder	Video Oc 10s
		Int(2) 12s	Group occulting, Grupp-intermittent.

Morse Code / Morsefyr

Blink	Grafisk figur och nuvarande beteckning	Äldre beteckning	Förklaring	Video
		Mo (A) 10s	Morse Code, Morsefyr - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven A. Perioden är i exemplet 10 sekunder.
		Mo (D) 20s	Morse Code,Morsefyr - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven D. Perioden är i exemplet 20 sekunder.

Alternating / Växelsken

Blink	Grafisk figur och nuvarande beteckning	Äldre beteckning	Förklaring	Video
		K Vx WR 2s	Alternating, Växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna rött-vitt. Jfr Lindbergs rotator
		B Vx WR 60s	Alternating, Växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna rött-vitt.

Quick lights / Snabb-blixt

Blink	Grafisk figur och nuvarande beteckning	Äldre beteckning	Förklaring	Video
		Sx 60/min	Quick lights, Snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 50-79 blixtar per minut	Video Q
		Sx 60/min R	Quick lights red, Dito röd.
		Sx	Interupted quick light, Snabb-blixt med förmörkning under perioden.
		Sx(6)+B 15s	Composite quick light, Grupp-snabblixt med blänk.
		Sx 120/min	Very quick, Snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 80-159 blixtar per minut.

Blandade karaktärer

Blink	Grafisk figur och nuvarande beteckning	Äldre beteckning	Förklaring	Video
		Bx 5s	Flash, Blixtsken. Period 5 sekunder	Video Fl 5s
		Bx(2) 3s	Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 3 sekunder. Jämför AGA-ljus	Video Fl(2) 3s
		Bx(3) 30s	Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 30 sekunder.	Video Fl(3) 30s
		Bx(1+4) 60s	Composite group flashing, Grupp-blixtsken. Period 60 sekunder	Video Fl(1+4) 60s

Sverige 1872

Vid tiden runt sekelskiftet 1900 användes även fyrkaraktären "tindrande", en variant av blänk som följde tätt på varandra.

• 1872 hade fem fyrar denna karaktär: När, Kapelludden (=Ölands östra), Ven, Tylö resp Hållö.
• 1872 hade 15 fyrar karaktären "blänk" varav två kombinerat med växelsken.
• 7 st hade karaktären "fast sken med blänk" varav 2 st kombinerat med växelsken.
• Övriga 59 fyrljus var av karaktären "fast sken".

Historik

Förutom att använda dubbelfyrar osv för att särskilja kustfyrarna har olika anordningar konstruerats för att kunna ge fyrljuset dess fyrkaraktär.

Jonas Norberg , med loddrivet urverk drivet, kring vertikal axel roterande, uppsättning av oljelampor med reflektorer. Fyren på Carlstens fästning i Marstrand fick 1781 med denna konstruktion världens första roterande fyrljus.

• 1872 användes roterande arrangemang med oljelampor med reflektorer på Agö, Fårö, Hoburg, Kullen, Rödkallen, Skag, Stora Fjäderägg, Svartklubben, Söderarm, Örskär.

von Otters klippapparat , kring fyrljuset monterad anordning med lodräta, vridbara persienner. De kunde med en mekanism tvärställas så att ljuset släpptes igenom eller blockerades. Mekanismen drevs med loddrivet urverk.

• Mekanismen kunde dels ge olika fyrar skilda karaktärer (blixt, blänk, klipp, ..., t.o.m. morsekaraktär),
• dels ge olika fyrkaraktär i olika sektorer på samma fyr (enklipp, tvåklipp, …).
• Uppfanns 1865 men uppfördes i Sverige först 1878. Blev mycket populär i Skandinavien, Tyskland och England.
• Använd i Sverige långt in på 1960-talet.

Omgående linsoptik, Cordouan blev den första fyren med roterande fyrlins.

• 1872 hade Sverige 15 fyrplatser med roterande linser som gav fyrkaraktär tindrande, blänk, fast med blänk, resp fast med rött blänk. Rotationen av linsapparaterna drevs med urverk drivet av lod.

Lyths intermittenshylsa , driven med loddrivet urverk. En metallhylsa sänktes ner över fyrljuset och förmörkade det tills den lyftes upp. Slutet av 1800-talet.

Lindbergs rotator , drevs av den uppåtströmmande varmluften från ljuskällan och fick med konstant hastighet en ställning att rotera. På denna sattes ogenomskinliga skärmar och/eller färgade glasskivor. Olika fyrkaraktärer (blixt, blänk, klipp, ...) erhölls med skärmarna. Med de färgade glasen erhölls karaktären växelfyr. Senare hälften 1800-talet.

Daléns uppfinningar, acetylengas infördes för fyrbelysning genom ett antal banbrytande uppfinningar: gasackumulatorn (säker gashantering), klippapparaten (gav fyrkaraktär och sparade gas), solventilen (sparade gas när solen var uppe), Dalén-ljuset (gasblandare och brännare med glödnät för maximalt ljus).

Elklipp , en slags programmerad strömbrytare, används numera för de fyrar som har elektriskt fyrljus.

Jfr morsealfabetet, Norberg, von Otter, Lindberg, Lyth, Dalén, elklipp.