Fyrkaraktär

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fyrkaraktär. För att göra det möjligt att i mörker identifiera och skilja fyrar från varandra ger man deras fyrsken olika karaktär. (På den tiden då man bara kunde alstra fast sken från fyreld eller talgljus behövde man ibland anlägga en dubbelfyr). I sjökortet anges fyrkaraktären bredvid fyrens position.

Fyrkaraktären utgörs tillsammans av fyrskenets art och fyrskenets period.


Måseskär lyser. Foto Christer Hjelmsten 2015.

Symbol fyr.jpg Symbol lysboj.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Sandhammaren strälar. Foto Jan Olsén 2024.


  • Fyrskenets period kallas den tid som åtgår för varje grupp bestående av ljus och mellanliggande mörker.
Om t.ex. ljusskenets varaktighet är 0,3 sekunder och mörkertiden är 2,7 sekunder är alltså perioden 0,3 + (2,7) = 3 sekunder.
I sjökortet anges då att det är blixtsken med perioden 3 sekunder, vilket skrivs Fl 3s, där Fl uttydes Flash.
Tiden för mörker mellan grupperna inräknas alltså i perioden. Se tabellen nedan.
  • Fyrskenets färg anges med W (white = vitt), R (red = rött) och G (green = grönt).


Exempel

Fl(3) 9s.jpg
  • Fl(3) W 9s betyder en blixtfyr som avger 3 blixtar i en följd (en grupp om 3 blixtar) och tiden från första blixten i en grupp till första blixten i den nästa är 9 sekunder. Det är perioden.
  • Iso WRG 3s 8M uttyds "Isophase = klippsken med perioden 3 sekunder och med vit, röd och grön sektor. Lysvidd 8 distansminuter".
  • Äldre beteckning: K WRG 3s 8 nm = "klippsken med perioden 3 sekunder och med vit, röd och grön sektor. Lysvidd 8 nautiska mil = distansminuter".
  • LFl(2) W 30s 25M uttyds "gruppblänk med 2 vita blänk och perioden 30 sekunder, lysvidd 25 nautiska mil".


Nedan följer ett urval av de karaktärer som använts i detta Lexikon. De visas med nu rådande internationella beteckningar samt med de äldre, svenska.

Fix / Fast sken

Blink Grafisk figur och nuvarande beteckning Äldre beteckning Förklaring Video
FlashWite.jpg (släckt).jpg Släckt fyr, (ej längre i drift)
FlashWite.jpg F W.jpg F Fixed, Fast sken, i detta fall vitt. Jämför kolfyr, sideralsken.
FlashWite.jpg F R.jpg F R Fixed red, Fast sken, här med färgen rött.
FlashWite.jpg FFl W 20s.jpg FFl W 20s Fixed and flashing, Fast sken med blänk där blänket är starkare än det fasta skenet.

Flash / Blixt

Blink Grafisk figur och nuvarande beteckning Äldre beteckning Förklaring Video
FlashWite.jpg Fl 3s.jpg Bx 3s Flash, Blixtsken - kort varaktighet, i regel 0,3 - 0,7 sekunder och alltid mindre än 2 sek. Perioden är i exemplet 3 sekunder. Jämför AGA-ljus
FlashWite.jpg Fl(2) 6s.jpg Bx(2) 6s Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 6 sekunder. Jämför AGA-ljus
FlashWite.jpg Fl(3) 9s.jpg Bx(3) 9s Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 9 sekunder. Jämför AGA-ljus Video Fl(3) 9s

Long Flash / Blänk

Blink Grafisk figur och nuvarande beteckning Äldre beteckning Förklaring Video
FlashWite.jpg LFl 15s.jpg B 15s Long flash, Blänk - varaktighet minst 2 sekunder. Här period 15 sekunder Video LFl 15s
FlashWite.jpg LFl(2) 12s.jpg B(2) 12s Group long flashing, Grupp- blänk. Period 12 sekunder Video Fl(2) 15s
FlashWite.jpg LFl(3) 20s.jpg B(3) 20s Group long flashing, Grupp- blänk. Period 20 sekunder.

Isophase / Klipp

Blink Grafisk figur och nuvarande beteckning Äldre beteckning Förklaring Video
FlashWite.jpg Iso 2s.jpg K 2s Isophase, Klippsken - ljus- och mörkertid är lika långa. Här period 2 sekunder Video Iso 2s
FlashWite.jpg Iso 4s.jpg K 4s Isophase, Klippsken Vido Iso 4s
FlashWite.jpg Iso 8s.jpg K 8s Isophase, Klippsken Vido Iso 8s

Occulting / Intermittent

Blink Grafisk figur och nuvarande beteckning Äldre beteckning Förklaring Video wiki-files/Films/ArtBlink/oc(2)-w-12s.mp4
FlashWite.jpg Oc 10s.jpg Int 10s Occulting, Intermittent - stadigt lysande fyrsken med plötslig förmörkelse. Mörkertiden är kort jämfört med ljustiden. Perioden här 10 sekunder Video Oc 10s
FlashWite.jpg Oc(2) 12s.jpg Int(2) 12s Group occulting, Grupp-intermittent.

Morse Code / Morsefyr

Blink Grafisk figur och nuvarande beteckning Äldre beteckning Förklaring Video
FlashWite.jpg Mo (A) 10s.jpg Mo (A) 10s Morse Code, Morsefyr - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven A. Perioden är i exemplet 10 sekunder.
FlashWite.jpg Mo (D) 20s.jpg Mo (D) 20s Morse Code,Morsefyr - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven D. Perioden är i exemplet 20 sekunder.

Alternating / Växelsken

Blink Grafisk figur och nuvarande beteckning Äldre beteckning Förklaring Video
FlashWite.jpg Iso Al WR 2s.jpg K Vx WR 2s Alternating, Växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna rött-vitt. Jfr Lindbergs rotator
FlashWite.jpg LFl Al WR 60s.jpg B Vx WR 60s Alternating, Växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna rött-vitt.

Quick lights / Snabb-blixt

Blink Grafisk figur och nuvarande beteckning Äldre beteckning Förklaring Video
Q.jpg Sx 60/min Quick lights, Snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 50-79 blixtar per minut Video Q
Q R.jpg Sx 60/min R Quick lights red, Dito röd.
IQ 6s.jpg Sx Interupted quick light, Snabb-blixt med förmörkning under perioden.
Q(6)+LFl 15s.jpg Sx(6)+B 15s Composite quick light, Grupp-snabblixt med blänk.
VQ.jpg Sx 120/min Very quick, Snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 80-159 blixtar per minut.

Blandade karaktärer

Blink Grafisk figur och nuvarande beteckning Äldre beteckning Förklaring Video
Fl 5s.jpg Bx 5s Flash, Blixtsken. Period 5 sekunder Video Fl 5s
Fl(2) 3s.jpg Bx(2) 3s Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 3 sekunder. Jämför AGA-ljus Video Fl(2) 3s
Fl(3) 30s.jpg Bx(3) 30s Group flashing, Grupp-blixtsken. Period 30 sekunder. Video Fl(3) 30s
Fl(1+4) 60s.jpg Bx(1+4) 60s Composite group flashing, Grupp-blixtsken. Period 60 sekunder Video Fl(1+4) 60s

Sverige 1872

Vid tiden runt sekelskiftet 1900 användes även fyrkaraktären "tindrande", en variant av blänk som följde tätt på varandra.

Historik

Förutom att använda dubbelfyrar osv för att särskilja kustfyrarna har olika anordningar konstruerats för att kunna ge fyrljuset dess fyrkaraktär.

Jonas Norberg , med loddrivet urverk drivet, kring vertikal axel roterande, uppsättning av oljelampor med reflektorer. Fyren på Carlstens fästning i Marstrand fick 1781 med denna konstruktion världens första roterande fyrljus.

von Otters klippapparat , kring fyrljuset monterad anordning med lodräta, vridbara persienner. De kunde med en mekanism tvärställas så att ljuset släpptes igenom eller blockerades. Mekanismen drevs med loddrivet urverk.

  • Mekanismen kunde dels ge olika fyrar skilda karaktärer (blixt, blänk, klipp, ..., t.o.m. morsekaraktär),
  • dels ge olika fyrkaraktär i olika sektorer på samma fyr (enklipp, tvåklipp, …).
  • Uppfanns 1865 men uppfördes i Sverige först 1878. Blev mycket populär i Skandinavien, Tyskland och England.
  • Använd i Sverige långt in på 1960-talet.

Omgående linsoptik, Cordouan blev den första fyren med roterande fyrlins.

  • 1872 hade Sverige 15 fyrplatser med roterande linser som gav fyrkaraktär tindrande, blänk, fast med blänk, resp fast med rött blänk. Rotationen av linsapparaterna drevs med urverk drivet av lod.

Lyths intermittenshylsa , driven med loddrivet urverk. En metallhylsa sänktes ner över fyrljuset och förmörkade det tills den lyftes upp. Slutet av 1800-talet.

Lindbergs rotator , drevs av den uppåtströmmande varmluften från ljuskällan och fick med konstant hastighet en ställning att rotera. På denna sattes ogenomskinliga skärmar och/eller färgade glasskivor. Olika fyrkaraktärer (blixt, blänk, klipp, ...) erhölls med skärmarna. Med de färgade glasen erhölls karaktären växelfyr. Senare hälften 1800-talet.

Daléns uppfinningar, acetylengas infördes för fyrbelysning genom ett antal banbrytande uppfinningar: gasackumulatorn (säker gashantering), klippapparaten (gav fyrkaraktär och sparade gas), solventilen (sparade gas när solen var uppe), Dalén-ljuset (gasblandare och brännare med glödnät för maximalt ljus).

Elklipp , en slags programmerad strömbrytare, används numera för de fyrar som har elektriskt fyrljus.


Jfr morsealfabetet, Norberg, von Otter, Lindberg, Lyth, Dalén, elklipp.