Lysboj

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Lysboj, ett flytande sjömärke med ljus, förr även ibland utrustat med ljud (s.k. klockboj, eller lys- och klockboj).

1877 tändes den första kanalen med lysbojar, den i inloppet till St Petersburg. Det blev en sådan framgång att Julius Pintsch erhöll St Stanislaus-medaljen av tsaren. Lysbojen drevs med den sk fett- eller oljegas, som utvecklats av den tyske ingenjören Julius Pintsch. Gasen kunde lagras komprimerad tio gånger jämfört med sin ursprungliga volym. Den fick stor spridning över världen som belysning för tåg och personvagnar. En lysboj med detta bränsle kunde lämnas utan påfyllning i månader.

1880 lades den första lysbojen av detta slag ut i Themsens mynning. Under de följande 15 åren tillverkades över 400 bojar av detta slag.

I början av 1900-talet lade man i Kalmarsund ut att antal lysbojar av Mühlenfels typ. De drevs med karbid och acetylen.

1904 lades den första lysbojen med AGA-ljus ut vid Trädgårdsgrund i Kalmarsund. Den hade fast sken och en gasförbrukning som var alldeles för hög. Därefter utvecklades klippapparaten och senare solventilen.

1909-1916 byttes Mühlenfels- bojarna i Kalmarsund ut mot lysbojar med AGA-ljus.

1910-talet slog acetylen och AGA-ljuset igenom.

Betydligt senare ersattes AGA-ljuset med elektriskt ljus, det som idag är allenarådande.


Symbol lysboj.jpg SweFlag.jpg DKFlag.jpg NorFlag.jpg FiFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg Livet.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Lys- och klockboj med AGA-ljus, solventil och gasackumulatorer. Figur Leif Elsby
Byte av gastuber på lys- och ljudbojen Sänkberget. Foto Vilgot Andersson
Lysboj kunde ha AGA-ljus upphängt i en linspendel. Arkiv AGA AB
Lysboj i Göteborgs hamn. Foto Leif Elsby
Lysboj fabrikat Pintsch


Ljus- och ljudboj

Ibland kombinerades bojen med

  • en klocka, sk klockboj. Klockans klämtande fick kraft från sjöhävningen, eller
  • en ljudpipa, som fick kraft genom sjöhävningen,
  • I enstaka fall klämtade bojen med kraft från komprimerad gas.

Nutid

Idag är Sjöfartsverkets lysbojar av stål eller plast. Ett mindre antal äldre typer finns också och används mest inomskärs, men flertalet är av typ S7 eller S10 med en total längd av 7 resp 10 meter.

  • För samtliga används idag engångsbatteri som energikälla. Detta har en kapacitet av 630 Ah. Upp till 4 st kan få plats.
  • Samtliga är försedda med en klippapparat (elklipp), vilken styr ut en glödlampa. Denna har två glödtrådar. När den först använda glödtråden går sönder kopplas den andra in automatiskt.

2001 hade Sjöfartsverket cirka 400 lysbojar utlagda. Sjöfartsverkets fartyg Baltica och Scandica är speciellt utrustade för att göra översyn av lysbojar och annan utprickning.

Lysboj med glödlampa ersätts undan för undan av lysboj med LED-ljus (lysdiodarmatur).

Länkar

Hur det blev som det blev

Utdrag ur Bidrag till Sveriges officiella statistik. T) Lots- och Fyrinrättningen samt Lifräddningsantalterna å Rikets kuster. XXXV. Lots-styrelsens underdåniga berättelse för år 1907

17. Flytande fyrinrättningar. Lysbojsfrågans utveckling i Sverige.

Så gott som all bojbelysning utom Sverige verkställes medelst den av J. Pintsch i Berlin av 1870-talet konstruerade bojen, som förbränner oljegas, förvarad i komprimerad form i bojkroppen. Redan 1880 utlade Lotsstyrelsen en dylik boj, men fann redan följande år att dess in- och uttagning samt fyllning fordrade så dyrbara anordningar att försöket avbröts.

År 1883 anskaffades en ny lysboj, denna gång i båtform och rymmande gas för ett år. Bojen försågs med automatisk mistapparat och utlades vid Grepen, vars fyrskepp indrogs. Men som mistapparaten icke funktionerade tillfredsställande, bemannades båten och förvandlades därmed till fyrskepp.

Från denna tid har ett livligt och mångsidigt arbete hos oss pågått för att erhålla en lysboj, som utan att vara för dyr i anskaffning och underhåll lyste tillfredsställande och ej erfordrade tillsyn. Detta arbete har antingen direkt framkallats eller uppmuntrats av Lotsstyrelsen.

Den första inhemska lysbojen utlades 1884. Fyrapparaten, konstruerad av G.W. Lyth, har fotogenlampa av ungefär samma konstruktion som den vid våra fyrar utan ständig bevakning. Fyrapparaten är fästad å en vanlig tunnboj eller en mindre, av lotskaptenen Ramsten uppfunnen järnboj, försedd med en vidfästad spiral, som avser att genom bojens vridning kring bojens axel göra ljuset skiftande från vitt till rött eller grönt. Bojen har en obetydlig ljusstyrka och en bränntid av ungefär 10 dygn, men måste titt och ofta tillses. Den användes av Lotsstyrelsen för närvarande (år 1907) på 12 ställen.

Vid de följande konstruktionerna utgör acetylengas brännämnet. Den första bojen av detta slag konstruerades av kommendörkapten R. von Mühlenfels och utlades första gången av Göteborgs stad på Älvsborgsfjorden. Kring bojkroppen, som utgör en större tunnboj med en eller två tunnor, äro 4 à 5 cylindriska, uppåt öppna kärl fästade, i vilka de nedtill öppna gasklockorna medelst gastrycket hållas flytande. Karbiden är lagrad kring gasklockornas väggar och gasen utvecklas vid den nederst belägna karbidens beröring med vatten i de öppna kärlen. I samma mån karbiden förbrukas, sjunka klockorna på kärlens bottnar.

Under de följande åren underkastades bojen vidlyftiga försök och förbättrades i vissa detaljer. Den lyste med klar och kraftig låga och redde sig väl bland vågorna, men bränntiden växlade betydligt och gasverken voro ofta utsatta för rubbningar.

År 1902 inköpte ett svenskt bolag rätten att tillhandahålla den patenterade acetongasen eller en i aceton och porös massa uppsugen och komprimerad acetylengas och samma år utverkade Lotsstyrelsen i tanke på belysning av den under arbete varande djuprännan i Kalmarsund ett anslag till försök med acetongasboj. Bojen anskaffades följande år, men visade sig, att uppfinningen ännu ej var tillräckligt utarbetad, enär ventiler och kopplingar gång på gång läckte.

Samtidigt med dessa bojar prövades en annan, av ingenjör K.S. Gustafsson konstruerad boj, där gasen framställdes i själva bojen. Försöket utföll tillfredsställande i lugnt vatten; men gasutvecklingen blev ojämn, då bojen arbetade bland vågorna och försöken måste övergivas.

Kalmarsunds djupränna ännu år 1904 skulle förses med lysbojar, fanns således ingen fullt tillfredsställande lysboj, som lämpade sig för våra förhållanden och styrelsen ansåg sig nödsakad att härtill anskaffa ett antal bojar av von Mühlenfelds konstruktion. De gångna åren hava visat att från sjöfartens synpunkt dessa bojar väl uppfyllt sitt ändamål, men de fordra mycken tillsyn och deras underhåll har blivit allt mera betungande.

Under senaste åren har Aktiebolaget Lux sökt förbättra bojen och förändra fyrskenet från fast till blänkljus och skedde avprovningen vid Tjärvens fyr sommaren 1907, men försöket misslyckades.

Emellertid övertogs acetongasens exploatering år 1904 av ett nybildat bolag Gasackumulator och de omnämnda felaktigheterna vid bolagets apparater avhjälptes. Dessutom uppfann ingenjör Dalén sin patenterade klippapparat, medelst vilken blänkljus kan åstadkommas och bojens bränntid med samma gasvolym mångfaldigades. Redan 1905 utlades Lotsverkets försöksboj och en större av bolaget till Styrelsens disposition ställd boj, båda visande fast sken, i Kalmarsund. Följande år försågs båda bojarna med den Dalénska klippapparaten och funktionerade tillfredsställande.

Under 1907 utlades en boj vid Stora Middelgrund i Kattegatt och två bojar söder om Holmögadds fyr, försedda med gas för hela lystiden, ett år för den förra, 4 ½ månad för de senare. Då dessa bojar, som äro av helsvetsad stålplåt, vid hittills provade platser närmelsevis bibehålla sitt vertikala läge bland vågorna, då deras sken är karaktäristiskt och i ljusstyrka icke överträffas av andra lysbojar, då gasförbrukningen är liten och således kostnaden för gasen obetydlig och då slutligen bojarna att döma av hittills vunnen erfarenhet ej fordra någon tillsyn, anser Styrelsen att försök med några bojar av andra slag hädanefter icke erfordras utan att härmed frågan om en för våra förhållanden fullt lämplig utsjöboj blivit lyckligt löst.

På grund av frågans stora betydelse för Lotsverket har en utförligare redogörelse utarbetats av överingenjör Höjer och bifogats denna berättelse.

Nya lysbojar med acetonbelysning hava utlagts vid Sörgadden och Nordvalen söder om Holmögadd, vid Yttre Stengrund i Kalmarsund och vid Stora Middelgrund i Kattegatt. Lysbojen vid Herr Elofsgrund i inloppet till Gävle har erhållit acetonbelysning.


Jfr boj, fyr, mistsignal, solventil, klippapparat, Dalén, elklipp, utprickning, lysprick, reflexmaterial, radarreflektor, Persgrunden