Agö
Agö, svensk ö, lotsplats och f.d. bemannad fyrplats i havsbandet S om Hornslandet, SO om Hudiksvall. Bottenhavet. Bemannad 1860-1973.
Hudiksvallslederna. Utanför inloppet till Hudiksvall. Fyrskenet skymmes delvis av Agölandet cirka 057-075 grad och fullständigt cirka 075-135 grad.
Agö fyrplats ur Beskrifning 1872.
Agö fyrplats c:a 1920. Ur Minnesalbum 1914-1924.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 169800 | C 6060 | N 61 33, O 17 28 | Oc WRG 6s | 16,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1860 | 1970 | 1970 | 1973 | 15 | 31 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Agö lots- och fyrplats. Belägen på Agö holme vid inloppet till Hudiksvall, Gävleborgs län. Postadress och Telegramadress: Hudiksvall. Telefon.
Agö lots- och fyrplats ligger på sydöstra udden av Agö, omkring 15 distansminuter sydost om Hudiksvall. Ön, som är ganska bergig och rikt skogbevuxen, äges av Hudiksvalls stad.
Före år 1869 var lotsplatsen förlagd till Kråksundet och på Innerstön å den s.k. Lotsudden var uppförd en mindre lotsvaktstuga samt en stor träställning, från vars topp lotsarna höllo utkik. Alltefter som sjöfarten ökade och fartygen byggdes större blev det nödvändigt att flytta lotsplatsen längre ut, varvid valdes Alnön. Det var år 1869. På Agön uppfördes en stor byggnad, vilken senare tillbyggts så att den nu innehåller sex rum å nedre samt fyra rum å övre våningen. Lotsarna, vilka nu äro 8 till antalet, lotsförman inberäknad, bebo vardera ett rum med ungefär 17 kvadratmeters golvyta. På taket byggdes en utkikskur, varifrån man har den bästa utkik över sjön. Lotsbåtshamnen förlades till södra sidan av Agön, 15 minuters väg från lotsvaktstugan, innanför en liten holme Ternören.
Förr voro utlagda bojar, i vilka lotsarna förtöjde sina segelbåtar. På norra sidan byggdes en mindre slip för upphalning av roddbåtar. Sedermera byggdes på norra sidan en vågbrytare, till skydd för SO och ostliga vindar, men den blev illa åtgången av sjö och is och är nu endast ungefär hälften så lång som då den byggdes. Densamma är nu ombyggd med betong.
Då Ternöhamnen ej var någon god hamn måste lotsarna vid hårt väder lämna Agön och uppassade då vid den 6 distansminuter NV om Agön belägna Tuna-Olmen. En mindre kaj byggdes i Olmsundet, och år 1882 flyttades Kråksundsstugan till Tuna-Olmen.
Under (det första) världskriget, då de tyska malmångarna gingo under konvoj av svenska örlogsfartygenligt en plan, uppgjord av högsta befälhavaren över kustflottan måste konvojerna under den mörka delen av dygnet ankra upp vid bestämda platser. En av dessa platser var Hornslandet - Agö. Men som denna plats var oskyddad skedde ankringen mellan Gräsö - Långören - Ljusgrundsbanken. Där möttes de norr- och sydgående fartygen, och vid ett tillfälle voro där uppankrade 32 fartyg. Lotsarna vid sådana konvojstationer hade det brått med att skifta från ett fartyg till ett annat, och vid mörker kunde det hända att man bordade samma fartyg flera gånger. Historierna från den tiden äro många.
Om ett äventyr berättar lotsförman Högbom: 'Den 17 augusti 1916 lotsade jag ångaren Desterro, kapten Dreier, hemmahörande i Hamburg, från Bremön till Lilljungfrun. Som det rådde svår tjocka måste vi ankra under Klacköarna. Där blevo vi den 18 på fm. kapade av en rysk U-båt, förande svensk örlogsflagg av den gamla typen. Vi måste medfölja, först till Åland, sedan till Åbo, jag ombord på U-båten. Desterro på skoter efter oss. Jag blev kvarhållen två dagar under förhör, varefter jag fick tillåtelse resa hem och erhöll 100 finnmark (omkring 70 kronor svenskt mynt) till respengar. Senare blev Desterro med besättning frigiven och jag hade nöjet att flera gånger senare lotsa kapten Dreier.'
År 1910 anskaffades den första motorn till lotsplatsen och installerades i en lotsen Bergström tillhörig båt, vilken inköptes av lotsarna gemensamt. De gamla segelbåtarna slopades i och med motordriften och år 1920 anskaffades ytterligare en mindre motorbåt för tjänstgöring från staden. År 1922 byggdes å Ternö en slip för upphalning av den större lotskuttern, och i sinom tid blir hamnen där avsevärt förbättrad: förslag är nämligen uppe att få Ternösundet igenbyggt med en stenpir.
Tjänstgöringen vid Agö har ofta varit svår att ordna på grund av att telefon saknats. Men på initiativ av hamnstyrelsen i Hudiksvall samt med ekonomiskt stöd av Lotsverket, Telegrafverket, Hudiksvalls stad, lotsarna själva och fyrmännen m. fl. blev telefon till lotsplatsen anlagd år 1926."
"Agö fyr. Belägen i Hudiksvalls stadsförsamling, Gävleborgs län. Leder till Hudiksvall samt lastageplatserna. Postadress och Telegramadress: Hudiksvall.
Fyren byggdes år 1860 och ändrades senast år 1884. (Beskrivning: Se Agö lotsplats.)
Lotsplats
1894 tillhörde lotsplatsen Sundsvalls lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsålderrman: Johan Lundqvist, f. 1848
- Mästerlots: Carl Gustaf Lundenberg, f. 1842
- Mästerlots: Christoffer Henriksen, f. 1842
- Mästerlots: Per Persson Holmgren, f. 1843
- Mästerlots: Per Erik Idén, f. 1850
- Mästerlots: Johan Walfrid Rosberg, f. 1847
- Extra lots: Carl Fredrik Högbom, f. 1859
- Extra lots: Per Erik Bergström, f. 1860
- Lotslärling: Carl August Pettersson, f. 1861
- Lotslärling: Johan Kristian Holmgren, f. 1871
- Lotslärling: Henrik Wilhelm Henriksen, f. 1873
- Lotslärling: Emil Wassberg, f. 1872
- Lotslärling: Per Albert Idén, f. 1879
Lotsbarnskola
Agö hade inte lotsbarnskola. Barnen gick i den allmänna skolan.
Fyren tändes
1860 uppfördes fyren, ett kombinerat fyr- och boningshus i trä. Ritat av C F Carlsson. Lanterninen innehöll en fyrapparat med treskenad spegel.
Den treskenade spegeln var försilvrad och omgående, omloppstid 2 minuter, driven med urverk och lod, lodvikt 7,7 kg, rovoljelampa. Fyrkaraktär: 1 blänk var 40:e sekund.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 61° 32’,8. Long. O. 17° 28’,7.
- Fyrapparaten: en lampa uti 3:ne sammanfästade speglar.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 95 fot (28,5 m).
- Fyrtornet: av trä, vitmålat, stående på boningshuset.
- Lysvidd: 12 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 60 fot (18 m).
- Lysfält: från NNV över N, O och S till SV ½ V.
På östra udden av Agön, belägen utanför Hudiksvall, är fyren anbringad uti ett vid östra änden av fyrbetjäningens boningshus ovanpå detsamma stående torn. Fyrapparaten utgöres av en lampa med 3:ne sammanfästade paraboliska speglar, som med 2 minuters omloppstid roterar kring en vertikal axel, varunder fyren visar 3:ne korta, men skarpa blänkar. Östra gaveln är, liksom fyrtornet vitmålat. Boningshuset i övrigt jämte sydvart därom befintligt lotshus, ävensom uthus, är rödmålade och utgör om dagen ett gott kännemärke. Gonggong finnes. Lotsar uppassa på platsen, och utvisar hissad signalkula, att lots finns att tillgå.”
1884 ersattes lanterninen på taket av ett torn i trä 11,3 m högt, sammanbyggt med husgaveln mot sjön. I tornet uppsattes en lins med lampa. Det nya tornet var ritat av G E Höjer.
Linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) var en dioptrisk planlins med catadioptrisk krona (6 ringar) och krans (3 ringar), omgående, linsen löpte på metallhjul, urverk med lod, lodvikt 29,7 kg. Oljelampa för rovolja. Fyrkaraktären ändrades till 1 blänk var 30:e sekund.
1877 utbyttes rovoljelampan mot en fotogenlampa med veke.
1884 Fyrkaraktär: B W 30s 16M. Ljus c:a 4,5 sek, mörker c:a 25,5 sek. Lins av 4:e ordningen. ljusstyrka: 5,000 HK. Lyshöjd: 27 m. Rött boningshus med vitt 11,3 m högt torn vid den vita gaveln.
- Fyrskenet skymmes av Agö-landet delvis från c:a 58 till 75 grad och därifrån fullständigt till c:a 134 grad.
1889 erhöll fyrplatsen en mistlur driven för hand.
1916 uppfördes ett mistmaskinhus.
1917 installerades en motordriven mistlur, vilken tidigare använts på Eggegrund.
Mistsirén för komprimerad luft giver under tjocka 2 tätt på varandra följande ljudstötar varje minut.
- Ljud 2 sek, tystnad 5 sek, ljud 2 sek, tystnad 51 sek.
1924 installerades en ny motordriven kompressor för mistluren.
1926 anlades telefon till lotsplatsen på Agö.
1928 utbyttes metallhjulen för linsens lagring mot kullager.
1929 ersattes mistluren mot tyfon. Akustisk karaktär: 2 ljud var 60 s (4 + 5 + 4 + 47).
1932 flyttades lotsplatsen från Agö till Höllickskär på Hornslandet.
Lux-ljus
1933 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus.
Elektriskt ljus
1968 elektrifierades fyren och försågs med dalén-ljus som reserv. Tornet målat vitt liksom bostadshuset.
- Optisk karaktär: B W 30 s 14,5 M. (3 + 27). Ljusstyrka 12 000 cd. Lyshöjd: 27 m.
1970 byggdes en ny fyr, ett i betong runt 15 m högt torn med fyrkur. Den gamla fyren släcktes.
- En 4:e ordningen (500 mm Ø) lins installerades med catadioptrisk krona (6 ringar) och krans (3 ringar), omfattning 280°, 1000 W glödlampa, elklipp.
- Tornet målat vitt, orange och vitt. Fyren automatiserades.
Avbemanning och personal
Fyrmästare Engelbert Borgström.
1973 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Agö
Och sedan
199? stängdes mistsignaleringen.
2000 var tornet 15 högt, målat vitt, orange, vitt.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins 360° (LLGA-500) med 2x20W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier.
Nuvarande karaktär: Oc WRG 6s 16,5 M. (5 + 1) Lyshöjd: 31 m.
Länkar
- Ur Blänket 2013:3 Han hette Ivar, Barbro Jacobsson.
- Ur Blänket 2010:3 AGÖ en 150-årig fyr och dess fyrfolk, Anders Röstlund.
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Längtar efter en rejäl debatt" , Sundsvalls Tidning 1953. 7,4MB.
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Sista julen på Agö fyr" , Sundsvalls Tidning 1971. 0,9MB.
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/11 - 31/3, sem.-vik. halva semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: II. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: E. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 4:e ordning. Tyfon, 1 st. 6 hkr. Bolinder-motor och 1 st. 8 hkr. Avancemotor. Vitt, 11,3 m. högt fyrtorn vid gavel mot bostadshus. Fyren anlagd år 1860. |
| Läge och natur | Stor, 7 km. lång och 2 km. bred skogsbevuxen ö i havsbandet SO Hudiksvall. Planteringsland. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök, Fb 1 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | Oskyddad brygga på N-sidan av ön. Båtslip på holme söder om Agö. Motorbåten förtöjd vid boj i sundet mellan nämnda holme och Agö. Dåligt skydd för vindar mellan SSV och V. Ingen brygga i sundet. Omöjligt att komma ut till motorbåten vid hårt väder från SV. |
| Kommunikationer | Tjänstebåt. En resa i veckan till Hudiksvall under tiden maj-aug., övrig tid på året 2 resor i månaden. Bussförbindelse Saltvik (9 dist.-min. från Agö)-Hudiksvall. Vid ishinder förbindelse Agö-Hölicks lotsuppassning (5 dist.-min. från Agö) sedan 9 km. landsväg (endast halva sträckan snöplogas) till Arnö by och därifrån buss till Hudiksvall. |
| Postanstalt | Hudiksvall. Väg dit: 15 dist.-min. |
| Skola | B-skola i Njutånger, läroverk i Hudiksvall. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Bussförbindelse över Saltvik kan vintertid ej användas p.g.a. att hamnen ej kan angöras för is eller därför att förbindelse ej kan erhållas i tid för förbindelsens avgång. Även avgångstiden för buss Arnö-Hudiksvall medför besvärligheter genom antingen övernattning i Arnö eller bilresa. Återresa medför samma besvärliga kommunikationer. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Gamla fyren och bostäder privatägda. Inga övernattningsplatser. |
| Ägare | SjöV äger nya fyren. |
| Kontaktperson | Nya fyren Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. Gamla fyren och bostäder: Bitte Jerling 070 49 88 160, Åke Jerling 073 5302464, Svante Jerling 076 4132563. |
| Vägbeskrivning | Bilväg Hudiksvall - Iggesund 9 km. Iggesund ligger vid väg E4 söder om Hudiksvall. Agö ligger c:a 11 nm med båt från Iggesund. Inga reguljära båtförbindelser till Agö. Beroende på väder kan det vara svårt att landstiga nedanför fyrplatsen. Från fiskeläget är det 20-30 minuters promenad genom skogen till fyren. Ibland ordnas båtturer från Hudiksvall till Agö, kontakta Hudiksvalls Turistbyrå 0650-19100, www.hudiksvall.se. |
| Övrigt | Den första fyren som byggdes på ön bestod av ett rödmålat kombinerat fyr- och bostadshus av trä med ett vitmålat torn och lanternin på taket. Fyren tändes första gången 10 september 1860 och den klassificerades som omgående spegelfyr med blänk. År 1877 ersattes fyrens rovoljelampa av en envekig fotogenlampa (förbrukning 8 cl/tim) med föränderlig bränsleyta.
År 1884 togs lanterninen på bostadshuset bort och ersattes av ett nybyggt vitt 11,3 m högt fyrtorn av trä vid gaveln av bostadshuset. Denna fyr utrustades med en 4:e ordn.(500 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och inslipade ringar 6 fack á 60° samt krona (6 ringar) och krans (3 ringar) på samtliga fack, roterande, urverk med lod (lodvikt 29,7 kg), tvåvekig fotogenlampa (förbrukning 20 cl/tim) med föränderlig bränsleyta. År 1928 ersattes hjulen på vilken linsen roterade av kullager. År 1933 installerades Primus fotogenglödljus (förbrukning 14 cl/tim). Fyren elektrifieras år 1968 med Dalénljus som reserv. År 1970 ersattes 1884 års träfyr av nuvarande 15 m höga fyrtorn gjord av 3 hopfogade stålrör monterade på en betongsockel och beläget några meter från den gamla fyren som fortfarande finns kvar men är släckt och saknar all utrustning. Mistsignallering utfördes från 1889 med handdriven mistlur, från 1918 med motordriven mistsiren och från 1929 med tyfon. En lotsstation fanns också på Agö men den flyttades 1932 till Hölickskär på sydspetsen av Hornslandet. I fiskelägets mycket skyddade hamn på Agös sydkust finns ett gammalt sevärt fiskekapell från 1660 förutom det gamla pittoreska fd fiskeläget själv. |
| Skydd enligt lag | ej |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se fyrarna i Våra fyrar 1944.
Hudiksvallslederna
Klicka här för att se fyrarna i Hudiksvallslederna.
Jfr Bottenhavet, svenskt fyrväsende, fyrljusreflektor, fotogen, mistsignal, tyfon, omgående, fyroptik, lots, optiska signalanordningar, Eggegrund, Storjungfrun, Lux-ljus, dalén-ljus, lots.