Rovolja
rovolja, en vegetabilisk olja, ungefär samma som den vi idag kallar rapsolja.
Förr använd som lysolja till oljelampa. I Sverige använd som lysolja till fyrar. I slutet av 1800-talet ersatt av fotogen. Nu använd som råvara för margarin och tvål samt råvara till "förnyelsebart" dieselbränsle.
Egenskaper
Den idag framställda rapsoljan har en lite annorlunda sammansättning än den som fanns tidigare.
- Genom växtförädling har man minskat andelen av långkedjig fettsyra (erukasyra med 22 kolatomer).
- Resultatet blir en olja som stelnar vid lägre temperatur (= har lägre stelningspunkt) än den som användes på 1800-talet.
Nuvarande kvalitet stelnar vid en temperatur som understiger cirka 5 °C (klarar sig i kylskåp utan att börja stelna).
Gårdagens kvalitet stelnade redan vid 10-15 °C.
Den "gamla" kvaliteten var därför svår att hantera i fyrarna under vinterhalvåret.
- Man fick se upp, särskilt under vinterhalvåret.
- För att inte stelna behövde den varmhållas, till exempel i uppvärmt rum.
- Om man tänder en lampa där oljan stelnat slocknar den nästan genast därför att inget bränsle "sugs" upp genom veken.
- Resultatet blir att veken brinner upp och därefter slocknar den.
- Man fick inte lampan till att lysa förrän oljan åter tinat (= smält) och veken trimmats (höjts).
Framställning
Rovoljan erhålls ur fröna av raps eller rybs genom pressning eller extraktion.
Raps, (Brassica napus, varietet oleifera; fam. korsblommiga växter) - liksom dess släkting rybs (Brassica rapa, varietet oleifera),
- är en form av kålrot (rova) som odlas för sina oljerika frön.
- Båda har gula blommor i långa glesa klasar och som på en säsong mognar till skidformiga fröställningar.
- Kan sås höst eller vår.
- Fröna innehåller c:a 40% olja och drygt 20% protein.
- Roten går inte att använda, den plöjs ner.
Odling
Under 1800-talets samhälle, före konstgödningens framsteg, beräknas ett tunnland jordbruksmark (4937 m2) besått med raps i Mellansverige ha gett c:a 100 liter rovolja.
- Som biprodukt fick man c:a 400 kg proteinrik pressmassa som kunde användas som foder till kreatur.
Finland
I Finland användes däremot mest linolja och hampolja för fyrbelysning.
- De har båda lägre stelningspunkt och är därmed lättare att hantera under vinterhalvåret jämfört med rovolja.
Odling av lin och hampa gav lägre avkastning vad gäller olja, men för dessa kunde växtfibern tas tillvara och bli till nytta som textilråvara.
Jfr bränsle, fyrljus, fyr- och handelshistoria, fett, vax, fotogen, oljelampa, sillolja, lysolja, fettsyror, fyr, tändsticka, livet