Rödkallen
Rödkallen, svensk ö, lotsplats och f.d. bemannad fyrplats i havsbandet SSO om Luleå, Bottenviken.
Lotsplatsen bemannad 1820-1980. Fyrplatsen bemannad 1872-1974. Den gamla fyren är släckt och ersatt av en ny.
Lule-leden. Ön Rödkallen ligger c:a 17 M SSO Luleå.
Rödkallen år 1872. Fyr och fyrplats till vänster, kapellet nära mitten, lotsarna till höger. Ur Beskrifning 1872
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| (finns ej) | (finns ej) | N 65 19, O 22 22 | (släckt) | 15 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1872 | 1872 | 1966 | 1974 | 21,4 | 25 |
Enligt Underrättelser 1852
RÖDKALLEN. Fiskarekapell, rödfärgadt, är 22 fot högt och står på 13 fots hög grund. Emot ena gafveln af denna byggnad, hvilken är synlig på 2 à 2 ½ mils afstånd, är en stång upprest, på hvars topp en svartmålad signalboll visas så längen tillgång på lotsar finnes å skäret. Här tagas lotsar af fartyg gående till Luleå skärgård. Lat. N. 65°19'. Long. 22°23' ost om Gr. Pl. VII
Lotsplats
Saxat från lotsarnastockholm.se
1820 upptogs Rödkallen som lotsplats. Lots uppassa vid fiskarhusen och emottaga fartygen utanför skäret.
Lotsning till Luleå, Storrebben, Brändökaj, Gäddvik, Ulhamn. Under Lotsålderman i Luleå. 1 mästerlots, 1 secundlots 1 lärling.
1878 15 sept; en extra lots utgick under hård storm och synbarlig livsfara till norska briggen AMALIE och biträdde med lotsning, belöning 40 kr.
1879 4 sept; Två av platsens lotsar lyckades under VNV storm föra åländska skonerten KRISTINA till ankars vid Germundsöhällan. 40 kr i belöning. Dagen efter inlotsade en lots under orkanlik VNV storm engelska ångaren AMCTE till Luleå. Belöning 25 kr.
1884 17 juli; Under svår storm och sjögång utgingo två mästerlotsar och en kronolots från lotsplatsen och avlämnade lots till finska skonerten AHKERA och tilldelades dem därvid ådagalagd raskhet tillhopa 45 kr.
1884 den 17/6, 25/9 och 25/10 utgick en kronolots vid Rödkallens lotsplats, de två första gångerna ensam, den tredje gången åtföljd av en annan lots till den finska skonerten NYFART, norska skeppet HYGEA och norska skonerten UNDINE och bragte dem i hamn. Som detta varje gång skedde under svår storm med hög sjö och åtminstone vid sista tillfället ombordgåendet å fartyget var förenat med verklig livsfara bestämdes belöning för vardera av de två första lotsningarna till 20 kr och för den tredje till 50 kr.
1885 den 11 aug utgick en mästerlots med ett båtbiträde under storm och svår sjögång med fara för egna liv och lämnade erforderligt lotsbiträde till finska skonertskeppet S:t LUKAS. De tilldelades sammanlagt 30 kr.
1885 16 september En lotslärling gav sig under mycket svåra väderleksförhållanden till det svenska skonertskeppet MARIA CHARLOTTA vilket endast genom hans rådighet och raskhet undgick haveri. Honom tilldelades 20 kr
1886 2 okt Utgingo en kronolots och en lotslärling åtföljda av ett båtbiträde under mycket svår SV storm och hög sjögång i öppen båt till engelska ångfartyget GLEN TANAR och bordade detsamma med livsfara varefter fartyget inlotsades till hamn. Båtlaget tillerkändes en belöning tillsammans av 75 kr.
1888 2 sept utgingo 2 lotsar under hård sydlig storm och mycket svår sjö mot engelska ångfartyget NOTTINGHAM och bordade detsamma under livsfarliga omständigheter, vardan lotsarna tillsammans tillerkännes en belöning av 30 kr
Samma dag utgingo en mästerlots och två lotsar och lyckades med livsfara lämna lotsbiträde åt engelska fartyget GELLIVARA varför båtlaget tillsammans tilldelades 45 kr.
1894 tillhörde lotsplatsen Luleå lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Gustaf Öqvist, f. 1855
- Mästerlots: August Forsberg, f. 1841
- Mästerlots: Nils Johan Öqvist, f.1849
- Lots: Gustaf Emil Sundgren, f. 1861
- Lots: Lars Johan Larsson, f. 1842
- Lots: August Wallin, f. 1855
- Lotslärling: Gustaf Adolf Öqvist, f. 1866
- Lotslärling: Konrad Laurentius Öqvist, f. 1875
- Lotslärling: Karl Emil Lovén, f. 1876
1899 fick Rödkallen överta en äldre lotsbåt från Marstrand
1911 15 sept. begav sig 2 lotsar, en extra lots och en lärling ut under svår storm och hög sjö och lämnade lotsbiträde åt danska S/S POLSTJERNEN. För vid berättat tillfälle visat mod och rådighet tilldelas lotsen som inlotsat fartyget till Luleå 20 kr och de övriga 15 kr vardera.
1913 1 september slogs lotsplatsen samman med Luleå och Liggskärs lotsplatser.
1914 byggdes på Storgrundet till ledning för insegling i lotshamnen fyr med fast sken WRG. Lyshöjd: 3 m. Svart fyrhus i form av stympad pyramid.
- Hålles tänd från 1 Aug. till dess sjöfarten för året upphör.
Vidare till ledning för insegling i lotshamnen finns å Trutgrundet två överensfyrar, på c:a 40 m avstånd från varandra, överens i c:a 054 grad, visande vitt fast sken.
1929 fick Rödkallen telefon
1980 lades lotsplatsen ned.
Lotsbarnskola
Ingen undervisning i lotsbarnskola skedde här. Lotsbarnen gick i sockenskolan.
Fyrplatsen
1871-1872 anlades fyrplatsen. Fyrtornet av järn var cirka 21,5 m högt och utgjordes av ett "öppet pelartorn i järn", dvs en "Heidenstammare", försedd med lanternin och spegelapparat. Ritat av G E Höjer.
- Spegelapparaten bestod av sex paraboliska speglar med var sin oljelampa för rovolja, monterade på en liksidig sex-hörning, omgående, driven av urverk och lod, lodvikt 42,5 kg.
Ur Beskrifning 1872: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 65° 19’,4. Long. O. 22° 23’,2.
- Fyrapparaten: 6 st paraboliska speglar med oljelampor.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 84 fot (25,2 m).
- Fyrtornet: nedtill öppet pelartorn av järn, rödmålat.
- Lysvidd: 14 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 21 fot (6,3 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
- Tornets höjd från grund: 72 fot (21,6 m).
Fyren är uppförd på skäret Rödkallen, beläget mellan inloppslederna till Piteå och Luleå. Fyrapparaten består av 6 st paraboliska speglar med lampor, fästade på lika avstånd från varandra på den omgående ställning, vars omloppstid är 6 minuter. Fyren visar följaktligen inom varje minut en blänk, som varar omkring 15 sekunder, och skiljas blänkarna med omkring 45 sekunders mörka mellantider. SO-vart om tornet ligger fyrbetjäningens bonings- och lotsarnas uppassningshus, båda brunmålade, samt sydvart om tornet ett rödfärgat fiskarekapell. Lotssignalstång för kula står invid nämnda kapell.”
Fotogen
1884 utbyttes oljelamporna för rovolja mot oljelampor för fotogen med veke.
1892 byggdes ett fotogenförråd.
Linsfyr och mistsignal
1893 utbyttes spegelfyrapparaten mot en linsapparat.
- Linsen av 1:a ordningen (1840 mm Ø) var en catadioptrisk planlins med 18 fack à 20°, omgående, lagrad på stålhjul, driven av urverk och lod, lodvikt 40 kg. Linsen tillverkad av F Barbier & Cie.
- Fyrkaraktär: B W 60s 15M. Ljusstyrka: 34,000 HK. Ljus 15 sek, mörker 45 sek. Lyshöjd: 25 m. Rött 21,4 m högt, nedtill öppet järntorn.
- Hålles tänd 10 Juli - 1 Juni.
1919 installerades mistsignalering med mistsirén driven av tryckluft från en kompressor i ett nytt maskinhus.
Mistsirén för komprimerad luft, givande under tjocka två tätt på varandra följande ljudstötar varje minut.
- Ljud 2 sek, tystnad 4 sek, ljud 2 sek, tystnad 52 sek, osv
- Akustisk karaktär: Mistsirén 2 ljud var 60 s. (2 + 4 + 2 + 52).
- Fyren hålles tänd 10 juli - 1 juni.
Lux-ljus
1925 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.
Elektriskt ljus och radiofyr
1936 elektrifierades fyren.
- Strömförsörjningen skedde från motordriven lokal generator.
- Cirkulär radiofyr anordnades.
- Mistsirénen ersattes av tyfon.
1949 utbyttes tyfonen mot Nautofon.
- Denna placerades väster om fyren på en ställning.
- Maskinhuset byggdes till.
1966 automatiserades fyren. En tillfällig fyr anordnades på tornet för lotsutkik, Rödkallen södra.
1968 var tornet 21,4 m högt, målat rött. Omgående lins av 1:a ordningen (1 840 mm Ø)
- Optisk karaktär: B W 15 s 15 M. Lyshöjd: 25 m. Ljusstyrka: W 360 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 30 s. (4 + 2 + 4 + 20).
- Cirkulär radiofyr: RC 111. Räckvidd: 60 M. ID-signal: RN. Frekvens: 298,8 kHz. Ingick i kedjan Ajos (finsk hamnstad till Kemi), Rödkallen, Marjaniemi (finsk), Kallan (finsk), Bjuröklubb, Ulkokalla (finsk).
Ny fyr
1972 ersatte en vit fyrkur på lotsutkikstornet den där befintliga, tillfälliga fyren.
- "Heidenstammaren" släcktes.
Avbemanning och personal
1974 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.
- Kapellet överläts till Nederluleå församling.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Rödkallen
Och sedan
1980 drogs lotsstationen in.
Nuvarande optik: (fyren släckt). 1:a ordningen (1840 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 13 inslipade dioptriska och catadioptriska ringar ovanför och nedanför, 18 fack á 20°, F Barbier & Cie, roterande på stålhjul, urverk med lod (vikt 40 kg). 2x1000W 120V glödlampa. Landkabel, fasadbelysning
Nuvarande karaktär (Rödkallen södra): LFl WRG 10s 9 M. Lyshöjd: 25 m.
Länkar
- Video: Rödkallen i Luleå skärgård. (4:59 min)
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Kallortsklass: III. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: D. |
| Fyrinrättningen | Elektrisk fyr, lins 1:a ordningen. Radiofyr, 1 st. 25 hkr. och 1 st. 10 hkr. Bolinder-motorer. Tyfon 1 st. Penta-motor eller 1 st. 8 hkr. el-motor. Rött 21,4 m högt nedtill öppet fyrtorn av järn. Fyrplatsen anlagd år 1872. |
| Läge och natur | Mindre ö i havsbandet SSO Luleå. Största utsträckning c:a 1,5 km. Ön består endast av sand och sten, varför växtligheten är dålig. Inga möjligheter för planteringsland. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök samt hall. Fv 2 rum och kök, det ena rummet vindsrum. Fb 1 rum och kök. För ex.bitr. 1 rum med järnspis. Fv, Fb och ex.bitr. gemensamt bostadshus. Värmeledning i Fm-bostaden. El. ljus i samtliga lägenheter. I övrigt inga bekvämligheter. |
| Hamn | Hamn väl skyddad, dock besvärlig vid nordliga vindar på grund av det ringa vattendjupet. |
| Kommunikationer | För uppehållandet av förbindelse med land utgår ersättning med för närvarande 150 kr årligen. |
| Postanstalt | Luleå. Väg dit: c:a 35 km. |
| Skola | Olika skolor i Luleå. |
| Övrigt | Å Rödkallen äro lotsar från Luleå lotsplats förlagda under tiden maj-november eller så länge som sjöfart på Luleå pågå. Under denna tid äro postförbindelserna goda. Lönen å platsen utgår efter D-ort, emedan personalen är tvungen att göra alla inköp i Luleå, som är placerad i H-ort. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Alla bostäder är utarrenderade. Lotsutkikstornet får numera tyvärr ej användas som hotell., info www.fyrhotellet.com |
| Ägare | Statens Fastighetsverk äger gamla fyren och lotsutkikstornet. SjöV äger fyren på lotsutkikstornets tak samt inseglingsfyrarna till hamnen. |
| Kontaktperson | Sven Gunnar Hedström, 0768-051683, G. Westman 0920-61152 visar gärna fyrplatsen och kapellet (byggt 1800). |
| Vägbeskrivning | Ön Rödkallen ligger c:a 17 nm SSO Luleå. Turbåt från Luleå under sommaren, information Luleå Turistbyrå 0920-293500. På grund av försämringar av hamnens kondition kan det åtminstone under 2006 uppstå problem för besökande båtar vid insegling och förtöjning i fd lotshamnen. Planering av reparationer i hamnen utreds. |
| Övrigt | Innan första fyren byggdes 1872 fanns ett 12 fot högt stenkummel på ön. År 1884 ersattes rovoljelamporna i fyren av envekiga fotogenlampor för oföränderlig bränsleyta. År 1893 installerades en fyrvekig fotogenlampa (förbrukning 75 cl/tim) för oföränderlig bränsleyta samt nuvarande 1:a ordn.(1840 mm) katadioptriska planlins, roterande. År 1925 installerades luxljus. År 1936 uppfördes ett lokalt elverk på fyr- och lotsplatsen varvid fyrljuset elektrifierades.
År 1972 släcktes den 21,4 m höga 100 år gamla Heidenstamfyren som fortfarande finns kvar och har rustats upp av Domänverket under 1990-talet. Fyrbostäder och alla förrådsbyggnader är väl bibehållna och uthyrda. Kapellet med tomt överläts till Nederluleå församling 1957. Måndagen 22 augusti 2005 provtändes den gamla fyren med sin originallampa under några timmar. Åren 1966-1972 fanns en temporär fyr på taket av det 18 m höga lotsutkikstornet (byggt 1950, gult nedtill och rött upptill) som är belägen ca 850 m. sydost om Heidenstamfyren. Den temporära fyren släcktes 1972 och på samma plats placerades då en vit fyrkur Rödkallen Södra (nr 035400, int.nr C 5745) utrustad med 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins (LLGA-500) 360°, lampa 2x20W 10,3V, klipp, fotocell, landkabel och batteri. Lotsstationen drogs in 1981. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1993, fyren + 3 byggnader. |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 23 Rödkallen
Sedan Riksdagen år 1870 gjort hemställan om uppförandet af en fyr på Rödkallen, erhöll Sjöförvaltningen befallning att deröfver inkomma med förslag och öfverlemnades till Kungl. Maj:t år 1870 förslag om ritning, som fastställdes den 5 Maj 1871.
Fyrtornet, som uppfördes åren 1871 – 1872 af fyringeniör, består af ett 72 fot högt öppet pelartorn af järn med lanternin och spegelapparat och kostade 41.514 Rdr. Fyrapparaten, som visade en hvit blänk hvar minut, bestod af 6 st. försilfrade paraboliska speglar, på lika afstånd från hvarandra fästade på en järnring som kringvreds af ett urverk samt lampor med konstant nivå för rofolja och en veke med en ljusstyrka af 2000 Häfnerljus.
År 1884 utbyttes rofoljelamporna mot nya för fotogen.
År 1893 nedtogs spegelapparaten och uppsattes en linsapparat af 1:a ordningen, visande en vit blänk hvarje minut. Fyrapparaten består af 18 st. linsfack, innehållande trumma af 1,4 meters höjd, ett urverk och lampa med konstant nivå för fotogen och 4 vekar. Apparaten kostade 20.091 kronor och är fyrens ljusstyrka 34.000 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1925 utbyttes veklampan mot en luxlampa, varvid ljusstyrkan ökades till 70000 hefnerljus, och en fotogenlampa med två vekar anskaffades som reservlampa. Kostnaden för ändringen uppgick till 1548 kronor.
År 1936 anordnades motordrivna generatoraggregat samt ett ackumulatorbatteri för fyrens elektrifiering. Luxlampan utbyttes mot en elektrisk lampa, 1000 watt, varvid fyrens ljusstyrka ökades till 500000 hefnerljus.
År 1951 ändrades fyrkaraktären till en blänk var 15 sek (2+13).
År 1959 anordnades elektrisk drivanordning för linsapparaten.
År 1919 anordnades mistsignalering medelst en motordriven mistsirén, med vilken under dis och tjocka gavs två tätt på varandra följande ljudstötar var minut. År 1929 utbyttes sirénen mot en tyfon. Denna ersattes år 1949 med en nautofon, varvid mistsignalkaraktären ändrades till två ljud var 30 sekund.
År 1936 anordnades en cirkulär radiofyr med en räckvidd av 60 nautiska mil.
Lule-leden
Klicka här för att se fyrarna i Lule-leden
Jfr Bottenviken, svenskt fyrväsende, Lotsstyrelsen, spegelfyr, järnfyr, Heidenstam, omgående, fyrlins, Lux-ljus, radiofyr, mistsignal