När

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

När, svensk f.d. bemannad fyrplats på Gotlands SO kust, Mellersta Östersjön. Bemannad 1872-1961.

Gotland. På Närs holme å Gotlands sydöstra kust. På södra sidan av udden När, NO om Ronehamn. 
Under andra världskriget kom många flyktingar denna vägen. De blev omhändertagna av fyrpersonalen. 

NärStrip1872.jpg

Förtoning över När enligt Beskrifning 1872.


När karta ritad.jpg
Oc 8s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

När. Foto Leif Elsby.
När fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg.
När. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
När. Vykort.
När från sjön 1925. Foto Lotsverket.
När fyrmästarbostaden 1915. Foto Lotsverket.
När fyrmästarbostaden. Foto Leif Elsby.
När fyr 1915. Foto Lotsverket.
När. Foto UV.
När. Foto UV.
När. Foto UV.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
419000 C 7200 N 57 13, O 18 41 Oc WR 8s 16,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1872 1872 1961 1961 16,3 20,8


Området, vrak, flyktingar

Fyrplatsen ligger på den kala halvön Närsholmen, ett område med rader av strandvallar med flacka, öppna betesmarker. Enstaka enbuskar och glesa träddungar ger halvön en ödslig prägel. Den yttersta, kala delen där fyrplatsen ligger kallas Stångudden. Tidigare fanns där ett sjömärke i form av en stång.

Samma natt som fyren tändes gick en skuta på grund på väg från Riga till Rotterdam. Skepparen trodde sig se Hoburgs fyr och ändrade därför kurs.

1920 strandade den danska skonaren Nevsky i dåligt väder. Besättningen på 7 man räddades av fyrmännen Wulff och Gräsman.

Fyrplatsen

1872 anlades fyrplatsen. Ett i järnplåt cirka 16 m högt runt koniskt torn med lanternin och 3:e ordningens lins med fotogenlampa. Ritat av G E Höjer och A T Gellerstedt. 60 trappsteg leder upp till fyrlinsen. Fyren målades röd med tre vita bälten.

DSC08595.JPG Tillverkningsskylt tornet. Foto Leif Elsby 2015.

Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, med catadioptrisk krona (15 ringar) och krans (5 ringar), omgående, lagrad på 8 metallhjul, driven med urverk med lod.

Boningshuset tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med tindrande sken. Lat. N. 57° 13’,3. Long. O. 18° 43’,2.

  • Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 70 fot (21,0 m).
  • Fyrtornet: av järnplåt, röd- och vitrandat.
  • Lysvidd: 12 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 24 fot (7,2 m).
  • Lysfält: i alla riktningar mot sjön.
  • Tornets höjd från grund: 55 fot (16,5 m).

Fyrinrättningen ligger på södra udden av Närsholmen på Gotlands SO kust. Linsapparaten, av 3:dje ordningen, är omgående och visar inom varje minut 6 blänkar, vardera av 3 till 4 sekunders längd. Fyrtornet är av järnplåt, rödmålat med 3:ne horisontella vita bälten. Fyrbetjäningens rödmålade bostads- och uthus ligger strax NO om fyren. Till följd av holmens kala beskaffenhet är samtliga byggnader väl synliga till sjöss. Med den rättelse till navigeringen, som lämnas av Östergarns fyr med fast sken, Närs med tindrande sken, Faluddens med rött sken och Hoburgs blänkfyr på Gotlands södra udde, bör i någorlunda siktbar luft en uppmärksam fartygsbefälhavare, oaktat den längs Gotlands ostkust ofta rådande strömsättningen, kunna undvika faran att komma för nära, som av nämnda fyrar belyses.”

1874 inhägnades tomten med en stenmur.

1881 anlades båtbrygga.

1886 utbyttes fotogenlampans lampnäbb mot en med tre vekar (Carcelbrännare).

1887 monterades en direktionsfyr (bifyr) strax under huvudapparaten för att vara till hjälp vid ankring utanför Ljugarns hamn.

1891 uppsattes bagarstugan, flyttad från den nedlagda fyrplatsen vid Västergarns Utholme.

1892 byggdes fotogenboden.

1909 borrades ny brunn. Nytt fotogenförråd byggdes.

1914 fick man telefon till fyrplatsen.

1923 erhöll fyrplatsen en cistern för fotogen.

Dalén-ljus

1936 utbyttes fotogenlampa med veke mot dalén-ljus.

1950 renoverades köket i tjänstebostaden. (Än idag i orört skick sedan 1950.)

Avbemanning och personal

1961 elektrifierades och automatiserades fyren (el glödlampa 1000 W, dalén-ljus som reserv).

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal När

Och sedan

1968 var tornet 13,6 m högt, målat rött med tre vita bälten.

199? monterades reserven dalén-ljus bort.

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med 5+5 inslipade ringar, 240° + öppen 120°. 2x1000W 120V glödlampa (reserv 2x40W 10,3V), elklipp, fotocell, landkabel, batterier

Nuvarande karaktär: Oc WR 8s 16M. Lyshöjd: 20,8 m.

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, sem.-vik. hela semestertiden
Klass Fyrplats: III. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen Dalén-ljus, lins 4:e ordning. Fyrtornet som är av järn är 16 m högt inkl. lanterninen.
Läge och natur På södra sidan av udden När, NO Ronehamn, Gotlands ostkust. Rik växtlighet, skogbevuxen med tall, gran och en. Inga planteringsland
Bostäder Fm 3 rum och kök. Inga bekvämligheter.
Hamn Liten båtbrygga, ej beroende av hamn.
Kommunikationer Daglig förbindelse om så erfordras, landsväg till Närs by. Bussförbindelse När-Stånga station. Järnväg Stånga-Visby 4 ggr. i veckan. Fredstid dagligen.
Postanstalt När. Väg dit: 7 km landsväg.
Handelsbod När. Väg dit: 7 km landsväg.
Skola Folkskola B-skola i När, realskola och läroverk i Visby.
Övrigt Bra dricksvatten 20 m från bostaden.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Sålda till Marinkommando Gotland (MKG). Inga övernattningsplatser.
Ägare SjöV äger fyren
Kontaktperson besök Lars Flemström 070-8974385, 0498-49 30 85, Jan Ströberg 0708-949694, 0498-271523. Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Bilväg Visby - Närshamn c:a 60 km. Kör väg 143 från Visby därefter mot När och sedan Närshamn. Fyren ligger på halvön Närsholmen c:a 2,5 km från Närshamn.
Övrigt Redan tidigt på 1700-talet skall det ha funnits en båk på Stångudden, Närsholmens sydligaste udde. Fyren som uppfördes 1872 är ritad av John Höijer som bland annat också ritade Stora Karlsö.

År 1886 byttes den tvåvekiga lampnäbben i huvudfyrens fotogenlampa ut mot en trevekig lampnäbb. År 1936 byttes linsen ut mot en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 3 inslipade ringar samt separata katadioptriska ringar, 4 nedanför och 2 ovanför planlinsen, roterande, omloppstid 40 sek samt Dalénljus (förbrukning 25 l/tim). Denna lins ersattes år 1961 av nuvarande lins och samtidigt installerades elektricitet med Dalénljus som reserv.

År 1887 monterades en bifyr (strax under huvudfyrapparaten för att vara till hjälp vid ankring utanför Ljugarns hamn. Bifyren utrustades med envekig fotogenlampa med föränderlig bränsleyta och en 6:e ordn. (300 mm) dioptrisk trumlins 1 fack á 30° samt en katadioptrisk spegellins 1 fack á 30°. År 1903 installerades en rotator i bifyren. År 1936 drogs bifyren in och ersattes av en röd sektor på huvudfyren.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 2008, fyr och hus. Naturskyddsområde med fågelreservat

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

Fyr 79 När

År 1871 hemstälde Landshöfdingeembetet i Gotland hos Kungl. Maj:t om förbättring av fyrbelysningen på Gotlands sydöstra kust, antingen genom förstärkning af ljusstyrkan i Faluddens fyr eller genom uppförandet af en ny fyr utanför Ronehamn. Lotsdirektören, till hvilken ärendet remitterats, genmäler att, sedan tillkomsten af Faluddens fyr, strandningen på denna kust minskats i närheten af denna fyr, men att strandningar till ett betydande antal ännu egde rum på kusten söder om Närsholmen och på grunden utanför Ronehamn och att till dessas afstyrande, det vore lämpligast att på Närsholmen uppföra en fyr samt mistapparat. Förslaget om en fyr på Närsholmen, tillstyrktes af Sjöförvaltningen och ritningar och förslag godkändes af Kungl. Maj:t den 21 December 1871.

Fyren, som uppfördes 1872, består af ett rundt, 55 fot högt järntorn.

Fyrapparaten (3:e ordningens lins, visande en hvit blänk hvar 10:e sekund) består af 16 linsfack, innehållande krona, trumma och krans, ett urverk samt lampa med konstant nivå för fotogen och 2 vekar och var fyrens ljusstyrka 6.500 Häfnerljus.

Hela fyranläggningen kostade 55.212 Rdr.

År 1886 insattes i lampan ny lampnäbb för fotogen och 3 vekar och var då fyrens ljusstyrka 10.000 Häfnerljus.

Till ledning för ankarsättning väster om Lans holmar uppsattes år 1887 i fyrtornet under hufvudapparaten en linspparat af 6:e ordningen, visande fast, hvitt sken. Fyrapparaten består af ett linsfack om 90⁰, en katadioptrisk spegel samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke.

År 1903 uppsattes i direktionsfyren en rotator, hvarigenom fyren visar en förmörkelse hvar 5:e sekund.

Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet

År 1936 utbyttes linsapparaten mot en linsapparat av 4.e ordningen med dalénljus, varvid fyrkaraktären ändrades till blixtsken med en blixt var tionde sekund. Linsapparaten erhåller sin omgående rörelse genom daléngasblandaren. I den av bifyren belysta sektorn anordnades ute vid altanräcket en ram av metall med rött glas. Då ifrågavarande sektor därvid kom att belysas med rött sken kunde bifyren indragas.

Ljusstyrkan för vitt ljus blev 5800 och för rött ljus 14000 hefnerljus.

År 1945 borttogs metallramen med det röda glaset och ersattes med 3 ramar av metall med röda glas varav 2 st. placerades vid altanräcket och 1 st. inne i lanterninen.

Gotland södra delen

Klicka här för att se fyrarna på Gotland södra delen.


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, Carcel, järnfyr, linsfyr, tindrande sken, bifyr, dalén-ljus, fyrkaraktär