Gotland

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Gotland, den största ön i Östersjön. Yta 3140 km2, högsta höjd 83 m. Ön ligger cirka 48 M O om Smålandskusten. Mellersta Östersjön.

Historiskt sett har Gotland varit ett hanseatiskt, danskt respektive svenskt intresseområde.
Visby karta ritad.jpg

KanalSymbol.jpg DKFlag.jpg SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol lysboj.jpg Symbol fsk.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Historik.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Kartan visar ett antal f.d. bemannade fyrplatser


Laddar karta ...


MåseskärFörlängd.jpg

Kartan visar ett urval f.d. bemannade fyrplatser samt obemannade ledfyrar, hamnfyrar och ensfyrar

Laddar karta ...


Barents havBarents havNorska havetNorska havetBottenvikenBottenvikenNorra KvarkenNorra KvarkenBottenhavetBottenhavetBottenhavetFinska vikenFinska vikenFinska vikenLadogaMälarenMälarenNorra ÖstersjönNorra ÖstersjönGotlandGotlandKalmarsundKalmarsundVänernVänernVätternVätternNordsjönNordsjönSkagerackSkagerackKattegattKattegattÖresundÖresundBornholmMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSödra ÖstersjönSödra ÖstersjönSödra ÖstersjönÅlands havÅlands havFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeDanskt fyrväsendeDanskt fyrväsendeOmrådenKartor2 kopiera.jpg
Bildinformation

Fd bemannade fyrplatser

Gotska Sandön, Fårö, Östergarn, Grynge (ensfyrar), När, Faludden, Hoburg, Stora Karlsö, Västergarns utholme, Skansudde, Stenkyrkehuk, Hallshuk

Några bilder på f.d. bemannade fyrplatser, fyrskepp och obemannade ledfyrar/hamnfyrar på Gotland

Fyrskepp

Kopparstenarna

Kassunfyrar

Kassunfyrar finns INTE vid Gotland

Radiofyrar

Gotska Sandön, Fårö, Östergarn, Hoburg, Stora Karlsö

Historia

Sverige1645.jpg

Historiskt sett har Gotland varit ett hanseatiskt, danskt respektive svenskt intresseområde.

  • På 1100-talet började handeln få ett uppsving. Köpmän från Köln bildade en hansa med köpmännen i London. Efter hand anslöt sig flera städer till Hansan. Se medeltida fyrar.
    • Samtidigt uppstod liknande sammanslutningar på andra håll i Östersjöområdet med bl. a. Lübeck, Danzig och Visby som centra.
    • Hansan växte sig stark och hade sin storhetstid på 1300-talet. Den omfattade då nära 100 hansastäder med Lübeck som den ledande.
    • Hansan hade faktorier på främmande mark, t.ex. Brygge, Bergen, Novgorod och London, vilka tjänade som kolonier styrda av tyska köpmän.
    • Även militärt behärskade Hansan Östersjön och Nordsjön fram till mitten av 1500-talet.
  • På 1500-talet hävdade den danske kungen att Södra Östersjön var ett danskt innanhav.
    • Vid denna tid hörde till Danmark: Norge med Jämtland, Härjedalen och Bohuslän, det nuvarande Danmark inklusive Slesvig- Holstein och Bornholm, därutöver Halland, Skåne, Blekinge, Gotland och Ösel, varför "den danske kungens strömmar" ansågs inkludera hela södra Östersjön inklusive nyckeln till denna genom Öresund och Bälten samt den danska västkusten ner till Elbe.
  • 1645 i freden i Brömsebro avträdde Danmark till Sverige landskapen Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel, samt landskapet Halland tidsbegränsat till 30 år som pant för tullfrihetens säkerhet i Öresund.
    • Sverige kom nu att omfatta nuvarande Sverige (utom Bohuslän, Skåne och Blekinge), Finland, Ingermanland, Estland, Livland, Pommern och Wismar.

Gotlands fyrplatsers tillkomst

1817 anlades fyrplatsen Östergarn (västra fyrplatsen, Östergarnsholm).

1845 anlades fyrplatsen Hoburg.

1846 anlades fyrplatsen Fårö.

1858 anlades fyrplatsen Gotska Sandön.

1860 anlades fyrplatsen Västergarns Utholme.

1867 anlades fyrplatsen Faludden.

1872 anlades fyrplatsen När.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Med den rättelse till navigeringen, som lämnas av Östergarns fyr med fast sken, Närs med tindrande sken, Faluddens med rött fast sken och Hoburgs blänkfyr på Gotlands södra udde, bör i någorlunda siktbar luft en uppmärksam fartygsbefälhavare, oaktat den längs Gotlands ostkust ofta rådande strömsättningen, kunna undvika faran att komma för nära, som av nämnda fyrar belyses.”

1883 anlades fyrskeppsstation Kopparstenarna.

1885 anlades fyrplatsen Stenkyrkehuk.

1887 anlades fyrplatsen Stora Karlsö.

1890 anlades fyrplatsen Skansudde.

1891 anlades fyrplatsen Hallshuk.

1919 flyttades fyrplatsen Östergarn till öns östra sida.

Om fiskelägen på Gotland

Enligt länsstyrelsen i Gotlands län: På Gotland var det förr bönder som fiskade. Födan bestod till stor del av fisk - främst strömming från havet och id fångad i åar och myrar. Fisken saltades i tunnor och användes dagligen året om.

Under några intensiva vår- och höstveckor samlades man vid fiskeläget. Hit kom också folk från socknar långt in i landet. I fiskeläget hade man redskapsbod och båt. Bodarna låg i rad bredvid varandra och skyddade mot havet. Bakom fanns den inhägnade torkplatsen för näten - gistrummet.

Många fiskelägen kom till på 1700-talet. Idag känner vi omkring 150 stycken. Jordbruket fick ett uppsving i början av 1800-talet. Då blev fisket inte längre lika viktigt. Men kustbönderna fortsatte att fiska. En del av dem blev yrkesfiskare.

På 1850-talet blev det dåliga fisketider. Man försökte med laxfiske som slog väl ut. Till det behövdes djupgående båtar och bättre hamnar. Under 1940- och 1950-talen kom trålfisket, som krävde stora investeringar i båtar och redskap. Fisket koncentrerades då till några få hamnar.

Försäljningen av fisk skedde förr genom uppköpare som kom till fiskeläget eller genom fiskaren själv som sålde i gårdarna. Efter första världskriget började man samordna försäljningen. Gemensamma bodar byggdes för uppmätning av fisk och saltning. Idag kan två trålare klara av hela Gotlands behov av fisk.

Flyktingar

Under andra världskriget anlände många flyktingar från Baltikum till Gotland. Under oktober- november 1944 tog man emot 10 000-tals flyktingar. De flydde undan den ryska inmarschen. Den tyska krigsmakten höll på att lämna Estland men inte under fredliga former. Många flyktingar kom aldrig fram. De blev nedskjutna vid stranden eller följde de små båtarna i djupet under den stormiga överfärden. När de väl kom iland blev de registrerade, fotograferade och avlusade av svenska myndigheter. De fick mat av Röda kors-lottor.

Stämde kartan?

Vid sjömätningar runt Gotland på 1950-talet, då man hade tillgång till Decca Navigator, visade det sig att man

  • i de flesta fall hade "prickat in" Gotland rätt vad gäller nord-sydligt läge men
  • ost-västligt hade man missat, ibland med någon distansminut.
  • Sjömätningar från fartyget Gustaf af Klint visade att det allmänna felet var 200 m.


Fyrplats ______ Position enligt 1872 ____________________ Position enligt WGS-84

Fårö __________ Lat. N. 57° 57’,4. Long. O. 19° 22’,6. __ Lat. N. 57° 57’,6. Long. O. 19° 21’,2.

Hallshuk ______ Lat. N. 57° 55’,5. Long. O. 18° 45’,5.

Stenkyrkehuk __ Lat. N. 57° 49’,2. Long. O. 18° 28’,2. __ Lat. N. 57° 49’,1. Long. O. 18° 27’,7.

Visby _________ Lat. N. 57° 38’,2. Long. O. 18° 18’,7.

Skansudde _____ Lat. N. 57° 26’,5. Long. O. 18° 07’,5.

Östergarn _____ Lat. N. 57° 26’,4. Long. O. 18° 59’,8.

Västergarn ____ Lat. N. 57° 25’,9. Long. O. 18° 07’,3. __ Lat. N. 57° 25’. Long. O. 18° 7’.

När ___________ Lat. N. 57° 13’,3. Long. O. 18° 43’,2. __ Lat. N. 57° 13’,0. Long. O. 18° 41’,0.

Faludden ______ Lat. N. 56° 59’,8. Long. O. 18° 25’,7. __ Lat. N. 56° 59’,8. Long. O. 18° 23’,9.

Hoburg ________ Lat. N. 56° 55’,3. Long. O. 18° 11’,1. __ Lat. N. 56° 55’,3. Long. O. 18° 9’,1.

Länkar


Jfr Mellersta Östersjön, Öland, Kalmarsund, Öresund, Södra Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, fyrskepp, kassunfyr, Decca Navigator.