Dalén
Dalén, Gustaf (1869-1937), svensk ingenjör, företagare och nobelpristagare, gjorde ett flertal revolutionerande uppfinningar som skulle göra sjöfarten säkrare och hans namn världsberömt. Som bränsle för att driva fyrljuset använde Dalén acetylengas, vilken kräver kunskap för att hanteras på säkert sätt.
- Om kassunfyren i Hävringebukten: se Gustav Dalén kassunfyr
- Om den finska obemannade utsjöfyren i Ålands hav och Skärgårdshavet, se Gustaf Dalén.

Uppväxt
Gustaf Dalén föddes och växte upp på en bondgård i Stenstorp.
Källmaterial: boken "Gustaf Dalén - en stor svensk", författad av Erik Wästerberg , Lars Hökerbergs Bokförlag, Stockholm, andra upplagan 1954.
Fädernesläkten till Gustaf Dalén hade varit bosatta på Skräddaregården i Stenstorp sedan så lång tid man kan spåra. Stenstorp ligger i Gudhems härad vid nordkanten av Falbygdens slätt i Västergötland, mitt emellan Skövde och Falköping. Skräddaregården var ett fjärdedels mantal (fjärding). Ett mantal var av växlande storlek men avsåg så mycket jord som ett bondehushåll behövde för att vara "fullsutet".
Över ena hörnet av gården kom stambanan mellan Stockholm och Göteborg att dras, över ett annat drogs den smalspåriga järnvägen mellan Skara och Hjo.
Far: Anders Johansson (1834- 1926), kommunalstämmans ordförande, medlem av kyrko- och skolråd. Mor: Lovisa Dahlén (18??-1890). Hennes bror Gustaf Dahlén var kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, järnvägsbyggare och brokonstruktör. Namnet härlett från Dala socken.
Barnen kom att kalla sig Dalén, först stavat Dahlén. Äldst var Gottfrid (teolog och kontraktsprost i Arnäs i Norrland), Albin (medicine licentiat, ögonläkare, professor), Gustaf (nobelpristagare, filosofie hedersdoktor), Hildur (lärarinna, gick i slöjdskola i Stockholm och seminariet i Umeå), yngst Hjalmar (praktiserande jurist). Utbildningen finansierad genom sparsamhet, skaffning från hemmet och inkomster från extralektioner åt yngre kamrater. Inkomster erhölls också från att marken arrenderades ut och att en del mark styckades av och såldes. Sammanhållningen var stor inom familjen.
Nils Gustaf Dalén föddes den 30 november som det tredje av fem barn. Han började i folkskolan, som låg tätt intill kyrkan i Stenstorp. Han reparerade vad som behövdes på gården och gjorde som 13-åring en kombinerad väckarklocka och kaffevärmare för den morgontrötte kaffeälskare han var. Tidens nymodighet cykeln kom till trakten. Gustaf byggde sig två varav den ena en höghjuling. Vid 17 års ålder utbildade han sig vid Bloms trädgårdsskola i Skara. Tidigt skötte Gustaf familjens ekonomi.
Gustaf startade trädgårdsmästeri, fröhandel och mejeri på gården samtidigt som han läste på folkhögskola 1887-1889. Han övertog Skräddaregården då modern dog 1890. Han gjorde värnplikten (14 dagar) på Axvall. Köpte 4 kor, 2 hästar, 2 oxar och satsade på jordbruket. Visade våren 1892 upp en konstruktion för att bestämma fetthalt i mjölk till sitt eget ägandes mejeri för Gustaf de Laval, vilken ett decennium tidigare startat sitt bolag AB Separator. de Laval hade emellertid just patenterat en nästan identisk apparat. Gustaf Dalén bestämde sig för att bli ingenjör och sålde gården till en morbror. Den 1 september 1892 satt han på tåget till Göteborg.
Som 23-åring började han på Chalmers. Med flit och brinnande intresse lyckades han läsa in tillräckligt av skolämnena, inklusive de humanistiska där han från början låg långt efter, och i hård konkurrens ta sig vidare i årsklasserna. Han lärde sig tyska (den tidens första utländska språk) och en nödtorftig engelska. Han drygade ut kassan med inkomst som laborator och att den första sommaren för statens räkning dra telefonnät i Fritsla och Svenljunga. Den 10 juni 1896 tog han examen från Chalmers med mycket goda betyg.
Han fortsatte studierna på Polytechnicum i Zürich, den tidens mest moderna tekniska läroanstalt, där han var i 18 månader. En samtida elev var ingenjör Artur Hultqvist, som han efter studierna tillsammans och finansierad av dennes far under ett års tid i Göteborg arbetade fram en varmluftsturbin (en slags jetmotor). Maskinen fick dock inte den verkningsgrad som gjorde den till konkurrent till ångmaskinen eller explosionsmotorn men de unga männen gjorde många goda erfarenheter. När Ljungströms Ångturbin senare startade var Dalén och de Laval två av tillskyndarna. Experimenten med varmluftsturbinen fortsatte inom Ångturbins lokaler vid Järla i Stockholm. Han flyttade till Stockholm för att bli denna stad trogen resten av livet.
de Laval hade också stora intressen i Wargöns AB, grundat 1874, utanför Trollhättan. Där fanns elektrisk smältugn för järn och legeringar, framställning av karbid samt ett pappersbruk. Statens utbyggnad av elkraften ur fallen i Trollhättan fördröjde dock de Lavals projekt för malmförädling. Så fick Dalén sin första kontakt med karbid och acetylenframställning.
Han arbetade med karbiden om kvällarna i sin bostad på Styrmansgatan 21 och någon vecka senare hade han en acetylenlampa klar. Brandmyndigheten förbjöd dock acetylenljus i hemmen på grund av brand- och explosionsfaran. Dalén hängde tjocka gardiner för fönstren och experimenterade oförtrutet vidare bekostad av den rike Lars Gustaf von Celsing som ägde Hellefors Bruk i Sörmland. Den unge Henrik von Celsing, kamrat från Chalmers, och Dalén kom att inleda ett fruktbart samarbete med konstruktioner rörande acetylen.
Dalén hade nu en intensiv period med mångsyssleri. Med cykel tog han sig till och från Järla. Han arbetade på Ångturbin på dagarna med turbin och kompressor (flera patent angående turbinen, konstruktionen av kompressor kom att användas i USA av firma Nash) samt en högvarvig generator att kopplas till turbinen samt på kvällar och nätter med acetylen. I oktober 1899 lämnade Dalén och Celsing in patentansökan om ett gasverk. Det automatiska gasverket Briljant såg dagens ljus. Axel Nordvall i Göteborg hade bildat Svenska Karbid & Acetylen AB. Dalén tog kontakt
Kontakten resulterade i att Svenska Karbid övertog gasverket Briljant. Ingenjörsfirma Dalén & Celsing med adress Regeringsgatan 3 bildades och blev agentur för Svenska Karbid i Stockholm. Firman propagerade för karbidljusets förträfflighet och utförde installationer. På våren 1901 flyttade Svenska Karbid till Stockholm och installerade sig på Kungsholmen i de Lavals verkstadslokaler vid Fabriksgränd och Pilgatan. Svenska Karbid ombildades för att exploatera de Lavals karbid från Wargön. Dalén blev överingenjör och verkstadschef. Samtidigt slutade han på de Lavals Ångturbin.
Sommaren 1901 gifte sig i ett rejält bondbröllop Gustaf Dalén med Elma från Munkabo i Borgunda socken i Gudhems härad (samma som Stenstorp) i Västergötland, dotter till Maria och Anders Persson, en kvinna han som dåvarande bonde och trädgårdsmästare fjorton år tidigare hade träffat och förälskat sig i. Hon var då 15 år och han 18. De förlovade sig julen 1900. Nygifta flyttade de in i en modern trerummare på Scheelegatan 8. Varje ledig kväll höll husfadern på med experiment i köket för att få fram ett driftsäkert acetylenljus att användas för hemmen.
Hans arbete på dagtid skedde både för Svenska Karbid och för firma Dalén & Celsing. Hösten 1901 anlade firman stadsbelysning för Ängelholm med acetylen. Som gasverk användes typen Briljant. Dalén konstruerade även ett enklare, mindre gasverk kallat Record, i vilket granulerad karbid användes. Det var fortfarande i dyraste laget: 74 kronor inklusive bordslampa. Explosionsfaran med acetylenbelysning bekymrade Dalén mycket. Flera olyckor hade inträffat i riket och han hade även varit med om en ganska farlig explosion själv.
1901 köpte Svenska Karbid patenträtten för de skandinaviska länderna till en fransk uppfinning där acetylen kunde förvaras i märkliga stålflaskor. Man hade funnit att 1 liter aceton kunde lösa omkring 300 liter acetylen vid 12 atmosfärers tryck. De två fransmännen Claude och Hess hade funnit att om man fyllde stålflaskor med en porös massa kunde acetylen förvaras löst i aceton absorberad i denna massa under tryck. Uppfinningen kallades "Acetylène Dissous". Finessen var att man kunde få en säker hantering, trodde man.
I juni 1902 föddes första barnet Maria Margareta men avled tre månader gammal. Dalén jobbade oförtrutet vidare.
Experimenten i hemmet med att få fram en evighetslåga kröntes till slut med framgång, liksom att få fram en tålig glödstrumpa. Detta innebar nya möjligheter. I Enköping pågick en strid som gav eko över hela riket angående vilken väg man skulle välja för stadsbelysningen i staden: kolgas eller acetylengas. Genom deltagande i en debatt i fullmäktige lyckades Dalén övertyga att acetylen var bäst. Ängelholm kom så att följas av Enköping, Mora, Malmköping, Kiruna och Borås. För de olika installationernas skull var han ofta på resande fot. Under en resa konstruerade han en tryckregulator, som han fick patent på och som han även sålde på licens. Dalén trivdes med allt arbete och med familjen.
1902 på hösten anlade Svenska Karbid en verkstad i Järla. Ångturbins anläggning låg redan tidigare i Järla och även i den hade de Laval intressen. Verkstaden skulle användas som pumpstation för stålflaskorna med "Acetylène Dissous". Allteftersom verksamheten växte byggde man till en del. Dalén hade fullt upp att göra med detta samtidigt som han propagerade för större anläggningar för acetylenbelysning i städerna. Den nya belysningen provades av Statens Järnvägar och ett par enskilt drivna järnvägar.
1902 lyckades John Höjer, den dåvarande överfyringenjören vid Lotsverket, utverka ett litet statsanslag för att undersöka dissousgasens lämplighet för fyrväsendet. Denne konstruerade en liten boj med ackumulator. Uppfinningen övertogs av AB Gasackumulator som utvecklade den vidare. Samarbetet mellan Höjer, Lotsverket och Dalén var inlett.
Dissousgas och klippapparat
1904 bildades AB Gasackumulator (AGA) och inköpte patenträtten att tillverka dissousgas. Vid samma tidpunkt hade ingenjör Dalén fått i uppdrag av Lotsverket att förbättra fyrapparaterna.
1904 utlades den första AGA-lysbojen, vid Trädgårdsgrundet i Kalmarsund. Denna hade fast sken och med en gasförbrukning som var alldeles för hög.
1905 konstruerade ingenjör Dalén den sk klippapparaten. Det var en mekanisk apparat som möjliggjorde att gasdrivna fyrar kunde visa sken med olika fyrkaraktär. Samtidigt sparade man 50-90% av gasen jämfört med en hela tiden tänd låga.
1906 uppsattes den första AGA-fyren med klippapparat i Gåsfetens fyr. I Vänern installerades året därefter flera AGA klippapparater i fyrar och bojar.
AGA-massa
1906 uppfann ingenjör Dalén den s.k. AGA-massan. Den var både termiskt ledande och porös. Med den minimerade han explosionsrisken vid slag och stötar mot behållaren.
Acetylengasen framställs i speciella gasverk genom reaktion mellan karbid och vatten. Gasen komprimeras där för att förvaras i gasbehållare, sk gasackumulatorer. Fyllda med AGA-massan kunde man få plats med 100 gånger mer gas än behållarens egen volym.
Solventil
1907 uppfann ingenjör Dalén den s.k. solventilen, som släckte fyren med hjälp av solens ljus och tände den vid mörker. Dessa tre konstruktioner gjorde det möjligt att automatisera fyrarna. Klippapparat kombinerad med solventil gjorde att upp till 93% av gasen kunde sparas jämfört med en hela tiden tänd låga.
Ingenjör Dalén visste att framgången med hans fyrsystem var beroende av att förbrukningen av den dyra gasen kunde minskas avsevärt. Solventilen bestod av fyra metallstavar, varav tre var blanka och en var mattsvart. Dessa gav en differentierad förlängning vid övergång från ljus till mörker och vice versa. Genom en utväxling av denna förlängningsdifferens kunde han få en ventil att öppnas eller stängas.
Solventilen var genial. Det tyska patentverket trodde inte på konstruktionen. Dalén måste därför själv resa till Berlin med en klippapparat och en solventil, som han demonstrerade för tyskarna. Dalén gjorde en visning genom att dra en mörk gardin för fönstret mitt på ljusa dagen. Så snart det blev mörkt i rummet tändes fyrlågan. Patent beviljades.
Dalén-blandare
1909 uppfann ingenjör Dalén den sk dalén-blandaren, en mekanisk apparat med vilken luft och acetylengas portionerades ut i lämpligt förhållande för att erhålla optimal förbränning av lågan. I konstruktionen dalén-ljus ingår ett glödnät, som av värmen från gaslågan bringades att lysa med starkt vitt sken. Den svaga punkten i konstruktionen var glödnätet som var skört och hade begränsad hållbarhet.
Olycka och Nobelpris
1912 råkade Gustaf Dalén ut för en allvarlig sprängolycka. Han överlevde men förlorade synen. Trots detta fortsatte han att vara optimistisk, en skapande uppfinnare och företagsledare.
1912 tilldelades Gustaf Dalén 1912 års nobelpris i fysik.
Fler uppfinningar
1915 kom linspendeln använd på fyrskepp för att oavsett fartygets rullning hålla fyrskenet vågrätt.
Omkring 1916 installerades AGA:s klippventiler och solventiler i stort antal vid Trollhätte kanal och i Vänern. Efter mer än 70 års drift kan man konstatera att de har fungerat perfekt hela tiden och nästan utan tillsyn. Flera av Vänerns gasfyrar var försedda med solventil. Under mycket mörka höstdagar, då dagsljuset är minimalt, kunde solventilen låta en gasfyr brinna hela dagen. En AGA-fyr med en blixt var 3:e sekund har under 70 år klippt över 367.920.000 gånger utan felslag.
1916 kom glödnätsbytaren som fungerade automatiskt i fyrarnas ljusrum. Den utvecklades för 4, 12 alternativt 24 glödnät. Den första monterades i Skoghalls fyr (Vänern).
1917 kom en linsrotator, driven av trycket från gasen. Man behövde inte längre använda uppdragbara verk för rotationen av linsen.
1919 blev Gustaf Dalén chef för AGA AB. Mer om Gustaf Dalén finns på uppslag AGA AB.
Gustav Dalén kassunfyr
Gustav Dalén kassunfyr ersatte fyrskeppsstation Hävringe
Gustaf Dalén finsk fyr
Gustaf Dalén är en finsk utsjöfyr i Ålands hav / Skärgårdshavet
Dalénmuseet
Dalénmuseet ligger i Stenstorp, där Gustaf Dalén föddes och växte upp. Det är ett mycket sevärt museum över uppfinnaren Gustaf Dalén och företaget AGA AB där han arbetade. Besök rekommenderas!
Länkar
- Dalén. Ur Blänket Nr 2012:4 Gustaf Dalén - 1912 års Nobelpristagare i fysik, Sammanställt av Ulf Schloss
- Dalén. Ur Blänket Nr 2013:2 Alfred Nobel, Gustaf Dalén och Harry Sellmann, Magnus Rietz
- Gustav Dalén, 150 år sedan han föddes. Radioprogram i Vetandets Värld, SR P1. Klicka här. av Mats Carlsson Lénart (20 min)
Jfr Dalén, AGA AB, acetylen, AGA-massa, gasackumulator, AGA-ljus, Dalén-ljus, AGA ljusväxlare, AGA-gasreserv, AGA fyrlyktor, AGA linser, AGA teckengivare, glödnätsbytare, AGA mistsignal, solventil, klippventil, Dalénmuseet, linspendel, acetylen, fyr- och handelshistoria, fyrljus, gasglödljus