Söderarm
Söderarm, lotsplats och f.d. bemannad fyrplats i Stockholms norra skärgård, Stockholms skärgårds nordöstra havsband, Ålands hav. Bemannad 1839-1997.
Söderarmsleden. Vid södra delen av Ålands hav. Fyrpersonalen på Söderarm skötte även driften på den närbelägna fyrplatsen Tjärven. På skäret fanns förut sedan äldre tider en känningsbåk.
Fyrplatsen Söderarm enligt Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 259000 | C 6384 | N 59 45, O 19 24 | Fl 8 s | 16,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1839 | 1839 | 1953 | 1997 | 21,1 | 31,3 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Söderarms lotsplats. Belägen i Rådmansö socken av Stockholms län. Postadress: Gräddö. Telegramadress: Rt. 43 B, Norrtälje."
Lotsplats
1894 tillhörde lotsplatsen Stockholms lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Peter Rosenberg, f. 1834
- Mästerlots: Johan Erik Norberg, f. 1839
- Mästerlots: Jan Erik Rosenberg, f. 1847
- Mästerlots: Carl Erik Norman, f. 1847
- Lotslärling: Carl Johan Söderman, f. 1868
- Lotslärling: Johan Alfred Norberg, f. 1874
Fyren tändes
1838-1839 anlades fyrplatsen.
- Tornet av sten, cylinderformat, cirka 21 meter högt var försett med lanternin och fyrapparat för omgående spegelfyr.
- Lanterninen tillverkades av Samuel Owens faktori. Ritat av C Wallenstrand.
- 6 paraboliska speglar, inköpta från Danmark, monterades på en omgående triangelformad ställning, 2 på var sida.
- Ställningen drevs runt av urverk och lod. Urverket var tillverkat av fyrmästare Skoglund i Marstrand. Varje spegel var försedd med en oljelampa för rovolja.
Enligt Underrättelse 1842
SÖDERARM. Stillastående Spegelfyr.
Lat. N. 59° 45'22". Long. O. 37° 34'
Är uppförd av sten på det s. k. Tollskäret, och tändes första gången i October 1839. Tornet är 50 fot högt från grunden till altan samt 66 fot till lanterninspetsen. Grunden är 42 fot, samt fyrskenet 102 fot öfver vattenytan; synes i klart väder på 3 à 3 3/4 mils afstånd samt är en säker rättelse för inseglingen till Ålands haf. Den vid fyrtornet stående gamla Känningsbåken, som numera blifvit överflödig, skall under innevarande år nedrifvas. Utmed fyrtornet, som är hvitmenadt, står ett rödfärgadt boningshus samt ett uthus, hvilka byggnader, belägna på det alldeles kala skäret, synas till sjös. Fyr-apparaten består af 6 polerade messings-reverberer, hvilka medelst ett urverk beskrifva en cirkel på 6 minuters tid och derunder gifva 3:ne blinkar eller sken, med lika många mörkertider. Fyren synes i alla väderstreck, emellan V. t. N. nordöfver till S.S.V. Vid Söderarm uppassa lotsar för fartyg kommande in genom detta vatten.
Enligt Underrättelse 1848
"Söderarmn. Omgående spegelfyr.
Lat. N 59° 45'23". Long. O. om Ferrö 37° 34'. Long O. om Greenwichs meridian 19° 24'15"
Är uppförd av sten på det s.k. Trollskäret och tändes första gången den 17 Oktober 1839. Tornet är 50 fot högt från grunden till altanen samt 69 fot till lanterninspetsen. Grunden är 42 fot samt fyrskenet 102 öfver vattenytan och synes i klart väder på 3 1/2 à 4 mils afstånd samt är en säker rättelse för inseglingen till Ålands haf. Utmed fyrtornet, som är hvitmenadt, står ett rödfärgat boningshus samt ett uthus, hvilka byggnader, belägna på det alldeles kala skäret, synas jemväl till sjös. Fyrapparaten består af 6 polerade messings-reverberer, hvilka medelst utvexlingsverk beskrifva en cirkel på 6 minuters tid och derunder gifva 3:ne blinkar eller sken af omkring 30 sekunders varaktighet med 1 1/2 minuts mörka mellantider. Fyren synes i alla väderstreck emellan V.t.N. norröfver till S.S.V. Vid Söderarm uppassa lotsar för fartyg, kommande in genom detta farvatten. "
Enligt Underrättelser 1852
Lat. N. 59°45'22". Long. O. om Ferrö 37°34'. Long. O. om Greenwichs meridian 19°24'15”.
Denna fyr är uppförd af sten på det så kallade Tollskäret och tändes första gången den 17 Oktober 1839. Tornet har 50 fots höjd från grunden till altanen. Grunden är 42 fot samt fyrskenet 102 fot öfver vattenytan, vilket sednare synes i klart väder på 3 à 3 ½ mils afstånd samt är en rättelse för inseglingen till Ålands haf. Utmed fyrtornet, som är hvitmenadt, stå 2:ne rödfärgade boningshus samt ett uthus, hvilka byggnader, belägna på det alldeles kala skäret, synas väl till sjös. Fyrapparaten består af 6 polerade reverberer, hvilka medelst ett utvexlingsverk beskrifva en cirkel på 6 minuters tid och derunder gifva 3:ne starka sken, af omkring 30 sekunders varaktighet, med 1 ½ minuts mörka mellantider. Fyren synes i alla väderstreck emellan W. t. N. nordöfver till S.S.W. på kompassen. Vid Söderarm uppassa lotsar för fartyg, kommande in genom detta farvatten. Pl. II.
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 59° 45’,3. Long. O. 19° 24’,4.
- Fyrapparaten: 6 st lampor med paraboliska speglar.
- Tornets höjd från grund: 71 fot (21,3 m).
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 102 fot (30,6 m).
- Fyrtornet: av sten, vitt med röda bälten.
- Lysvidd: 12 à 14 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 42 fot (12,6 m).
- Lysfält: från V t N över N, O och S till SSV.
Söderarms fyrtorn är uppfört på Tollskäret, på svenska sidan ett av de yttersta skären i sydvästra Ålands hav. Fyrapparatens 6 lampor med paraboliska speglar är anbringade 2 på vardera sidan av en triangelformig ställning, som har en omloppstid av 6 minuter, varigenom fyren under nämnda tid visar 3 starka blänkar, vardera av omkring ½ minuts varaktighet med 1 ½ minuts långa mörka mellantider. Nära intill tornet står fyrbetjäningens bostadshus, och som skäret är fullkomligt kalt, syns byggnaderna väl till sjöss. Söderarms fyr på svenska sidan och Lågskärs på den finska utmärker inloppet söderifrån till Ålands hav; och ett av de norra inloppen till Stockholm, förbi Arholma båk, går strax norr om fyren. På platsen uppassar lotsar, och hissad signalkula antyder att lotsar finns att tillgå. På skäret fanns förut sedan äldre tider en känningsbåk.”
Fotogen
1882 byttes speglar med rovoljelampor ut mot 9 nya försilvrade speglar med en fotogenlampa med veke till varje.
- De monterades på en omgående triangelformad ställning, 3 på var sida. Omloppstid 5 min. Urverk med lod, lodvikt 44,6 kg.
- Fyrkaraktär: B W 120s 16M. Ljus c:a 20sek, mörker c:a 100 sek. Spegel. Ljusstyrka: 7,500 HK. Lyshöjd: 30,3 m. Vitt, runt, 21,1 m högt stentorn med rött mittelbälte.
- Fyrskenet är skymt från 34 till 74 grad.
- Is- och fyrskeppssignaler givas medelst svartmålade ballonger och koner, som hissas å en NNV från tornet uppförd signalställning, vilken står i SSO - NNV.
- Signaler ges för icke på sin station varande fyrskepp: 1) Grundkallen, 2) Finngrundet, 3) Västra Banken och 4) Svenska Björn.
- 5) Is i farleden från Söderarm till Stockholm, 6) Öregrundsgrepen stängd av is och 7) Drivis NNO frånÖrskär.
- Signaleringen rörande fyrskepp, som för vinterperioden blivit från sin station intaget, inställes 8 dagar efter fyrskeppets avgång från stationen och återupptages i god tid på våren före fyrskeppets utläggande.
- Signaleringen rörande isförhållandena inställes, då sjöfarten för vinterperioden upphört i de farvatten, som signaleringen omfattar, och återupptages i god tid på våren.
1903 uppfördes nytt bostadshus för fyrbiträdet. Huset hade tidigare stått på Västergarns utholme.
- Utbyggnaden orsakades av att en ny fyrplats blivit klar på den närbelägna ön Tjärven.
Dalén-ljus
1928 byggdes tornet om och försågs med ny lanternin. Fotogenlampa med veke utbyttes mot dalén-ljus.
- Linsen av 3:e ordningen medel (800 mm Ø) hade omfång 270°, med catadioptrisk krona och krans.
El och ny lins
1953 elektrifierades fyren (kraftkabel) och försågs med ny linsapparat, se nedan. Ett reservkraftverk installerades.
- Linsen av 3:e ordningen liten (750 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 8 fack à 45°, omgående. Elektrisk motor.
1954 uppfördes två ensfyrar, lampor på stolpar, för att leda in till och ut ur lotshamnen.
- "Fyrarna är ens i 175°,5 och hålles tända vid behov till ledning för lotsbåtar."
1960 uppsattes ny linspelare.
1968 var tornet 21,1 m högt, målat vitt med rött bälte. Omgående lins av 3:e ordningen.
- Optisk karaktär: Bx W 20 s 16 M. (1 + 3). Lyshöjd: 31,3 m. Ljusstyrka: W 960 000 cd.
- Den närbelägna fyren Tjärven fjärrmanövrerades från lotsstationen på Söderarm.
1970 delautomatiserades fyren.
Lotsbarnskola
1901-1910 hade Söderarm lotsbarnskola. Lärare var:
- 1901 Josefina Edman, 78 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1902 Gertrud Bergvall, 78 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1903 Gertrud Bergvall, 78 dagar, 2 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
- 1904 Maria Ekman, 69 dagar, 2 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
- 1905 Signe Strömberg, 80 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1906 Carl Lind, 66 dagar, 2 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
- 1907 Yngve Rydin, 102 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1908 Elvira Malmberg, 126 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1909 Elvira Malmberg, 118 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1910 Elvira Zahlén, 120 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
Som skolsal användes ett ”rum i fyrplatsens bagarstuga”, där också lärarinnan bodde.
Avbemanning och personal
Fyrmästare Carl Emanuel med sonen Arne.
1998 avbemannades fyrplatsen. Se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Söderarm
Och sedan
1999 släcktes gamla fyren och ersattes av en fyrlykta monterad på en ställning på altanen.
2000 var tornet 21,1 m högt, målat vitt med rött bälte. Fasadbelyst.
Nuvarande optik: ML-300 "modern" fyrlykta med akryllins (300 mm Ø), elklipp, fotocell. Landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: Fl W 8 s 16 M. Lyshöjd: 31,3 m.
Kustartilleri
På platsen fanns under andra världskriget här verksamhet för kustartilleri
Under 1970-talet byggde försvaret på några strategiskt viktiga platser ersättningssystem för äldre kustartilleri. På militärt språk betecknades de ERSTA (ERSättning Tungt Artilleri). De batterier som blev färdigställda var placerade vid Söderarm, Landsort, Slite, Ystad, Trelleborg och Holmögadd. Söderarm stod klart 1977 och Holmögadd blev det sista batteriet och var klart 1983.
2003 avvecklade försvaret dessa verksamheter
Idag är allt skrotat och plomberat, det enda som finns kvar intakt är 3:e pjäs på Öja, vid Landsort. Den ägs av Statens Fastighetsverk som förvaltar den som musealt byggnadsminne
Bilder och mer info: KA-batteriet på Landsort
Länkar
- Ur Blänket Nr 2011:3 En fyrvaktares liv, Karin Gröndahl, dotter till Oskar Eriksson
- Ur Blänket Nr 2015:2 Kustbefästningar och fyrplatser, Lars A. Hansson
- Ur Blänket Nr 2015:4 En Lady på Söderarm – med initiativ och handlingskraft, Magnus Rietz
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Vakande öga dygnet runt" , 1978. 2,9MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Ett vakande öga i skärgården" , Skärgård 1978. 4,5MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "En av 12 bemannade" . 5,2MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Önskedrömmen" . 6,9MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Avfolkningen" . 2,6MB
- Radio SR Söderarm och den underjordiska anlaggningen, program av Peter Gropman 2023 (9:31 min). Medverkande: Anngret Andersson, driver konferensanläggning på Söderarms fyrplats, Lars A Hansson, militärhistoriker.
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, 2 Fv, Fb, ex. bitr. 1/10 - 31/3, sem.-vik. hela semestertiden. Upprätthåller drift av fyrarna Söderarm och Tjärven. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: B. |
| Fyrinrättningen | Söderarm: Dalén-ljus, lins 3:e ordningen. Vitt, 21,1 m. högt fyrtorn av sten med rött bälte. Fyren anlagd år 1839.
Tjärven: Fotogenglödljus, lins 4:e ordningen. Tyfon, 2 st. 13 hkr. Bolinder-motorer. Fyrlanternin på taket av kastell-liknande byggnad. Fyren anlagd år 1903. |
| Läge och natur | Söderarm: I Stockholms skärgårds NO havsband. Rådmansö socken. Ingen växtlighet.
Tjärven: Litet kalt skär 2,5 dist.-min. NNV Söderarm. |
| Bostäder | Söderarm: Fm 3 rum och kök., Fv 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök, ex. bitr. 1 rum med kamin och kokspis. Inga bekvämligheter.
Tjärven: - |
| Hamn | Söderarm: Brygga och slip. Bryggan är ej skyddad vid hårt väder, varför motorbåten är förtöjd vid boj i sund utanför bryggan, eller (höst och vintertid) uppdragen å slipen.
Tjärven: 2 mindre bryggor och båtkran. Genom två små intilliggande klabbar bildas naturlig hamn, som dock endast kan angöras vid vackert väder. Roddbåten måste medelst kranen lyftas upp på berget och vid särskilt hårt väder dragas i skydd av huset. |
| Kommunikationer | Söderarm: Tjänstebåt. En resa i veckan till Gräddö, så länge skärgården är isfri. Bussförbindelse Gräddö-Norrtälje, 30 km.
Tjärven: Förbindelse med Söderarm en gång i veckan, om väderförhållandena medgiva, i samband med skiftning av bemanning. Skiftning med tjänstebåten. |
| Postanstalt | Gräddö, by på Rådmansölandet. Väg dit: 13 dist.-min. i skärgård. Tillfälligt anlitad postanstalt: Norrtälje. |
| Handelsbod | Tjockö, by på ö med samma namn. Väg dit: 10 dist.-min. i skärgård. Handelsbod i Gräddö anlitas även. Större inköp i Norrtälje. |
| Skola | B-skola Tjockö, A-skola Gräddö, realskola Norrtälje. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Dricksvatten måste transporteras ut till Söderarm, emedan användbar brunn ej finnes trots borrning. Vid Tjärven samlas regn- och smältvatten i en med cementtak skyddad bergsklyfta. Vid svåra stormar inträffar att saltvatten förstör dricksvattnet. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Konferenser, övernattning och mat för grupper (www.soderarm.com), kontakta Söderarm AB, Anngret Andersson 0176-43212, 0703-265833, info@soderarm.com |
| Ägare | Söderarm AB har nyttjanderättsavtal på alla byggnader, kajer och fyr. Ön och alla byggnader inkl fyren ägs av Fortifikationsverket, ej längre landstigningsförbud. |
| Kontaktperson | Anngret Andersson 0703-265833, 0176-43212 |
| Vägbeskrivning | Ön Torskär där Söderarms fyr ligger är belägen 11 nm från Räfsnäs (närmaste angörningshamn på fastlandet). Räfsnäs ligger 3 km norr om Kapellskär som är beläget 25 km öster om Norrtälje på väg E18. Inga reguljära båtförbindelser men taxibåtstrafik finns. Tillfällig angöring med egen båt för att besöka fyren kan göras vid fd militärbryggan. Det går en stig upp till fyren och utanför fyren finns öns historia anslagen. I närområdet finns flera skyddade naturhamnar. Mer info via Anngret Andersson se ovan. |
| Övrigt | Redan på 1600-talet fanns en känningsbåk på Tolleskär (Thorskär) som 1699 och 1740 ersattes av nya båkar. Första boningshuset uppfördes 1839 och den första fyren tändes 17 oktober samma år. Tornet var helt vitmålat. Fyren klassificerades som omgående spegelfyr och dess sken syntes 3½-4 mil i klart väder. År 1843 byggdes ett separat hus för fyrvaktaren, 1877 byggdes ett hus för fyrmästaren och 1903 byggdes ett nytt hus med källare för fyrbiträdet. År 1882 byttes den ursprungliga spegelapparaten mot en ny bestående av 9 paraboliska speglar (spegeldiameter 47,5 cm) med en envekig fotogenlampa (förbrukning 5 cl/tim) för oföränderlig bränsleyta i varje. Sex av speglarna var monterade exakt som i den första apparaten men ovan på varje spegelpar monterades ytterligare en spegel. Systemet roterade med 5 min. omloppstid och hade ett urverk med lod (vikt 44,6 kg). År 1928 installerades Dalénljus (förbrukning 8,2 l/tim) och en 3:e ordn. medel (800 mm) 270° lins med katadioptrisk krona och krans. Kronan var vänd nedåt. År 1953 elektrifierades fyren och fick en 3:e ordn. liten (750 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 4 inslipade ringar omgivna av 6 separata katadioptriska prismaringar, roterande. Nuvarande moderna fyrlykta installerades oktober 1999. Söderarm är tillsammans med Tjärven angöringsfyrar för Söderarmsinloppet till Stockholms skärgård. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, fyren. |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se fyrarna i Våra fyrar 1944
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 15 Söderarm
År 1756 uppfördes på Söderarm en sexkantig, 35 alnar hög, rödfärgad båk af resvirke och bräder, men, sedan ett fyrtorn derstädes blifvit uppfördt, refs båken år 1841.
År 1762 uppgjordes af J.G. Gyllenhammar på befallning ett förslag å en 15 alnar hög fyrbåk, att uppföras på Söderarm för en kostnad af 23.217 Daler kopparmynt.
I en skrifvelse från Sjöförvaltningen till Konungen 13 Januari 1836 förekommer nedanstående rörande Söderarm: ”Söderarms fyrbyggnad af Förvaltningen redan i underdånighet föreslagen och med afseende å Finska och Åländska sjöfarten af behovet påkallad, har förvaltningen ansett böra sålunda uppföras, att tornet blefve af sprängd gråsten till 50 fots höjd öfver klippan, som sjelf är 60 fot, hvarigenom ljuset kommer 110 fot öfver vattenytan, så att fyren är beräknad att synas på 3½ mils afstånd; anseende förvaltningen jemväl denna fyr bör blifva en revolverande lampfyr, för att så mycket båten kunna skilja den från Svartklubben och emedan den i anseende till närheten af hufvudstaden alltid kan få lysapparaten iståndsatt, då sådant erfordras.
I Kungabref af den 5 Mars 1836 godkändes såväl förvaltningens förslag som ritningen å fyren och fyrbyggnaden utfördes sedan på entreprenad åren 1838 – 1839 (tändes okt 1839) för en kostnad af 17.528 Rdr banko. Tornet är rundt, 66 fot högt, muradt af sten med lanterna och spegelapparat. Apparaten, som visade 3 blänkar å 6 minuter, bestod af en triangelformig järnställning med å hvarje sida fästade 2 st. polerade messingsspeglar samt lampor med konstant nivå för rofolja och en veke med en ljusstyrka af 4000 Häfnerljus. Spegelställningen kringdrefs af ett urverk. Lanterninen var tillverkad vid Samuel Owens faktori i Stockholm och speglarne inköpta från Danmark, urverket var tillverkadt af fyrmästare Skoglund i Marstrand.
År 1882 nedtogos de gamla speglarne med sina lampor och i deras ställe uppsattes 9 st. paraboliska, försilfrade speglar af 0,475 m:s diameter, 3 på hvarje sida af spegelställningen samt lampor med konstant nivå, för fotogen och en veke. Den nya apparaten visar 1 blänk hvarannan minut och har en ljusstyrka af 7500 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1928 fyren försågs med fast linsapparat och apparatur för dalénljus (acetylenlåga med glödnät). Fyrkaraktären ändrades härvid till en ljusblänk varje minut, och ljusstyrkan ökade till 9.000 hefnerljus. Tack vare dessa ändringar kunde nattvakttjänsten i fyren slopas.
År 1953 fyren elektrifierades och försågs med ny, roterande linsapparat, driven av elektrisk motor. Fyrkaraktären ändrades därigenom till omväxlande enkla blixtar och grupper om tre tätt på varandra följande blixtar, vilket karaktärförlopp återkommer var 20:e sekund. Fyrlampan är en 1000 watts strålkastarlampa, som genom linsen ger fyren en ljusstyrka av omkring 1.200.000 hefnerljus. Fyrljusets höjd över vattnet är 31 m, vilket ger fyren en geografisk (av jordytans rundning betingad) lysvidd av 16 nautiska mil (30 km). Den optiska lysvidden (betingad av atmosfärens siktbarhet) är större: i klart väder omkring 40 nm (75 km) och i disig luft 17 nm (32 km).
Söderarms lotsplats nedskrivit 1953
1863 Det första, i Lotsstyrelsens byggnadsliggare införda lotsuppassningshuset uppfördes. Redan tidigare torde emellertid viss lotsuppassning ha förekommit på Söderarm. 1885 Uppassningshuset tillbyggdes och försågs med ny inredning. 1927 Uppassningshuset tillbyggdes ytterligare. 1947 Uppassningshuset ändrades och moderniserades samt tillbyggdes. 1953 Uppassningshusets källarvåning tillbyggdes med ett rum för reservkraftaggregat.
Tjärven (närbelägen Söderarm) bemannad och kontrollerad från Söderarm
1903 Fyr anordnades i form av en kastelliknande byggnad med lanternin på taket. Fyrapparaten var en mindre, roterande linsapparat med fotogenglödljus (blåslampelåga i glödnät), som visade tre tätt på varandra följande blixtar var 10:e sekund med en ljusstyrka av 12.000 hefnerljus. Samtidigt installerades en motordriven mistlur, som gav tre ljudstötar varje minut.
1926 Mistluren ersattes med en tyfon.
1936 En röd sektor anordnades på fyren, som tidigare visat vitt sken horisonten runt.
1952 Fyrbyggnaden undergick omfattande renovering. Platsen elektrifierades medelst sjökabelöver-föring från Söderarm. Fyren fick ny lanternin och fast linsapparat (ännu provisorisk) samt 1000 watts elektrisk strålkastarlampa, som genom linsen ger 20.000 hefnerljus för vitt sken. Såsom automatisk verkande reserv finnes en agabrännare (acetylenljus med öppen låga). Fyrkaraktären ändrades till intermittent sken med två tätt på varandra följande förmörkelser var 20:e sekund, och fyren skärmades med ett större antal vita, röda och gröna lysvinklar. Den äldre mistapparaten ersattes med en elektrisk nautofon av betydande styrka, som avger tre ljudstötar var 30:e sekund. Såsom reservkraftkälla installerades två dieselelektriska aggregat, av vilka endera automatiskt träder i funktion vid strömavbrott.
1953 Den föregående år installerade utrustningen inkopplades för fjärrmanövrering och fjärrkontroll från en manövertavla, placerad i vaktrummet på Söderarms lotsuppassningshus. Manöver- och kontrollimpulserna överförea genom särskilda ledningar i den sjökabel, som överför den elektriska kraften från Söderarm till Tjärven. Sedan fjärrmanöveranläggningen hade prövats någon tid, indrogs vakttjänsten på Tjärven.
1956 Den 1952 installerade linsen kompletterades, genom att förutvarande 3:e ordn. fack, som var gammalt och hade gulaktigt glas, ersattes med ett nytillverkat liknande fack.
Söderarmsleden
Klicka här för att se fyrarna i Söderarmsleden.
Jfr Ålands hav, svenskt fyrväsende, Lotsverket, fyrljusreflektor, båk, Owens faktori, Tjärven, Västergarns utholme, dalén-ljus.