Ensfyr
ensfyr, en form av ledfyr bestående av två (separata) fyrar, vilka bildar en enslinje.
Optisk ensfyr
Ensfyrar används för passager som är så smala eller komplicerade att en ledande sektor från en sektorindelad ledfyr annars skulle ha blivit alltför osäker för att leda fritt från farligheter.
Ensfyrarna Gullsjö fyrar. Arkiv Lugnås Hembygdsförening
Harnäsudde nedre. Foto Esbjörn Hillberg
Vi Telekabel övre och nedre. Foto Tore Olsson
Smygehamn övre och nedre. Foto L Elsby
Ensfyrar används även som kantmarkering, till exempel av en farled, till exempel i en hamn.
- Ljuset från den bortre ensfyren är alltid placerat på högre höjd än på den främre.
- Den bortre benämns övre, den främre benämns nedre.
- Ju större avståndet är mellan de två ensfyrarna desto känsligare blir enslinjen, dvs desto mindre förflyttning i sidled krävs för att man tydligt skall se att ensfyrarna inte längre ligger i ens, dvs lodrätt över varandra.
- Den nedre ensfyren utgörs ibland av en sektorindelad ledfyr.
- Linsen i en ensfyr är vanligen en planlins, vilken ger en riktad ljusstråle. Den kan sitta i en lykta, typ strålkastare. Numera förekommer även ensfyrar med en skiva med lysdioder.
Radiofyr
En speciell form av ensfyr var så kallad riktad radiofyr, där två synkroniserade radiosändare skapade en enslinje. Används inte längre till sjöss.
Jfr ens, ensfyr, angöringsfyr, kustfyr, ledfyr, flygfyr, fyr, planlins, lysdiod.