Arholma båk

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Arholma båk, känningsbåkArholma, Stockholms norra skärgård. Ålands hav.

Arholmaleden. "Märket tjenar (tillsammans med känningsbåken Högskär och stångmärket Ovanskär) till rättelse för inseglingen till Stockholms norra skärgård."

NäskubbStrip1872.jpg

Fyrplatserna Simpnäsklubb, Näskubben och Arholma båk enligt Beskrifning 1872.


Tjärven karta ritad.jpg
Arholma båk. Foto DT.

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Båk.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Arholma båk. Arkiv skargardsstiftelsen.se
Arholma båk. Foto E Hillberg.
Arholma båk. Foto S Hamilton.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Båken

WGS-84 Lat. N 59 50,8. Long. E 19 06,5.

1768 uppfördes båken som ett runt, 12,5 m högt stentorn med koniskt tak. Inredd med vaktrum och eldstad. Försedd med fyra fönster.

Samma år som båken på Arholma uppfördes känningsbåkarSimpnäsklubb och Högskär. De bekostades alla via Stadskontoret med medel från båkfonden.

Ur Underrättelser 1852

ARHOLMA. Känningsbåk af sten, hvitrappad. Lat. N. 59°50'58”. Long. O. om Ferrö 37°16'30”. Long. O. om Greenwichs meridian 19°6'45”.

Båken, hvars tak är rödfärgadt, är 52 fot hög och berget, hvarå den är uppförd, har 96 fot s höjd. Arholma är lotsplats. Pl. X.

Anm. Så väl denna, som nästföljande 2:ne känningsbåkar eller kummel, tjena till rättelse för inseglingen till Stockholms norra skärgård.

Arholma båk

Av fil. Kand. Berit Eldvik

Arholma båk är en känningsbåk och har aldrig fungerat som fyr. Man skiljer mellan fyrbåkar som varit upplysta för vägledning i mörker och känningsbåkar som enbart tjänat som inseglingsmärken. Den enda eldstad som finns i det stora vaktrummet har varit till för uppvärmning. Enligt Agnes Westerberg var det t.o.m. förbjudet att ha ljus i båken.

Båken har alltsedan den byggdes varit utkiksplats för lotsarna. Vaktrummet har fönster i alla väderstreck där lotsen med sin tubkikare inväntade signal om lotsning från annalkande fartyg. Ända till in på 1860-talet var det bönder på ön som hade lotsplikt, men i praktiken fungerade det mest så att anställda lotsdrängar skötte lotsningarna.

I början av 1860-talet ändrades detta förhållande som ansågs otillfredsställande och Lotsverket anställde fast avlönade s.k. kronolotsar. Det var i första hand de f.d. lotsdrängarna som nu blev kronolotsar och som då fick sig tilldelat små markområden nedanför båken på bergssluttningen att bygga på.

1875 flyttades lotsutkiken frän Arholma båk till först Enklingen och därefter 1878 till Källskären vid inloppet till farleden, eftersom det var alltför lång väg för lotsen att ta sig från Arholma och väntetiden för fartygen blev för lång. Men även efter detta användes båken som utkikstorn. Hit gick de gamla skepparna och bonderedarna när öns fartyg väntades tillbaka för vintervilan efter sina långa färder utomlands. Även tulltjänstemannen stod där uppe och spanade.

En annan viktig funktion fick båken några år före finska kriget 1808 – 1809 . Då sattes där upp en optisk telegraf som länk i en telegrafkedja från Stockholm utefter upplandskusten till Gävle och till Åland. Efter kriget fick telegrafen förfalla men iståndsattes 1854, då den också var öppen för allmän trafik. Arholma telegraf hörde till Furusundsstationen liksom telegraferna på Tjockö och Söderarm.

Telegrafen bestod av en hög mast med tre tvärarmar på vilka 9 svartmålade luckor var fastade. Högt upp satt en tionde lucka på en arm. I nedfällt läge syntes luckorna på långt avstånd, däremot inte när de var uppfällda i horisontalläge. Luckorna reglerades en och en med rep och inte mindre än 1.024 st kombinationer (210 Red, anm.)kunde erhållas genom att växelvis öppna och fälla luckorna. Signalerna överfördes från station till station av tränade telegrafister. Telegrafisten på Arholma hette sergeant Österberg och bodde med sin barnrika familj i en numera riven stuga på Skomakarudden. Fram till 1876 fanns den optiska telegrafen i båken, men då hade systemet blivit alltför gammal modigt och ersattes av modernare teknik

På båken fanns också öns första åskledare. Enligt Hagas-Olle kom den på plats efter ett häftigt åskväder då blixten slog ned i båken och dödade flera får som där sökt skydd för ovädret.

Under beredskapstiden 1939-45 användes båken för militära ändamål och då sattes ”burken”, utkiksplattan, upp på taket för att möjliggöra spaning horisonten runt. Sen dess har baken också varit låst och helt otillgänglig för såväl öbor som allmänheten utan special tillstånd.

Fyrplatsen

1883 anlades ensfyrarna Arholma nedre och övre. Veklampa.

Kontaktperson

Arholma båk: Christer Forssander 0733-386063

Arholmaleden

Klicka här för att se fyrarna i Arholmaleden.


Jfr båk, sjömärke, Hävringe, Korsö, Rataskär, Simpnäsklubb, Arkö, Spårö, Storkläppen, Svartklubben, Svenska Högarna, Söderarm, Vinga, Saltskärs käring