Stångmärke

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Stångmärke, fast sjömärke på land, föregångare till fyrar. Har under dager samma funktion som en angöringsfyr, dvs för att underlätta för navigatören att bestämma sin position och finna vägen då han över öppen vatten nalkas en kust eller motsvarande.

Har samma funktion som känningsbåk, känningsträd eller kummel.

Enligt Underrättelse 1842: "En upprest längre stång försedd nedikring med stöttor. Detta slags sjömärken hafva merendels något på toppen af stången, såsom en tunna, en tafla eller dylikt. De äro på några ställen till en del beklädda med bräder, såsom vid Hernöklubb, på Gäfven etc., några äro försedda med arm, hvilken visar den farled som af det kommande fartyget bör tagas."

Ett stångmärke saknar fyrljus och är vanligen inte heller fasadbelyst, men kan någon gång vara det.

2018 hade Sjöfartsverket cirka 1100 fyrar (andra aktörer ungefär lika många), 1500 fasta objekt som kummel, båkar och stångmärken, 600 bojar och 4400 prickar.


SaltskärsKäringExtend.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Båk.jpg Spirbåk.jpg Symbol fyr.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg

Sjömärkena 1852

Dessa indelas i:

a) Känningsbåkar, bestående i allmänhet af större byggnader, hvilka helt eller delvis äro täckta samt uppförda af sten eller trä i olika kombinationer;

b) Spirbåkar, bestående vanligen af ett större antal långa spiror, uppresta omkring en rätt uppstående hjärtspira. I allmänhet äro dessa mindre än känningsbåkar och på afstånd synas de, som vore de täckta;

c) Stångmärken, Dessa utgöras af en upprest längre spir, försedd nerikring med stöttor. Detta slags sjömärken hafva merändels något tecken på toppen af spiran, såsom en tunna, en tafla eller dylikt. De äro på flera ställen till en del beklädda med bräder, såsom på Hernöklubb i Norra, Långören i Södra och Kalfven i Westra lots-distriktet tec, men deremot på några andra ställen försedda med arm, hvilken utvisar den farled, som af det kommande fartyget bör tagas;

d) Kasar, hvilka vanligen utgöras af en hop smärre spiror, stänger och grenar, uppresta mot hvarandra till en spets samt fyllda inemellan med ris. Dessa, liksom kummel, äro sannolikt af alla känningsmärken de äldsta brukliga i Norden och förekomma ofta på utmärkta höjder och berg, belägna utmed kusten, samt äro kända under namn av Wårdkasar;

e) Kummel. Dessa äro vanligast af sten samt i form af en stympad kon och finnas någon gång försedda med stång, jemte tecken på toppen. Då de äro mycket små, få de namn af Rös;

f) De öfriga känningsmärken, som till sin form och sitt utseende på afstånd icke kunna hänföras till någon af ofvanstående benämningar, kallas med en, för alla dylika gemensam, allmän benämning: Sjömärken. Sådana äro t. ex. hus, träd, stenar m. fl.


Jfr utprickning, sjömärke, sjökort, båk.