Underrättelser 1852

Från fyrwiki
(Omdirigerad från 1852)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Underrättelser 1852, den andra (?) svenska fyrlistan. Fullständig titel: Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken på svenska kusten ifrån Haparanda till norska gränsen, med 15 stycken planscher. Andra förnyade och tillökta upplagan, efter Kongl. Förvaltningens af Sjö-Ärendena beslut, utgifven af Lots-Direktörs-Embetet år 1852. Stockholm, 1852. P.A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

Återges här bokstavstroget. (Arbete pågår. Hav tålamod)

Här i fyrwiki återges "fyrlistorna" Underrättelse 1842, Underrättelse 1848, Underrättelser 1852 och Beskrifning 1872.


SweFlag.jpg Båk.jpg Spirbåk.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg

MalStFHolStoBöEggÖrsDjuUnd1854.jpg SvkNäsSarmGröKorLamnFårÖstHob1852.jpg ÖNUÖSUGRiYtkYsFal1852.jpg CyMaLaKuHels1852.jpg MorNiBuBöWiHåNor1852.jpg

Allmänna bestämmelser

1:o De uti denna anvisning om Fyrar förekommande distanser och miltal äro Tyska eller geografiska mil, hvaraf 15 utgöra en latitudsgrad.

2:o Sedan under de sednare åren longituden i Svenska sjökorten blifvit utförd från Greenwichs meridian, så har longituden i denna anvisning blifvit utsatt från nämnde meridian, äfvensom för hvarje fyr och känningsbåk jemväl från Ferrö, emellan hvilka skillnaden är 18° 9' 45".

3:o I afseenden på fyrar och sjömärken är följande klassifikation antagen, neml.

Fyrarne.

Dessa äro indelta i:

a) Kustfyrar, eller större för allmänna seglationen inrättade;

b) Ledfyrar, hvilka blifvit uppförda till ledning och rättelse för insegling till några vissa ställen, eller för vissa farleder; och

c) Hamnfyrar, som endast tjena till rättelse och anvisning på någon viss hamn eller ankarsättning.

Sjömärkena., se nedan

4:o Alla Kronans fyrar tändas enligt regemente en half timme efter solens nedgång och brinna till en half timme före dess uppgång, året om, undantagande den tid, då seglationen är af is förhindrad.

5:o Alla Led- och Hamnfyrar, hvilka underhållas af enskilda korporationer, tändas på och hålles lysande under de tider af året, som för hvarje sådan fyr finnes anfördt.

6:o Samtliga uti denna anvisning utförda kurser och kompass-streck äro efter missvisande kompass beräknade.

7:0 I afseende öfver inseglingen och begagnandet af de härefter upptagna fyrar, känningsbåkar och andra sjömärken, hänvisas till följande arbeten, dels af framlidne Vice Amiralen Gust. af Klint, nemligen:

  • Underrättelse till kartortorna öfver Norrbotten, 2:a upplagan, utgifven 1839;
  • Beskrifning om kusterna vid Östersjön samt Finska Wiken af år 1839, 4:e upplagan; samt
  • Underrättelse till kartorna öfver Bohus-bugten och Kattegat, 2:a upplagan af år 1840,
  • och dels den i Kongl. Svenska Sjökarte-Kontoret under utarbetning varande Wägledning genom en del af de Nordiska farvattnen, innefattande Östersjön med Norrbattniska och Finska Wikarn e, Öresund och Belterne samt Kattegat och Skagerack, hvaraf 1:a häftet, utgörande femte delen, utgafs år 1851.

Fyrarne på yttre kusten

MALÖRN. Stillastående ledfyr.

Lat. N. 63°31'45". Long. O. om Ferrö 41°50'15". Long. O. om Greenwichs meridian 23°40'30".

På skäret Malörn, beläget utanför inloppet till Haparanda och Torneå, uppfördes under sommaren 1851 ett fyrtorn af trä i sexhörnig form, med 57 fots höjd från grunden till lanterninen, uti hvilken anbragtes en vanlig lampa med polerade sideralsken, så inrättad att den belyser horisonten i alla riktningar. Fyren tändes första gången den 1 September nämnda år. Tornet, som är rödfärgadt, står på 22 fots hög grund, och som fyrskenet är beläget 58 fot derofvanför samt således 80 fot öfver vattenytan, bör detsamma, i sigtbart väder, ifrån ett vanligt högt skeppsdäck synas på 2 à 2 1/2 geografiska mils afstånd. Detta så ansenligt höga trätorn och det nära intill i S.S.O. stående Fiskarekapellet utgöra om dagen ypperliga känningsmärken och synas på långt afstånd till sjös. I wester från tornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, äfvensom ett uppassningshus för lotsar, hvilka här uppassa kommande fartyg samt lotsa till Haparanda och de strax wester om belägna hamnar. Till tecken att lots finns på stationen att tillgå, hålles en större, svartmålad signalboll hissad på toppen af en stång, upprest emot ena gafveln af lotshuset, som är beläget westligast af alla byggnader på skäret; i motsatt fall, eller då bollen icke är hissad, hafva alla lotsar utgått. Fyringen vid denna station tager sin början vid den tid på våren, då fyrbetjeningen och lotsarne kunna komma ut till skäret, hvilket vanligen inträffar i slutet af Maj eller början af Juni månad, samt upphör i November, då desamma afflytta derifrån. Pl. I.


STORA FJÄDERÄGG. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 63°48'25". Long. O. om Ferrö 39°9'45". Long. O. om Greenwichs meridian 21°.

På nordligaste delen af det 80 fot höga skäret Stora Fjäderägg, beläget ½ mil N.O. från Holmön utanför Umeå, uppfördes under åren 1850 och 1851 ett 20 fot högt fyrtorn af sten, hvaruti anbragtes en omgående lysningsapparat, hvilken tändes första gången den 1 September sistnämnda år. Denna apparat består af 8 stycken polerade speglar, placerade 2:ne på hvar sida af en medelst ett utvexlingsverk omgående qvadratisk ställning, hvilken fullbordar sin omloppstid på 8 minuter, hvarunder frambringas fyra lika starka sken, af omkring 30 sekunders varaktighet, med omkring 1 ½ minuts mörka mellantider. Fyrljuset, som är beläget 24 fot öfver grunden och har 104 fots höjd öfver hafsytan, upplyser horisonten i alla väderstreck från W.N.W. öfver Ost till S.S.W. på kompassen. De skogbevuxna höjderna på Holmölandet och Ängesön hindra fyrens sigtbarhet i den öfriga delen af lysningsvidden. Från ett vanligt högt skeppsdäck bör denna fyr, i klart väder, synas på 3 à 3 ½ geografiska mils distans. Fyren är egentligen anlagd till rättelse för seglationen i östra, men tjenar äfven till ledning under segling i norra delen af westra Qvarken. Till ett afstånd af omkring 100 alnar från tornet stå fyrbetjeningens bonings- och uthus, båda rödfärgade, af hvilka det förstnämnda synes om dagen i nord och syd riktning på längre afstånd till sjös än fyrtornet. Invid södra stranden af skäret är ett fiskarekapell jemte åtskilliga fiskarestugor belägna. Pl. I.


HOLMÖ GADD. Täckt stenkolsfyr.

Lat. N. 63°35'51". Long. O. om Ferrö 38°55'45". Long. O. om Greenwichs meridian 20°46'.

Uppå det 15 fot höga skäret Södra Gadden, som är kalt och stenbundet, omgifvet af undervattensgrund och stenhällar i alla sidor, hvilket gör landningen på detsamma ganska svår, uppfördes under åren 1837 och 1838 ett fyrtorn af gråsten, i rund form, 50 fot högt från grunden till altanen och 66 fot till spetsen af lanterninen, deruti fyringen med stenkol underhålles. Lågan brinner på 72 fots höjd öfver vattenytan samt bör i klart väder synas på 3 mils afstånd och derutöfver. Denna fyr tändes den 1 Oktober sistnämnda år. Inom 100 alnars afstånd i N.O. från tornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, båda rödfärgade, samt 380 alnar i N.W. från samma byggnad en af sten byggd, hvitrappad kolbod. Fyrtornet, såsom hvitrappadt, är en ypperlig rättelse för angörandet af och seglationen i westra Qvarken och för undvikande af det farliga stenref, som utgår sydwart från skäret. Pl. I.


STOR JUNGFRUN. Täckt stenkolsfyr.

Lat. N. 61°56'. Long. O. om Ferrö 35°30'. Long. O. om Greenwichs meridian 17°20'15”.

Fyrtornet är uppfördt af sten till lika höjd och utseende med det på Holmö Gadd; och tändes denna fyr för första gången den 7 Oktober 1838. Tornet står på östra sidan af den skogbevuxna ön Storjungfrun, omkring 300 alnar från stranden på 31 fots höjd öfver vattenytan och är hvitrappadt, hvarföre det äfven är ett ypperligt sjömärke om dagen. Lågan brinner på 88 fots höjd öfver vattenytan och är synlig på 3 ½ mils afstånd. N.W. omkring 100 alnar från fyrtornet, hvilket på alla sidor, utom på den södra och östra, är omgifvet af en lägre skog, stå ett rödfärgadt boningshud och ett uthus, hvilka, jemte fiskarekapellet, synas till sjös. Fyren är uppförd till rättelse för kustfarare, som norrifrån erna sig till Gefle, men hufvudsakligast på det att, med rättelse af detsamma, under undvikande af det farliga Finngrundet äfvensom af de grundklackar, hvilka ligga utanför Storjungfrun, må kunna sättas tillförlitlig kurs på Örskäret och inloppet till Öregrunds-Grepen. Pl. I.

Anm. Enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut, skall denna fyr, så fort ske kan, förändras till en stillastående Lentill- eller Spegelfyr.


BÖNAN. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 60°43'56". Long. O. om Ferrö 35°28'. Long. O. om Greenwichs meridian 17°18'15”.

Fyren hålles tänd från medlet af Augusti till slutet af December månad hvarje år.

Denna fyr är bekostad af Kronan, men underhålles af Gefle stad. Uppfördes af trä och tändes år 1840. Den är belägen vid tullbevakningsstället Bönan under Gråberget, 1 ½ mil från Gefle. Fyrapparaten består af en siderallampa, hvars sken, beläget på 62 fots höjd öfver vattenytan, synes i klart väder på 1 ½ mils afstånd och derutöfver samt tjenar till rättelse för fartyg, som nattetid söka in till ankarsättningen under Gråberget. Tornet är hvitfärgadt och tätt invid detsamma står ett rödfärgadt boningshus för fyrbetjeningen. Pl. I.


EGGEGRUND. Stillastående Ledfyr.

Lat. N. 60°43'22". Long. O. om Ferrö 35°41'25”. Long. O. om Greenwichs meridian 17°31'40”.

Fyren uppfördes af trä och tändes första gången den 15 Oktober 1838. Den underhålles numera på Kronans bekostnad. Lysningsapparaten består af en siderallampa, anbragt uti en lanternin ovanom taket på boningshuset, hvilket står på den 25 fot höga sandåsen, omkring 100 alnar från skärets södra strand och 68 alnar S.S.O. från Eggegrunds spirbåk. I klart väder bör denna fyr, hvars sken är 53 fot öfver vattenytan, synas på 2 à 2 ½ mils afstånd rundtikring horisonten. Lysningstiden för denna fyr är lika med den för Kronans öfriga fyrar. Pl. I.


ÖRSKÄR. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 60°31'41". Long. O. om Ferrö 36°31'35”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°21'50”.

Enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut, skall det på Örskäret under åren 1738 och 1739 af sten uppförda fyrtornet till dess öfra del ombyggas samt lysningsapparaten förändras till en omgående spegelfyr. Denna förändring skall, så vidt ej oförutsedda händelser inträffa, vara så tidigt fullbordad, att den nya fyrapparaten kan tändas i September månad innevarande år. Tornet, som står på 26 fots hög grund och är hvitrappadt, kommer att bibehålla dess nuvarande höjd 86 fot till altanen. Lysningsapparaten, hvars sken är beräknadt till 123 fots höjd öfver vattenytan, kommer att bestå af 12 st. polerade speglar, anbragta 3:ne på hvar sida af en omgående ställning, med en omloppstid af 8 minuter, hvarunder fyra lika starka sken, af omkring 30 sekunders varaktighet hvartdera, med 1 ½ minuts mörka mellantider, frambringas i alla direktioner af horisonten, med undantag af den del, hvaråt Gräsölandet är beläget, eller emellan syd och S.S.O. ½ O. på kompassen. I sigtbart väder nattetid bör denna fyr från ett skeppsdäck blifva synlig på 4 mils distans och deröfver. Sydvart från fyrtornet äro så väl fyrbetjeningens, som några lotshus belägna. Utmed Örskäret erhållas lotsar för insegling till ankarsättningen vid Öregrund. Denna fyr gifver en ypperlig rättelse för angörande af Öregrunds-Grepen, äfvensom för de fartyg, hvilka segla öster om Gräsön genom södra Qvarken till Ålands haf. Pl. I.


DJURSTEN. Stillastående Spegelfyr.

Lat. N. 60°22'13". Long. O. om Ferrö 36°37'46”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°28'1”.

På den 23 fot höga bergklint, hvarest den gamla öppna stenkolsfyren underhölls på Gräsölandet, uppfördes under åren 1838 och 1839 ett fyrtorn af sten, i rund form och 33 fot högt från grunden till altanen. Lysningsapparaten, hvars sken är beläget 67 fot öfver vattenytan, består af 8 stycken på en järnring placerade reverberer eller speglar. Denna fyr, som första gången tändes den 23 Oktober sistnämnda år, tjenar till rättelse för segling i Öregrunds-Grepen och i Öregrunds skärgård samt bör i klart väder synas på 3 mils afstånd. Tornet är hvitrappadt. Pl. I.


UNDERSTEN. Stillastående Spegelfyr.

Lat. N. 60°16'15". Long. O. om Ferrö 37°4'30”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°54'45”.

På klippan Understen, belägen i södra Qvarken vid Ålands haf, uppfördes under åren 1847 och 1848 ett rundt fyrtorn af gråsten. Till undvikande af misstag emellan denna och Örskärs omgående fyr, anbragtes å detta torn en stillastående fyrapparat, bestående af 10 stycken på en ring placerade speglar, hvilkas sken synas i alla väderstreck ifrån N.N.W. ½ W. ost och syd öfver till W.S.W. på kompassen. Fyren tändes första gången den 11 November sistnämnda år. Tornet, som endast är fogstruket utvändigt, står på 40 fots hög grund och har 30 fots höjd till altanen. Fyrljuset, som är beläget på 81 fots höjd öfver hafsytan, bör nattetid, i sigtigt väder, synas från ett vanligt högt skeppsdäck på 3 ½ mils afstånd och derutöfver samt gifva en god rättelse för seglare, som komma från Bottenhafvet och erna sig öster om Gräsön igenom den trånga och grundfulla södra Qvarken. Till ett afstånd af 40 alnar i W. från fyrtornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, båda af trä samt rödfärgade. Pl. I.


SVARTKLUBBEN. Blinkfyr.

Lat. N. 60°10'20". Long. O. om Ferrö 36°58'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°48'30”.

Det på S.O. sidan af det 24 fot höga skäret Svartklubben åren 1819 och 1820 uppförda fyrtorn af sten för stenkolsfyring, 40 fot högt från grunden till altanen, förändrades år 1842 till stillastående fyr med 9 stycken reverberer, och tändes såsom sådan för första gången den 14 Oktober sistnämnda år. Sedan Understens fyr uppfördes och inrättades till stillastående, blef den på Svartklubben, till förekommande af misstag, förändrad till blinkfyr och som sådan tänd första gången de 2 Maj 1849. Fyrapparaten består af 3:ne sammanfogade reverberer, i hvilkas fokus sitter en vanlig lampa, alltsammans satt i rörelse medelst ett litet utvexlingsverk, så inrättat, att fyrens omloppstid är två minuter, hvarunder den gifver 3:ne korta, men skarpa sken eller blinkar öfver hela den del af horisonten, som upplyses af den stillastående fyren, eller från N.W. t. W. ½ W. nord och ost öfver till S. t. W. ¾ W. på kompassen. Denna fyr, hvars sken har 70 fots höjd öfver vattenytan, bör i sigtbart väder nattetid synas på 2 ½ à 3 mils afstånd. Ett stycke från tornet, hvilket är hvitrappadt, stå ett boställshus, ett uthus och en lots-uppassningsstuga, alla af trä samt rödfärgade. Pl. II.


NÄSKUBBEN. Stillastående Ledfyr.

Lat. N. 59°52'40". Long. O. om Ferrö 37°14'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 19°5'.

På den lilla klippan Näskubben belägen invid Simpnäs-udden af Björkön, omkring ½ mil S.3/4 W. inom Simpnäs känningsbåk eller den så kallade Skomakaren, uppfördes under sommaren år 1850 ett mindre fyrhus af trä, rödfärgadt, i hvars östra vägg anbragtes en lysningsapparat, bestående af siderallampa med polerade sken, hvars ljus utgår i alla riktningar från N. ¼ O. öfver ost till nära S. t. W. på kompassen. Seglare, som från Ålands haf erna sig in uti skärgården, böra insegla fyren under S.1/4 W. kurs. Fyrljuset, som brinner på 22 fots höjd öfver vattenytan, bör i klart väder från ett vanligt skeppsdäck synas på 1 ½ à 2 mils afstånd. Fyren tändes först gången den 15 September förstnämnda år och hålles lysande på de tider, som för Kronans fyrar i allmänhet äro bestämda. Pl. II.


SÖDERARM. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 59°45'22". Long. O. om Ferrö 37°34'. Long. O. om Greenwichs meridian 19°24'15”.

Denna fyr är uppförd af sten på det så kallade Tollskäret och tändes första gången den 17 Oktober 1839. Tornet har 50 fots höjd från grunden till altanen. Grunden är 42 fot samt fyrskenet 102 fot öfver vattenytan, vilket sednare synes i klart väder på 3 à 3 ½ mils afstånd samt är en rättelse för inseglingen till Ålands haf. Utmed fyrtornet, som är hvitmenadt, stå 2:ne rödfärgade boningshus samt ett uthus, hvilka byggnader, belägna på det alldeles kala skäret, synas väl till sjös. Fyrapparaten består af 6 polerade reverberer, hvilka medelst ett utvexlingsverk beskrifva en cirkel på 6 minuters tid och derunder gifva 3:ne starka sken, af omkring 30 sekunders varaktighet, med 1 ½ minuts mörka mellantider. Fyren synes i alla väderstreck emellan W. t. N. nordöfver till S.S.W. på kompassen. Vid Söderarm uppassa lotsar för fartyg, kommande in genom detta farvatten. Pl. II.


GRÖNSKÄR. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 59°16'46". Long. O. om Ferrö 37°10'31”. Long. O. om Greenwichs meridian 19°0'46”.

Fyrtornet, hvars nedre del uppfördes år 1774 af sten i åttkantig form, påbyggdes år 1786 samt förändrades under åren 1844 och 1845 från öppen stenkols- till lentillefyr och tändes såsom sådan för första gången den 1 Augusti sistnämnda år. Tornet, hvilket är fogstruket, står på ett 45 fot högt berg och är 59 fot högt från grunden till altanen. Fyrlågan brinner på 114 fots höjd öfver vattenytan och bör i klart väder synas på 4 mils afstånd och derutöfver. Omkring 80 alnar i N.O. från tornet stå fyrbetjeningens boställshus, ett af sten, hvitrappadt, samt ett af trä, jemte ett uthus, de senare rödfärgade. Denna fyr, jemte den å Korsö, är egentligen uppförd för inseglingen till Sandhamn och Stockholms farled. Pl. II.


KORSÖ. Roterande Spegelfyr.

Lat. N. 59°17'10". Long. O. om Ferrö 37°5'48”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°56'3”.

Tornet, uppfördt af sten i rund form år 1768, inköptes af Kronan 1833 samt undergick förändring till dess öfra del år 1847. Berget, hvarå det står, är 85 fot och tornet är 61 fot högt till altanen. Fyrskenet, som är 155 fot högt öfver vattnet, synes i klart väder på 3 à 3 ½ mils afstånd. Lysningsapparaten består af 2:ne reverberer, hvilka förmedelst ett urverk vändas fram och åter inom en tid af 4 minuter och gifva derunder ombytliga blinkar eller sken med mörka mellantider. Denna fyr, jemte den på Grönskäret, tjenar till rättelse för inseglingen till Sandhamn. Pl. II.

Anm. Till ytterligare rättelse för inseglingen till Sandhamn underhålles ett brinnande ljus uti ett fönster i tullhuset de nätter, då fartyg aftonen förut varit synliga utanför inloppet.


LANDSORT. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 58°44'28". Long. O. om Ferrö 36°2'8”. Long. O. om Greenwichs meridian 17°52'23”.

Fyrtornet är uppfördt af sten i rund form på 1600-talet af privat man, blef af Kronan inköpt år 1840, då fyren ombyggdes och förändrades ifrån öppen stenkols- till en omgående lampfyr med reverberer, hvars apparat består af 3:ne Engelska pläterade och 6 stycken polerade reverberer eller speglar, hvilka, placerade i en omgående triangel, medelst ett utvexlingsverk fullborda sitt omlopp på 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken af 30 sekunders varaktighet, med 1 ½ minuts mörka mellantider. Den nya fyrapparaten tändes första gången den 15 November 1840. Tornets höjd från grunden till altanen är 64 fot, och berget på det skoglösa Öijalandet, hvarpå detsamma står, är 72 fot högt. Fyrljuset har 148 fots höjd öfver vattnet och bör i klart väder från ett vanligt högt skeppsdäck synas på 4 à 4 ½ mils afstånd. Omkring 100 alnar N.O. från fyrtornet stå en vårdkase, en telegraf samt en lotsstuga, hvilka äro synliga till sjös. Vid Landsort, som är lotsstation, erhållas lotsar för så väl Dalarö- som Södertälje- inloppen till Stockholm. Pl. II.


FÅRÖ. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 57°57'25". Long. O. om Ferrö 37°32'30”. Long. O. om Greenwichs meridian 19°22'45”.

På nordöstra udden af Fårön, eller den så kallade Holmudden, uppfördes åren 1846 och 1847 ett rundt fyrtorn af sten, hvarå anbragtes en omgående lysningsapparat, bestående af 12 stycken polerade speglar, placerade 3:ne på hvar sida af en medelst ett utvexlingsverk omgående, qvadratisk ställning, hvilken fullbordar sin omloppstid på 8 minuter, hvarunder frambringas fyra lika starka sken af omkring 30 sekunders varaktighet med 1 ½ minuts mörka mellantider. Fyren tändes första gången den 21 Oktober sistnämnda år. Tornet, som är hvitrappadt ofvanom dess nedra afsats och står på 12 fots hög grund, har 80 fot till altanen. Fyrljuset brinner på 103 fots höjd öfver vattenytan, upplyser horisonten i alla väderstreck från N.W. nord och ost öfver till S.W. på kompassen och bör i sigtbart väder synas på 3 ½ à 4 mils afstånd. Pl. II.


ÖSTERGARN. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°26'29". Long. O. om Ferrö 37°8'25”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°58'40”.

Fyrtornet på Östergarnsholm uppfördes år 1817 och inrättades till täckt stenkolsfyr. Det påbyggdes och förändrades år 1849 till lentillefyr af 3:e ordningen med stillastående sken och tändes som sådan första gången den 1 Oktober sistnämnda år. Tornet har från grunden, som är 43 fot öfver vattenytan, 51 fots höjd till altanen och 61 till fyrljuset, hvilket alltså lyser från 104 fots höjd öfver hafvet och bör i klart väder kunna synas på 3 till 4 mils afstånd; men det är bemärkt, att holmen ofta besväras af dimmor, hvilka, i den mån de räcka fyren, hindra dess sigtbarhet. Tornet, som är beläget på högsta höjden af holmen, är hvitrappadt och utmed detsamma står ett rödfärgat boningshus för fyrbetjeningen jemte ett af sten bygdt, hvitrappadt uthus, äfvensom en klockställning, deruti en malmklocka är uppstatt och med hvilken klämtning sker under mist och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Pl. II.


GOTTLANDS SÖDRA UDDE. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 56°56'. Long. O. om Ferrö 36°19'. Long. O. om Greenwichs meridian 18°9'15”.

Åren 1845 och 1846 uppfördes ett fyrtorn af sten på berget Klefven, beläget 2800 alnar N.O. från Hoburg eller sydligaste udden af Gottland. Denna fyr, som för första gången tändes den 1 Oktober 1846, har från grunden till altanen på 51 ½ fots höjd och fyrlågan brinner 195 fot öfver vattenytan samt bör alltså i klart väder synas på 3 ½ à 4 mils afstånd. Fyrappareten består af 12 stycken polerade reverberer, fördelade 3:ne på hvar sida af en, medelst utvexlingsverk omgående, qvadratisk ställning, hvars hela omloppstid är 8 minuter och hvarunder fyra lika starka sken af omkring 30 sekunders varaktighet hvardera, med omkring 1 ½ minuts mörka mellantider, belysa horisonten i alla riktningar från O. t. N. syd öfver till N. t. O. på kompassen. Tornet är hvitrappadt, och ej långt derifrån stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, hvilka byggnader synas väl till sjös. Pl. II.


ÖLANDS NORRA UDDE. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°21'58”. Long. O. om Ferrö 35°15'. Long. O. om Greenwichs meridian 17°5'15”.

På det lilla skäret, Storgrundet kalladt, vid yttersta norra udden af Öland uppfördes 1844 och 1845 ett fyrtorn af sten i rund form, 90 fot högt från grunden till altanen, hvaruti anbringades en stillastående lentillefyr af 3:e ordningen, hvilken första gången tändes den 1 November sistnämnda år. Grunden, hvarå fyrtornet står, är 6 fot hög och fyrlågan brinner på 106 fot öfver vattenytan. Fyrljuset bör alltså i klart väder synas på 4 mils afstånd. Fyren är synlig från W., något sydligare, nordom, till S.O. på kompassen. Den öfriga delen af lysningsviden är bortskymd af Böda kronoskogspark på Ölandslandet. Tornet är hvitrappadt ofvanom dess nedre afsats. Pl. III.


ÖLANDS SÖDRA UDDE. Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen.

Lat. N. 56°11'50”. Long. O. om Ferrö 34°33'4”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°23'19”.

Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten ytterst på Ölands södra udde, hvarest grunden är endast 8 fot öfver vattnet. Det ändrades 1822 och inrättades till täckt stenkolsfyr i stället för öppen och under åren 1844 och 1845 undergick det ytterligare den ombyggnad och förändring, som erfordrades för en lentillefyr af 2:a ordningen. Såsom sådan tändes fyren för första gången den 1 September 1845. Tornets höjd från grunden till altanen är 116 fot och fyrlågan brinner på 136 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 4 à 5 mils afstånd rundt omkring horisonten. Tornet är hvitmenadt och derutmed stå fyrbetjeningens boställshus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagt en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, begagnas af de smärre fartyg, som aflasta effekter för fyrens behof. Pl III.


GRIMSKÄR. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 56°39'38”. Long. O. om Ferrö 34°31'52”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°22'7”.

Den sedan hösten 1837 af Calmar stad underhållna fyren på Grimskäret, beläget i sundet utanför nämnda stad, öfvertogs af Kronan år 1851, då på dess bekostnad en ny fyrinrättning anlades på detta skär. Lysningsapparaten består af en siderallampa med försilfradt sken, anbragt uti en lanternin, hvilande på en fotställning av trä, som uppgår genom taket af boningshuset, hvilket sednare är stående på sydwestra hörnet af en 15 fot hög vall. Fyrljuset, som är beläget 42 fot öfver vattenytan, sprider sitt sken i alla väderstreck från N. t. O. öfver ost och syd till S.W. t. W. på kompassen, samt upplyser såväl södra som norra inloppet till Calmar och bör derjämte gifva en god rättelse för angöringen av det trånga passet utanför Skäggenäs lotsstation. I sigtbart väder bör denna fyr från ett fartygs däck synas på 2 à 2 ½ mils afstånd. Fyrhuset, uppfördt af trä samt rödfärgadt, tjenar om dagen till känningsmärke i stället för det förut på skäret stående inseglingsmärket, hvilket blifvit borttaget. Denna fyr tändes första gången den 15 September 1851 och hålles lysande på de tider, som för Kronans öfriga fyrar äro bestämda. Pl III.


UTKLIPPAN. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 55°56'35”. Long. O. om Ferrö 33°49'34”. Long. O. om Greenwichs meridian 15°39'49”.

På det södra eller yttersta skäret på Utklipporna är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn, uppbygdt åren 1839 och 1840, är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin underhålles. Lysningsapparaten består af 6 stycken polerade reverberer, hvilka genom ett utvexlingsverk föras omkring på 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken af omkring 30 sekunders varaktighet hvartdera med 1 ½ minuts mörka mellantider. Tornet är 31 fot högt från grunden till altanen och fyrljuset, som brinner på 51 fots höjd öfver vattenytan, kan i klart väder synas på 2 ½ à 3 mils afstånd ifrån ett vanligt högt skeppsdäck. Denna fyr tändes första gången den 15 November sistnämnda år. Ofvanom befästningsbyggnadens tak är uppsatt en malmklocka, hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko kommande seglare. På skäret, som i öfrigt är en kal bergholme, finnas, förutom nämnda befästningsbyggnad, fyrbetjeningen bonings- och uthus, äfvensom några andra hus. Pl. III.


YSTAD. 2:ne stillastående Hamnfyrar.

Lat. N. 55°25'30”. Long. O. om Ferrö 32°. Long. O. om Greenwichs meridian 13°50'15”.

1:o Den större eller inre fyren, uppförd på stranden längst in i hamnen, består af ett sexhörnigt torn af trä, 45 fot högt från grunden till lanterninen, deruti en siderallampa med försilfradt sken är anbragt. Fyrlågan brinner på 52 fots höjd öfver vattenytan och är synligt till sjös ifrån W.N.W. syd öfver till O.N.O. på kompassen och kan ifrån ett vanligt högt skeppsdäck synas på 2 ½ à 3 mils afstånd.

2:o Den mindre eller yttre fyren är uppförd på westra hamnpirens yttersta ända, har 20 fots höjd från vattenytan till fyrlågan och är, till skillnad så väl från den större fyren , som från ljus i staden, försedd med ett rödt sken, hvilket synes rundtikring horisonten på ett afstånd af omkring 1 mil. Lysningsapparaten består af en mindre siderallampa. Denna fyr bör vid inseglingen i hamnen tagas tätt om babord. Fyrarne, hvilkas bäring från hvarandra är N.O. t. N. och S.W. t. S. på kompassen, äro belägna 1451 fot från hvarandra. Fyrtornet på hamnpiren är hvitmåladt och det större eller inre tornet är nedifrån till två tredjedelar röd- samt den övre tredjedelen hvitmåladt. Dessa båda fyrar uppfördes 1847 och tändes första gången den 1 Oktober samma år. Pl. III.


FALSTERBO. Lentillefyr af 2:dra ordningen.

Lat. N. 55°23'11”. Long. O. om Ferrö 30°58'35”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°48'50”.

Detta fyrtorn uppfördes 1795 af sten för stenkolsfyr. Det ombyggdes och förändrades under åren 1842 och 1843 till lentillefyr av 2:a ordningen, med stillastående sken, och tändes som sådan första gången den 24 Juni sistnämnda år. Tornet har från grunden, som endast är 8 fot hög öfver vattnet, 60 fots höjd till altanen och fyrlågan brinner på 80 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 3 ½ mils afstånd rundtikring horisonten, med undantag af en smal sträcka åt landsidan. Denna fyr och den snedt öfver vid Stevens på Seeland varande omgående fyr gifva, då de äro synliga, sjöfarande en säker rättelse såväl för undvikande af det farliga Falsterborefvet, som för angöringen av Drogden. Pl. III.


Fyrfartyget. CYKLOPEN.

Utlades för första gången på yttersta punkten af Falsterborefvet i slutet af Augusti 1844. Fartyget är försedt med 2:ne master och har rödmålade sidor, hvarå finnes tvänne stora hvitmålade bokstäfver F. och S. på hvardera. Det förer en röd flöjel på högsta eller förtoppen samt visar under natten 2:ne fyrar, så placerade, att de icke böra bortskymmas af hvarandra. Fartyget ligger förtöjdt på 6 ½ famnars vatten. Ifrån detsamma pejlas Falsterbo fyr i N. 26° ost på omkring 1 ½ mils afstånd och fyren på Stevens Klint i N. 73° west på kompassen. Fyrarne brinna på omkring 50 fots höjd öfver vattnet och böra i sigtbart väder samt när ej dimma hindrar skenen ifrån ett vanligt högt skeppsdäck synas på 1 à 2 mils afstånd. På fyrfartyget finnes en större klocka, hvarmed klämtas under mist och tjockt väder, för att varsko kommande seglare. På fartyget äro stationerade fem stycken lotsar, som emottaga och lotsa fartyg genom Flintrännan till Drogden och Malmö m. fl. städer på kusten. Så länge tillgång på lotsar finnes ombord, blåser en flagg på en af masttopparne, hvilken flagg nedtages, då lotsarne äro utgångna. Detta fartyg utlägges i Mars eller April och intages i November eller December månader hvarje år, allt efter väderleken. Fyrarne hållas lysande på lika tider, som för Kronans fyrar i allmänhet är stadgadt. Pl. IV.


MALMÖ. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 55°36'40”. Long. O. om Ferrö 31°10'20”. Long. O. om Greenwichs meridian 13°0'35”.

Fyren underhålles af staden Malmö och lyser på lika tider, som Kronans fyrar.

Fyrtornet, uppfördt af trä1822, står på yttersta piren af Malmö hamn och lemnas om styrbord vid inseglingen i hamnen. Lysningen sker med gas och fyrljuset är beläget cirka 50 fot öfver vattenytan samt kan i klart väder nattetid synas på 2 [mil]]s afstånd och derutöfver. Denna fyr är en god rättelse för fartyg, som erna sig till Malmö redd, äfvensom vid inseglingen nattetid i hamnen. Pl. IV.


LANDSKRONA. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 55°51'55”. Long. O. om Ferrö 30°59'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°50'.

Denna fyr, som underhålles af staden Landskrona, hålles lysande på lika tider, som Kronans fyrar.

Fyrtornet uppfördes år 1844 på norra sidan af hamnen. Dess höjd från grunden till fyrljuset är 28 fot och fyrlågan brinner på omkring 38 fots höjd öfver vattenytan samt bör i klart väder nattetid synas på 2 mils afstånd. Lysningen sker förmedelst siderallampa.


KULLEN. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 56°18'12”. Long. O. om Ferrö 30°36'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°27'.

Fyrtornet är uppfördt på den ytterst emot Kattegat utskjutande höjden af Kullaberget. Det ombyggdes ånyo 1843 samt inrättades till en omgående spegelfyr, som tändes första gången den 31 Oktober samma år. Fyrapparaten består af 12 reverberer eller speglar, placerade 3:ne på hvar sida af en qvadratisk ställning, hvilken medelst ett utvexlingsverk går ikring på 8 minuter och derunder gifver fyra lika sken af ungefär 30 sekunders varaktighet hvartdera med 1 ½ minuts mörka mellantider. Ifrån berget, hvarå fyrtornet är uppfördt, är till vattenytan 260 fot. Tornets höjd från grunden till altanen är 26 fot och till fyrljuset 37 fot, hvilket sednare alltså brinner på 297 fots höjd öfver vatetnytan samt kan synas i klart väder och då ej dimma eller moln hindra dess sigtbarhet, hvilket emellanåt inträffar, på 5 à 6 mils afstånd. Ett hvitrappadt hus af sten är sammanbyggdt med fyrtornet och ett stycke derifrån står ett rödfärgadt boningshus af trä jemte ett uthus. Pl. IV.


HELSINGBORG. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 56°2'32”. Long. O. om Ferrö 30°51'16”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°41'31”.

Fyren, som underhålles af staden, hålles lysande från den 1 September till den 1 Maj hvarje år.

Fyrtornet, uppfördt år 1833 af trä, står på norra pirhufvudet vid Helsingborgs hamn och skall tagas om babord vid inseglingen. Lysningsapparaten består af en Argandsk lampa, hvars låga brinner på cirka 30 fots höjd öfver vattenytan samt kan alltså synas på 1 ½ mils afstånd. Pl. IV.


MORUPS TÅNGE. Stillastående Lentillefyr af 2:dra ordningen.

Lat. N. 56°55'12”. Long. O. om Ferrö 30°31'36”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°21'51”.

Detta fyrtorn, som är beläget på den mot Kattegat något utskjutande låga landudden Morups Tånge, en mil N. från staden Falkenberg, uppfördes under åren 1842 och 1843 af sten i rund form samt hvitrappades. Lysningsapparaten är en lentille af 2:a ordningen med stillastående sken, hvilket upplyser hela horisonten till sjös. Fyren tändes första gången den 31Oktober 1843. Tornet är 70 fot högt från grunden till altanen; grunden är 16 fot hög och fyrljusets höjd öfver vattenytan är 98 fot. Fyren bör alltså synas på 3 ½ à 4 mils afstånd. Pl. V.


NIDINGEN. 2:ne stillastående Lentillefyrar af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°18'27”. Long. O. om Ferrö 30°3'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°53'30”.

På det låga skäret Nidingen uti Kattegat blefvo år 1832 tvänne sexhörniga, lika höga fyrtorn uppförda af sten för stenkolsfyring. Dessa fyrtorn påbyggdes i höjden under året 1846 och inrättades med 2:ne stillastående lentillefyrar af 3:e ordningen. Från grunden till altanen på hvartdera af dessa torn är 42 fot och deras ljus brinna på 68 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder nattetid böra fyrarne, hvilka upplysa horisonten rundtikring, synas på 3 mils afstånd och derutöfver. De nya lentillefyrarne tändes för första gången den 1 Oktober sistberörda år. Fyrtornen bära O.N.O. och W.S.W. ifrån hvarandra; afståndet dem emellan är 100 fot. Tornen äro fogstrukna. Straxt norr om dem står fyrbetjeningens boningshus, äfvenledes bygdt af sten, rödfärgadt samt fösedt med rum till inrymmande af effekter, när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.W. från tornen är en fristående klockstapel upprest, deruti en större malmklocka hänger och hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnader finnes å detta i öfrigt kala stenskär ett förrådshus, beläget söder om fyrbyggnaderna. Vid minsta sjögång är landningen svår. Pl. V.


BÖTTÖ. Stillastående Ledfyr vid inloppet till Göteborg.

Lat. N. 57°38'50”. Long. O. om Ferrö 29°52'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°43'.

Denna fyrinrättning, som hålles lysande från den 15 Augusti till den15 April, är uppförd till rättelse för fartyg, hvilka nattetid erna söka ankarsättning på Winga sand eller Hakefjorden.

På den lilla klippan Böttö, belägen straxt utmed Galtarhufvud vid inloppet från sjön till Hakefjorden, uppfördes denna ledfyr på Kronans bekostnad, men underhålles sedermera af Göteborgs stad. Fyren tändes första gången den 15 November 1841. Byggnaden består af ett boningshus af trä, uppfördt å en 4 alnar hög stenmur. På taket af huset är anbragdt en lanternin, deruti fyrelden underhålles i en så kallad siderallampa, hvars höjd öfver vattnet är 46 fot och som i klart väder synes på 2 ½ mils afstånd. Pl. V.

Anm. Anvisning till insegling nattetid till ankarsättning, med tillhjälp af Böttö och Buskärs fyrar, finnes i Underrättelser till kartorna öfver Bohus län och Kattegat af Gust. af Klint, 2:dra upplagan, utgifven 1840 och sedermera korrigerad, sid 33.


BUSKÄR. Stillastående Ledfyr vid inloppet till Göteborg.

Lat. N. 57°38'15”. Long. O. om Ferrö 29°50'5”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°40'20”.

Denna fyr, hvilken såväl till lysningssättet, som husets konstruktion, med undantag af stenmuren, som icke är så hög, alldeles liknar den ofvanför beskrifna på Böttö, byggdes och tändes för första gången vid samma tid som den samt underhålles likaledes af staden Göteborg. Den är uppförd på Buskäret, beläget mellan Böttö och Winga. Fyrljuset är omkring 84 fot öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 ½ à 3 mils afstånd. Hvad som i afseende på lysningstiden är anfördt för Böttö, gäller äfven för denna fyr, hvilken, likasom den förra, tjenar till rättelse för inseglingen på Winga sand och Hakefjord under natten. Anvisning för begagnandet af Böttö fyr vid insegling tjenar jemväl för fyren på Buskäret.


WINGA. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°38'. Long. O. om Ferrö 29°46'3”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'18”.

Fyrtornet, som är beläget 50 alnar S.W. t. S. från Winga känningsbåk, är uppfördt af sten i en rund form och är hvitrappadt samt har 20 fots höjd från grunden till altanen. Fyren tändes första gången den 15 November 1841. Fyrskenet är beläget 90 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 ½ mils afstånd och derutöfver. Utom detta fyrtorn och Wingabåken samt telegrafen finnas på ön några andra byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand. Winga är lotsstation för Göteborg och hamnarne derutmed. Pl. V.

Anm. Se den om Böttö anförda anvisning för inseglingen till ankarsättning på Winga sand och Hakefjord.


CARLSTEN, äfven kallad MARSTRAND. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 57°53'47”. Long. O. om Ferrö 29°46'14”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'29”.

Ofvanpå Carlstens fästningstorn anbragtes år 1781 en fyrinrättning, som sedermera år 1836 förändrades och utvidgades till en omgående spegelfyr af 1:a ordningen. Fyrapparaten består af 16 stycken pläterade Engelska reverberer, hvilka äro så placerade, att fyra återkasta ljuset på en gång och under omloppstiden, 8 minuter, gifva fyra starka sken, med lika många mörka mellantider. Hvarje sken varar 25 à 30 sekunder; synes denna fyr i klart väder på 5 ½ à 6 mils afstånd, samt är således för de sjöfarande, som segla i Kattegat, en ypperlig känning. På samma gång som Marstrands fyr kan äfven Skagens synas, och närmare under Svenska kusten bör äfven Winga och Marstrands fyrar, eller den sednare och Hållö fyr blifva på en gång synliga. I anseende till Marstrands fyrs ansenliga höjd öfver vattnet besväras den stundom af dimmor eller lätta moln, som hindra eller bortskymma ljuset, en olägenhet som inträffar vid flera fyrar. Marstrandsön, hvarpå fästningen är belägen, är i sig sjelf en hög bergholme, innanför hvilken ligger Marstrands förträffliga hamn, vid hvars angörande nattetid Marstrands fyr tjenar till en god rättelse. Pl VI.


HÅLLÖ. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 58°20'30”. Long. O. om Ferrö 29°25'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°16'.

Uppå Hållön uppfördes åren 1841 och 1842 ett rundt fyrtorn af sten, stående på 77 fots hög grund och omkring ¼ mil S.O. från Sälö känningsbåk. Deruti anbragtes en omgående lysningsapparat, bestående af 9 reverberer ellerspeglar, så placerade, att de under omloppstiden, 6 minuter, gifva 9 blinkar eller kortare sken, med korta mörka mellantider, hvarigenom någon förvexling icke bör äga rum med Marstrands fyr, hvilken under en omloppstid af 8 minuter endast visar 4 sken. Fyrtornet, som är hvitrappadt, har 35 fots höjd från grunden till altanen och från vattenytan till fyrljuset 122 fot, hvarföre skenet alltså bör synas på 4 mils afstånd. Tornet är uppfördt på S.O. sidan af Hållön, ungefärligen på midten af öns längd närmast stora inloppet till Kongshamn. Fyren är synlig i alla väderstreck från sjön med undantag af ett halft streck, eller då fyren är emellan S.O. ½ O. och S.O. t. O. på kompassen, då den bortskymmes av Sälö båk. Fyren tändes första gången den 1 November 1842. Pl. V.


NORD KOSTER.2:ne fyrar, af hvilka en är en Lentille af 3:e ordningen, stillastående, och en Blinkfyr.

Lat. N. 58°54'12”. Long. O. om Ferrö 29°13'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°4'.

På den 200 fot höga så kallade Koster Bonden å ön Norra Koster, belägen utanför Strömstad, uppfördes åren 1849 och 1850 tvänne 17 fot höga fyrtorn af sten i rund form. Deras afstånd från hvarandra är 240 fot i N. och S. på kompassen. I södra tornet är anbragt en lentille-apparat af 3:e ordningen med stillastående sken, hvilket belyser horisonten i alla riktningar, och för närvarande i det norra en blinkfyrs-apparat, bestående af en vanlig enkel lampa, placerad i midten af 3:ne små, med hvarandra sammanfogade, reverberer, hvilka medelst ett litet utvexlingsverk fullborda sitt omlopp på 2 minuter och derunder gifva 3:ne korta, men skarpa blinkar rundtikring horisonten, med undantag af en del inåt landet, eller från N.O. öfver ost till S.O. på kompassen. Fyrljusen brinna på 220 fots höjd öfver vattenytan och böra alltså i klart väder nattetid från ett vanligt högt skeppsdäck synas på 3 à 4 mils afstånd. Dessa båda fyrar tändes första gången den 1 September 1850. I närheten af södra tornet står ett uppassningshus för de på ön stationerade lotsar. Pl. V.

Kronans Fyrar i insjöarne.

FJUK. Stillastående Ledfyr.

Lat. N. 58°32'28”. Long. O. om Ferrö 32°57'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 14°47'30”.

Under loppet af innevarande år skall ett 45 fot högt fyrtorn af trä, i sexhörnig form samt rödfärgadt, uppföras på den lilla och kala klippan Fjuk, Belägen uti Wettern, midt emellan Motala köping och Carlsborgs fästning. Fyrapparaten, hvilken kommer att anbringas uti lanternin å tornet och på 46 fots höjd öfver grunden, blifver en siderallampa med försilfradt sken, så inrättad, att den skall sprida sitt ljus i alla direktioner. I klart väder nattetid bör fyrljuset, hvars höjd är beräknad till ungefärligen 80 fot öfver vattenytan, blifva synligt på 2 à 2 ½ mils afstånd samt gifva en god rättelse för seglationen på Wettern. Denna fyrbyggnad skall, om ej oförutsedda hinder möta, blifva färdig och tändas i September månad detta år. Pl. VI.


HJORTENS UDDE. Stillastående Ledfyr.

Lat. N. 58°38'15”. Long. O. om Ferrö 30°49'50”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°40'5”.

På den yttersta i Dalbosjön utskjutande udden af Dalbolandet, Hjorten kallad, skall ett sexhörnigt, 45 fot högt fyrtorn af trä uppföras, deri en lysningsapparat, bestående af en vanlig lampa med försilfradt sideralsken, kommer att anbringas, hvars läge blifver 46 fot öfver grunden och omkring 69 fot öfver vattenytan. Fyrbyggnaden kommer att uppföras under sommaren och fyren att tändas i September månad innevarande år. Fyrskenet, hvilket skall utgå i alla riktningar, bör i sigtbart väder nattetid blifva synligt på 2 à 2 ½ mils afstånd samt gifva en god rättelse för seglationen på Dalbosjön och för undvikande af det farliga Hinna-refvet, äfvensom de vid Hjortudden liggande grund. Tornet blifver rödfärgadt från basen till två tredjedelar af höjden, men derofvan hvitmåladt, hvarigenom detsamma kommer att synas emot den höga och täta skogen på denna udde såsom ett ypperligt känningsmärke om dagen. Pl. VI.


Lista över fyrar 1852

Nedan återges de år 1852 summa 41 uppräknade fyrarna.

Fyrplats Typ av lysanordning Förändringar sedan 1848
Malörn Stillastående Ledfyr Nybyggd, 1851
Stora Fjäderägg Omgående Spegelfyr Nybyggd, 1851
Holmö Gadd Täckt stenkolsfyr
Stor Jungfrun Täckt stenkolsfyr
Bönan Stillastående hamnfyr
Eggegrundet stillastående ledfyr
Örskär Omgående Spegelfyr F.d. Roterande spegelfyr
Djursten Stillastående spegelfyr
Understen Stillastående spegelfyr
Svartklubben Blinkfyr F.d Stillastående spegelfyr
Näskubben Stillastående Ledfyr Nybyggd, 1850
Söderarm Omgående spegelfyr
Grönskär Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen
Korsö Roterande spegelfyr
Landsort Omgående spegelfyr
Fårö Omgående spegelfyr
Östergarn Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen F.d. Täckt stenkolsfyr
Gotlands Södra Udde Omgående spegelfyr
Ölands Norra Udde Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen
Ölands Södra Udde Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Grimskär Stillastående hamnfyr
Utklippan Omgående spegelfyr
Ystad 2:ne stillastående hamnfyrar
Falsterbo Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Fyrfartyget Cyklop
Malmö Stillastående hamnfyr
Landskrona Stillastående hamnfyr
Helsingborg Stillastående hamnfyr
Kullen Omgående spegelfyr
Morups Tånge Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Nidingen 2:ne stillastående Lentillefyrar af 3:e ordningen
Böttö Stillastående Ledfyr vid inloppet till Götheborg
Buskär Stillastående ledfyr vid inloppet till Götheborg
Winga Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen
Carlsten äfven kallad Marstrand Omgående spegelfyr
Hållö Omgående spegelfyr
Nord Koster 2:ne fyrar; stillastånden Lentille + Blinkfyr Nybyggd, 1850
Kronans Fyrar i insjöarne.
Fjuk Stillastående ledfyr Nybyggd, 1852
Hjortens udde Stillastående ledfyr Nybyggd, 1852

Svenska fyrplatser enligt Underrättelser 1852

Nedan återges de år 1852 summa 41 uppräknade fyrarna.

Laddar karta ...

Sjömärkena 1852.

Dessa indelas i:

a) Känningsbåkar, bestående i allmänhet af större byggnader, hvilka helt eller delvis äro täckta samt uppförda af sten eller trä i olika kombinationer;

b) Spirbåkar, bestående vanligen af ett större antal långa spiror, uppresta omkring en rätt uppstående hjärtspira. I allmänhet äro dessa mindre än känningsbåkar och på afstånd synas de, som vore de täckta;

c) Stångmärken, Dessa utgöras af en upprest längre spir, försedd nerikring med stöttor. Detta slags sjömärken hafva merändels något tecken på toppen af spiran, såsom en tunna, en tafla eller dylikt. De äro på flera ställen till en del beklädda med bräder, såsom på Hernöklubb i Norra, Långören i Södra och Kalfven i Westra lots-distriktet tec, men deremot på några andra ställen försedda med arm, hvilken utvisar den farled, som af det kommande fartyget bör tagas;

d) Kasar, hvilka vanligen utgöras af en hop smärre spiror, stänger och grenar, uppresta mot hvarandra till en spets samt fyllda inemellan med ris. Dessa, liksom kummel, äro sannolikt af alla känningsmärken de äldsta brukliga i Norden och förekomma ofta på utmärkta höjder och berg, belägna utmed kusten, samt äro kända under namn av Wårdkasar;

e) Kummel. Dessa äro vanligast af sten samt i form af en stympad kon och finnas någon gång försedda med stång, jemte tecken på toppen. Då de äro mycket små, få de namn af Rös;

f) De öfriga känningsmärken, som till sin form och sitt utseende på afstånd icke kunna hänföras till någon af ofvanstående benämningar, kallas med en, för alla dylika gemensam, allmän benämning: Sjömärken. Sådana äro t. ex. hus, träd, stenar m. fl.

Luleå Fördelning

SVARTSTEN. Stångmärke med kors på toppen. Hörer under Malörns lotsplats och är det nordligaste Svenska sjömärke. Skäret, hvarå märket står, är 6 fot öfver vattenytan och sjelfva märket 42 fot högt samt ofärgadt. Fartyg, gående till Haparanda, styra ifrån Puko på detta märke, som lemnas om styrbord. Lat. N. 65°43'. Long. 23°51' ost om Greenwich. Pl. VII

PUKO. Stångmärke med tunna på toppen. Hörer under Malörns lotsplats. Skäret är 10 fot högt och märket 54 fot. Lemnas äfvenledes om styrbord vid inseglingen från sjön till Haparanda. Pl. VII

GUNNAREN. Stångmärke med öppen trekant på toppen. Hörer under Malörn. Skäret, hvarå märket står, är 14 fot högt och sjelfva märket 54 fot, hvilket lemnas om babord vid insegling från öppna sjön. Pl. VII.

MALÖRN. Fyr och Kapell. Se Pl. I och VII.

REPSKÄRSGRUND. Stångmärke med tunna på toppen och en dylik 4 alnar derunder, är 56 fot högt samt står på 17 fots hög grund. Tjenar till rättelse för inseglingen till Kalix elf. Lat. N. 65°43'. Long. 23°23' ost om Gr. Pl. VII

BRÄNDÖSKÄR. Fiskarekapell, gammalt och ofärgadt, är igenkänningsmärke för seglare, som erna sig till Råneå och Töre fjärder. Det står på 33 fots hög grund och är 20 fot högt. Lat. N. 65°31'. Long. 22°50' ost om Gr. Pl. VII.

JUNKÖ SANDSLÅ. Tvänne stångmärken, uppförda omkring 800 alnar i N.N.O. och S.S.W. från hvarandra. Det norra märket, 44 fot högt, är försedt med tunna på toppen och det södra, 57 fot högt, har 2:ne tunnor på hjertspiran. Tjena till rättelse vid inseglingen emellan Sandgrunden och Gråskälsgrundet. Lat. N. 65°26'. Long. 22°22' ost om Gr. Pl. VII.

SANDGRUNDAN. Stångmärke med tunna på toppen. Hörer under Rödkallens lotsplats. Skäret är 7 fot högt, märket 35 fot. Tjenar till rättelse vid seglingen i Luleå skärgård. Pl. VII.

RÖDKALLEN. Fiskarekapell, rödfärgadt, är 22 fothögt och står på 13 fots hög grund. Emot ena gafveln af denna byggnad, hvilken är synlig på 2 à 2 ½ mils afstånd, är en stång upprest, på hvars topp en svartmålad signalboll visas så längen tillgång på lotsar finnes å skäret. Här tagas lotsar af fartyg gående till Luleå skärgård. Lat. N. 65°19'. Long. 22°23' ost om Gr. Pl. VII

STOR-REBBEN. Känningsbåk af trä, rödfärgad. Hörer under Pite-Rönnskärs lotsplats. Stället, hvarest båken står, är 63 fot öfver vattnet. Båken har 36 fots höjd, är synlig på omkring 3 ½ mils afstånd samt är en ypperlig rättelse vid angöringen af Piteå skärgård. Pl. VII.

Anm. Enligt Kongl. Maj:ts nådiga bifall, skola 2:ne extra Kronolotsar uppassa på Stor-Rebben.”

LESKÄR . Stångmärke med tunna på toppen. Hörer under Pite-Rönnskär . Skäret är 60 fot och märket 60 fot högt. Tjenar egentligen till rättelse för inseglingen till Piteå stad genom Pitsundet. Pl. VII.

RÖNNSKÄR . Stångmärke med kors på toppen. Skäret, hvarest märket står, är 13 fot högt, sjelfva märket 55 fot. Omkring 100 alnar derifrån står ett hvitfärgadt fiskarekapell. Här erhållas lotsar för insegling till Piteå och derutmed liggande hamnar och ankarsättningar. Närmare skäret synas flera fiskarestugor och lotshus wester om kapellet. Lat. N. 65 3'. Long. 21°34' ost om Gr. Pl. VII

ROMELSHÄLLAN . Stångmärke, ofärgadt, 50 fot högt, står på 25 fots hög grund samt är försedt på hjertspiran med 2:ne 3 alnar från hvarandra skiljda tunnor. Tjenar till rättelse vid angörandet af Romelsö lotsplats och Byske-fjärden. Lat. N. 64° 55'. Long. 21° 21' ost om Gr. Pl. VII.

BJURÖKLUBB . Stångmärke , likande en vårdkase, försedt med tunna på toppen. Berget, hvaruppå märket är uppfördt, har 156 fots höjd och sjelfva märket 36 fot. Från härvarande lotsplats tages lots af fartyg, som segla längs kusten, äfvensom till de derutmed liggande hamnar. Pl. VII.

KALLVIKEN . Wårdkase , 26 fot hög, uppförd på det 112 fot höga Bredberget. Tjenar isynnerhet till rättelse för inseglingen till Kallviken. Lat. N. 64° 20'. Pl. VII.

HÄLLGRUND . Stångmärke , ofärgadt, försedt med 2:ne 3 alnar åtskiljda topptunnor. Märket är 50 fot högt och står på 33 fots grund. Hörer under Ratans lotsplats och är uppfördt till rättelse för inseglingen till Sikåfjärden. Lat. N. 64° 9'. Long. 21° 1' ost om Gr. Pl. VII.

RATASKÄR. Känningsbåk af trä, dels röd-, dels ofärgad. Lat. N. 64°0'10”. Long. O om Ferrö 39°4'50”. Long. O om Greenwichs meridian 20°55'5”.

Lotsstation. Båken är åttkantig.Hvarannan åttkant, af såväl väggar som tak, är åt sjösidan hvitmålad och hvarannan Rödfärgad. Ofvanom takspetsen uppgår en spir, hvarå är anbragdt en hvitmålad tunna jemte en flög ofvanför denne. Båken har 58 fots höjd till takspetsen, står på 72 fots höjd öfver vattenytan, synes på 3 ½ à 4 mils afstånd i klart vädersamt är en ypperlig känning i detta farvatten. Utmed båken står en lotsuppassningsstuga. Lotsarne lotsa längs kusten norrut åt Bjuröklubb samt söderut åt Bjuren och Bredskär. Pl. VII.

SÖDERKLUBBEN . Stångmärke med tunna på toppen, uppfördt på ett litet 10 fot högt skär, beläget straxt söder om Rataskäret, hvilket skär lemnas om styrbord vid inseglingen till Ratahamn. Märket är 40 fot högt. Pl. VII.

SKEPPARKALLEN . Stångmärke , till utseendet likt en vanlig kase, uppfördt år 1841 för att utmärka detta endast 9 fot höga skär, hvilket är omgifvet af flera farliga grund. Hjertspiran är 30 fot hög och märket kan synas på 1 ½ mils afstånd. Lat. N. 63°47'. Pl. VIII.

BJUREN . Tvenne stångmärken , försedda med tunnor på topparne. De stå 486 alnar ifrån varandra och visa sig öfverens uti S.t.W. och N.t. O., då yttersta ruskpricken anträffas vid inseglingen till Sävar. Det södra märket är 54 fot högt och står på 29 fots hög grund och det norra är 64 fot samt står på 34 fot öfver vattenytan. Lat. N. 63°44'. Pl. VIII.

TAVASTÖREN . Tvenne stångmärken , hvardera försedt med en topptunna, af hvilka den på östra märket är hvitfärgad. Märkena stå 50 alnar från hvarandra uti W.t.N. och O.t.S. samt utvisa, liksom märkena på Bjuren, yttersta ruskpricken vid inseglingen till Sävar. Det östra är uppfördt till 60 fots höjd på 10 fots hög grund och det westra till 44 fot på 7 fots höjd öfver vattnet. Lat. N. 63°43'. Pl. VIII.

PETLANDSSKÄR . Under Bredskärs lotsplats. 2:ne små stångmärken om 22 fots höjd hvartdera, af hvilka det nordöstra är försedt med kors på toppen. Då dessa båda märken hållas öfverens, leda de fritt från det N.O. om skäret liggande grund vid inseglingen denna led till Bredskäret och farvattnet åt Umeå. Lat. N. 63°39'. Pl. VIII.

BREDSKÄR . Lotsplats. 2:ne stångmärken , hvaraf det westra, som är 62 fot högt, är försedt med tunna på toppen samt en dylik derunder, då deremot det östra har endast en tunna på toppen och är 60 fot högt. Dessa båda märken, belägna 195 alnar från hvarandra, stå på omkring 30 fots höjd öfver vattenytan och äro, jemte den å högsta höjden af skäret belägna, hvitfärgade lotsuppassningsstugan, hvilken synes längre till sjös än märkena, ypperliga känningar så väl för fartyg, gående till Umeå, som för angörande af westra Qvarken. Märkena, hållna öfverens, leda fritt från grunden i den smala farleden till Bredskärs-sundet. Lat. N. 63°39'. Pl. VIII.

HOLMÖ GADD. Fyr. Se Pl. I.


Sundsvalls Fördelning

BONDEN . Känningsbåk af trä, Till utseendet liknande ett kummel, uppfördt år 1846 på den 55 fot höga klippan Bonden. Båken, 27 fot hög, är fyrkantig samt rödfärgad. Lat. N. 63°26'. Long. 20°5' ost om Gr. Pl. VIII.

JÄRNÄSUDDE . Lotsplats. Stångmärke med tunna på toppen, uppfördt på skäret Järnäsklubb. Märket är 48 fot högt och står 9 fot öfver vattenytan. Längre in på skäret står en rödfärgad lotsstuga, som äfven synes utanför hamnen. Då den hålles öfverens med märket, inseglas fritt från grunden till Järnäs hamn. Lat. N. 63°26'. Pl. VIII.

STORHÄLLAN . Stångmärke, 50 fot högt, med fyrkantig tafla på toppen, hvilken, jemte den å stöttorne anbragte fotbeklädnaden, är hvitfärgad. Skäret, hvarå märket står, är beläget utanför Järnäs udde och har 13 fots höjd öfver vattenytan. Märket, uppfördt 1851, tjenar till rättelse för kustseglare och att utmärka denna udde. Pl. VIII.

STORBÅDAN . Under järnäs lotsplats. Stångmärke med tunna på toppen. Skäret har 9 fots höjd Märket är 60 fot högt och uppfördt till rättelse för inseglingen i Nordmalingsfjärden. Lat. N. 63°24'. Pl. VIII.

SKAG . Lotsplats. Wårdkase, 24 fot hög, stående på ett berg, som är 150 fot högt. Lat. N. 63°12'. Pl. VIII.

GRÅKLUBBEN . Vid inloppet till Skagens hamn. Stångmärke, uppfördt 1850, försedt med tunna på toppen samt hvitfärgad beklädnad å stöttorne. Skäret är 24 fot högt och sjelfva märket 54 fot. Tjenar till rättelse för angöringen af Skags udde. Lat. N. 63° 11'. Long. 19° 2' ost om Gr. Pl. VIII.

ULFÖN . Lotsplats. Wårdkase, upprest på största höjden å norra tredjedelen af ön, synes, liksom ön, långt till sjös. På södra Hamnberget å norra Ulfön står en lotsuppassningsstuga, som är rödfärgad. Pl. VIII.

FLASEN . På detta skär, beläget ytterst vid Barkarhålet eller sydöstra inloppet till Ulfö förträffliga hamn, skall under innevarande år ett 12 fot högt kummel af sten i rund form uppföras samt vitmenas och förses med en 10 fot hög stång med tunna på toppen. Skäret, 21 fot högt öfver vattenytan, tages om styrbord vid inseglingen till hamnen. Lat. N. 63°. Long. 18° 41' ost om Gr. Pl. IX.

HVALHUFVUD . Wårdkase , belägen på en ansenlig höjd å fasta landet vid Ångermanelfven, synes långt till sjös. Lat. N. 62°47'. Pl. IX.

HEMSÖ . Wårdkase , belägen på en ansenlig höjd å norra delen af denna ö, synes långt till sjös och utgör, jemte det kännbara berget å samma ö, Hemsö hatt kalldt, en god känning af landet och inloppet till Ångermanelfven. Pl. IX.

HERNÖ , Wårdkase och HERNÖKLUBB . stångmärke , båda belägna på Hernön; det förra å högsta höjden på westra sidan af ön; det sednare, som är 36 fot högt och har hvitmålad brädbeklädnad, på den 275 fot höga klubben. Dessa märken äro synbara långt till sjös, Hernöklubbs märke i Lat. N. 62°36' och Long. 18°3' ost om Gr. Pl. IX.

DALUND . Wårdkase , belägen på Dalunds-berget i Lat. N. 62°30' är en god känning för kustseglingen. Pl. IX .

SKEPPSHAMN . Kapell, beläget öster om Åstholmen, rödfärgadt och tjenar till rättelse för inseglingen i den lilla hamnen och fiskeläget under detta namn. Lat. N. 62°24'. Pl. IX.

ÅSTHOLM . Lotsplats. Wårdkase , upprest på södra udden af ön. Lat. N. 62°23'. Pl. IX.

BREMÖ KALF . Stångmärke med knapp på toppen och kloss derunder, är 46 fot högt. Klippan är 6 fot öfver vattnet. Märket tjenar till rättelse för seglingen genom Bremösundet. Lat. N. 62°10'. Pl. IX.

Anm. På norra stranden af ön är Bremö kase belägen.

KRÅKÖ . Under Agö lotsplats. Känningsträd, som utgör en god rättelse för inseglingen till Kråkösundet norr ifrån. På södra delen af ön, Kråkskatan kallad, är äfvenledes ett dylikt träd till rättelse för angöringen af sundet söder ifrån. Lotsarna bo och uppassa å Innerstön samt lotsa så väl genom Kråkösundet, som till staden Hudiksvall m. fl. hamnar. Pl IX.

LOTSHÄLL . Stångmärke , 30 fot högt, till ledning för inseglingen till Långvinds bruk. Pl. IX.

LILL-JUNGFGRUN . Tvenne stångmärken med hvitmålade tunnor under topparne samt hvitfärgad gles brädbeklädnad af hafssidan. Märkena, belägna utanför inloppet till Söderhamn, äro 66 fot höga. Af dessa står det ena på 5 fots hög grund å Lill-Jungfrun och det andra på det endast 3 fot höga skäret Norrutharet. Lotsarna bo på det S.O. ut belägna Rönnskäret, hvarest en rödfärgad lotsstuga är uppförd och hvarifrån de utgå samt inlotsa fartygen norr om Lill-Jungfrun till Söderhamn med flera ställen. Lill-Jungfruns märke är i Lat. N. 61°15'. Pl. IX.

STOR-JUNGFRUN. Fyr. Se Pl. I.


Stockholms Fördelning

GÅSHÄLLAN . Stångmärke med tvänne tunnor på hjertspiran, är 40 fot högt och står på 20 fots hög grund. Lotsarne bo inom Gåsholmen, mottaga fartyg derutanför och lotsa söderut till Gefle samt norrut till Lilljungfrun. Lat. N. 61°. Pl. IX.

TRÖDJEHÄLLAN . Stångmärke, 30 fot högt, försedt på toppen med en fyrkantig, hvitmålad tafla och nedanför spirbandet med hvitfärgad fotbeklädnad. Det uppfördes år 1851 och tjenar till rättelse vid angörandet af norra inloppet till Gefle. Skäret är 12 fot högt. Lat. N. 60°48' och Long. 17°20' ost om Gr. Pl. IX

BÖNAN. Hamnfyr. Se Pl. I.

EGGEGRUND. Ledfyr. Se Pl. I.

EGGEGRUND. Spirbåk, till utseendet liknande en kase, är 45 fot hög och upprest på det skoglösa skäret Eggegrund. Höjden, hvarpå den står, är 29 fot öfver vattnet. Pl. IX.

BÅKHARET . Tvänne stångmärken med rödfärgade fotbyggnader af bräder i trehörnig form, hvaraf det westra, 50 fot högt, är försedt med trekantigt tecken å toppen samt det östra, 45 fot högt, med tunna. Dessa märken stå 50 alnar från hvarandra, det westra på 9 och det östra på 7 fots hög grund. Tjena till rättelse vid inseglingen, södra inloppet, till Gefle. Lat. N. 60°41'. Pl. IX. Anm. Lotsarne för Gefle lotsstation bo i staden, men hafva uppassning på Limön, hvarifrån de utgå fartyg till mötes.

MADERÖN. Kase , 30 fot hög, är ett godt känningsmärke för inseglingen till Skutskärs hamn och Harnäs bruk uti Geflebugten. Lat. N. 60°38'. Pl. IX.

BJÖRN. Känningsbåk af trä, rödfärgad. Lat. N. 60°37'52”. Long. O. om Ferrö 36°8'25”. Long. O. om Greenwichs meridian 17°58'40”.

Hörer under Gefle lotsplats. Båken är uppförd af resningsvirke och bräder, åttkantig och 49 fot hög samt å dess spets försedd med spir och hvitmålad tunna. Klippan, hvarå den står, är 18 fot hög. Båken är en ypperlig känning så väl för angöringen af Öregrunds-Grepen, som för seglationen från och till Gefle. Pl. IX.

ÖRSKÄR. Fyr. Se Pl. I.

BREDBÅDAN. Kase , 30 fot hög, belägen i Öregrunds-Grepen och tjenar till rättelse för kryssande fartyg, äfvensom för angörande af de smärre hamnar, som ligga på den grundfulla westra kusten. Lat. N. 60°28'. Long. 18°8' ost om Gr. Pl. IX.

DJURSTEN. Fyr. Se Pl. I.

UNDERSTEN. Fyr. Se Pl. I.

SVARTKLUBBEN. Fyr. Se Pl. I.

WÄDDÖ. Wårdkase , 24 fot hög, upprest på det 167 fot höga Södersunda-berget vid Hammarby, är en god rättelse vid seglingen i Ålandshaf. Lat. N. 59°58'. Pl. X.

SIMPNÄSKLUBB, äfven kallad SKOMAKAREN. Känningsbåk af sten, liknande ett större kummel, 28 fot hög, sexkantig och hvitmenad. Klippan, hvarå den står, är 19 fot hög. Lat. N. 59°53'. Long. 19°5' ost om Gr. Pl. X.

NÄSKUBBEN. Ledfyr. Se Pl. II.

HÖGSKÄR, äfven kallad SKRÄDDAREN. Känningsbåk eller kummel af sten i fyrkantig form, är 22 fot hög och står på det 47 fot höga skäret. Lat. N. 59°52'. Pl. X.

ARHOLMA. Känningsbåk af sten, hvitrappad. Lat. N. 59°50'58”. Long. O. om Ferrö 37°16'30”. Long. O. om Greenwichs meridian 19°6'45”.

Båken, hvars tak är rödfärgadt, är 52 fot hög och berget, hvarå den är uppförd, har 96 fot s höjd. Arholma är lotsplats. Pl. X. Anm. Så väl denna, som nästföljande 2:ne känningsbåkar eller kummel, tjena till rättelse för inseglingen till Stockholms norra skärgård.

OFVANSKÄR . Stångmärke med tunna på toppen, är 42 fot högt och står på 43 fots hög grund. Märket tjenar till rättelse för insegling till Arholma Österhamn. Lat. N. 59°51'. Long. 19°9' ost om Gr. Pl. X.

SÖDERARM. Fyr. Se Pl. II.

SVENSKA HÖGARNE. Fyra stenkummel, hvaraf ett är 15 och de 3:ne öfriga 10 fot höga. Det S.O. på Korsklubben är hvitrappadt och försedt med kors och det på Sqvimparskäret är ofärgadt, likasom de 2:ne öfriga, hvilka äro stående på Svenska Högarne. Inloppet till nödhamnen Fladen går emellan Korsklubbs- och Sqvimparskärs-kumlet. De 2:ne andra kumlen tagas om styrbord. Uti hamnen finnas 5 bergringar för förtöjnimng af fartyg. Wid Svenska Högarne äro under sommartiden lotsar stationerade. Sqvimpskärets kummel är beläget i Lat. N. 59°26'. Long. 19°30' ost om Gr. Pl. X.

KANHOLMEN . Stångmärke med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen samt hvitfärgad, gles brädbeklädnad nedanför spirståndet å den sidan, som vetter mot Kanholmsfjärden. Märket är 52 fot högt, står på 26 fots hög grund och är uppfördt till rättelse för inomskärs gående seglare från Dalarö och Sandhamn till Stockholm. Pl. X.

HVITA MÄRRN . Stångmärke, 25 fot högt, med hvitmålad tunna på toppen. Skäret är beläget i närheten af Kanholmarna vid farleden till Stockholm. Pl. X. Anm. Under innevarande år (1852) kommer detta märke att uppföras.

GRÖNSKÄR. Fyr. Se Pl. II.

KORSÖ. Fyr. Se Pl. II.

SVARTBÅDAN . Stångmärke med tunna på toppen, lemnas, jemte Stålbådan, om babord vid inseglingen från sjön till Sandhamn. Märket är 30 fot högt och grunden, hvarå det står, 17 fot högt öfver vattenytan. Lat. N. 59°14'. Long. 19°58' ost om Gr. Pl. X.

HUFVUDSÄR. Lotsuppassningsstuga och flaggstång. Den förra är hvitmålad mot sjösidan, men i öfrigt rödfärgad. På flaggstången visas flagg om dagen, då fartyg äro synliga till sjös och lotsar äro på platsen att tillgå, samt en signallykta hissad de nätter, då fartyg aftonen förut varit synliga utanför denna station. Huset, som är 16 fot högt och stående på 37 fots hög grund, synes på 3 mils afstånd och är en god känning för fartyg, som söka in denna farled till Stockholm. Dalarö lotsar uppassa här under den segelbara årstiden. Lat. N. 58°57'. Long. 18°34' ost om Gr. Pl. X.

RÖKO . Stångmärke med hvitmålad tunna på toppen, 25 fot högt. Klippan är belägen 3 mil från Landsort vid segelleden till Dalarö. Lat. N. 58°54'. Long. 18°5' ost om Gr. Pl. X.Anm. Detta märke skall uppföras under innevarande år (1852).

WIKSTEN . Stenkummel i fyrkantig form, är 7 fot högt och står på 55 fots hög grund. Skäret är beläget en mil från Landsort i farleden till Dalarö. Lat. N. 58°47'. Pl. X.

LANDSORT. Fyr. Se Pl. II.


Norrköpings Fördelning

TRÄGÅRDSSKÄR . Stenkummel, orappadt, 10 fot högt, försedt med en 17 fot hög stång med triangel på toppen. Märket, som står på 13 fots hög grund, är uppfördt på det ostligaste af Trädgårdsskären, till rättelse för seglingen från Landsort till Sävösund och bör då alltid lemnas nordvart om fartyget eller om styrbord. Lat. N. 58°45'. Long. 17°35' ost om Gr. Pl. X.

ENSKÄR . Känningsbåk af trä, rödfärgad. Lat. N. 58°40'47”. Long. O. om Ferrö 35°37'20”. Long. O. om Greenwichs meridian 17°27'45”.

Båken, bestående af en fyrkantig byggnad med hög och spetsig takresning, har 30 fots höjd. Från takets spets uppgår en hjertspira med hvitmålad tunna på toppen, hvars höjd öfver grunden är 64 fot. Båken står på 40 fots hög grund och är synlig på 2 à 2 ½ mils afstånd. Tjenar till rättelse för inlöpande till Hartzö och Nyköpings farvatten. Pl X.

HÄFRINGE . Känningsbåk af trä, dels röd-, dels hvitfärgad. Lat. N. 58°35'55”. Long. O. om Ferrö 35°28'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 17°18'30”.

Byggnaden är uppförd i åttkantig form, försedd med ett 11 fot bredt hvitmåladt bälte å dess öfvre del och är 64 fot hög. Grunden, hvarpå båken står, är 37 fot hög. Denna båk synes i klart väder på 3 ½ mils afstånd. Lotsplats, hvarifrån lotsas till Norrköping eller Nyköping m. fl. hamnar. Pl. X.

ARKÖ. Känningsbåk af trä, hvitfärgad. Lat. N. 58°29'5”. Long. O. om Ferrö 35°8'30”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°58'45”.

Båken är uppförd i trekantig form till 38 fots höjd, är hvitfärgad endast å östra eller sjösidan, men rödfärgad å de 2:ne öfrige. Denna båk, som står på det 52 fot höga Österängsberget, synes på 2 à 2 1/2 mils afstånd och tjenar till ledning för fartyg , som inlöpa från sjön och erna sig till Mem eller Söderköping, äfvensom till Norrköping med flera hamnar. Pl. X.

STÅNGSKÄR. Stångmärke, 54 fot högt, med tunna på toppen, hörer under Arkö lotsplats. Märket är ofärgadt och grunden, hvarå det står, har 15 fots höjd öfver vattenytan. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Arkösund. Lat. N. 58°28'. Long. 17° ost om Gr. Pl. X.

GUBBÖ. Kummel af sten i rund form, 14 fot högt, uppfördt på ett 100 fot högt berg. Är ett mycket gammalt sjömärke. Lat. N. 58°11'. Pl. X.

HÄRADSSKÄR. Känningsbåk af trä, rödfärgad. Lat. N. 58°8'16”. Long. O. om Ferrö 35°8'36”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°58'51”.

Lotsplats. Denna byggnad är uppförd på Stångskäret, som har 37 fots höjd öfver vattnet. Båken, som är 85 fot hög utgör en ypperlig känning på denna kust för fartyg, hvilka erna sig till Norrköping, kan i klart väder synas på 3 à 3 1/2 mils afstånd. Pl. X.

BOKÖ. Stångmärke med kur på toppen, är 50 fot högt och står på 14 fots hög grund. Detta märke är uppfördt på Bussholmen straxt söder om Bokö, hvilket senare ställe är lotsplats och den sista i Norra Lotsdistriktet. Tjenar egentligen till rättelse vid inomskärsseglingen. Lat. N. 58°4'. Long. 16°50' ost om Gr. Pl. XI.

ÖRSKÄR. Kummel af sten i rund form, hvitmenadt, 12 fot högt. Hörer under Bokö lotsplats. Skäret, som är 12 fot högt, är beläget utanför inloppet till Valdemarsvik. Detta, jämte de derutanför och norr om belägna skär, bör vid inseglingen från öppna sjön tagas om styrbord. Lat. N. 58°2'. Long. 16°52' ost om Gr. Pl. XI.

Anm. Detta kummel kommer att uppföras under innevarande år.

WIESKÄR eller WIDESKÄR . Stångmärke med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen, utanför Torrö, under hvilken lotsplats det hörer. Märket är 41 fot högt och skäret 36 fot öfver vattnet. Tjenar till rättelse vid kustseglingen. Lat. N. 58°. Pl. XI.

TÄRNSKÄR eller TÄRNKULLEN . Stångmärke , 40 fot högt, med hvitmåladt kors på toppen. Hörer under Stedsholmens lotsplats och tjenar till rättelse för kustseglingen. Grunden, hvarå märket står, har 39 fots höjd öfver vattnet. Lat. N. 57°52’. Pl. XI.

SLADDÖ ASK. Stångmärke , 34 fot högt, upprest på ett endast 6 fot högt skär. Märket är rödfaärgadt och har en sexkantig tafla på toppen. Tjenar egentligen till rättelse för seglingen inomskärs. Lat. N. 57°47’. Pl. XI.

SPÅRÖ . Känningsbåk af sten, hvitrappad. Lat. N. 57°42'56”. Long. O. om Ferrö 34°52'59”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°43'14”.

Under åren 1776 och 1777 uppfördes denna byggnad i fyrkantig form under rödfärgadt spåntak, från hvars spets till grunden är 85 fot. Det står på ett 130 fot högt berg och tjenar till rättelse för inseglingen från sjön till Västervik, under var lotsplats det hörer. I klart väder synes denna båk på 3 à 4 mils afstånd. Pl XI.

IDÖ . Stångmärke , 52 fot högt, rödfärgadt med tafla nära toppen, äfvensom hvitmålad brädbeklädnad på mitden. Dett märke är upprwest till rättelse för angöringen af Västeviks-inloppet och Spårö båk, söder ifrån. Wid Idö är lotsplats. Märket står på det 24 fot höga så kallade Idö-stångskäret. Lat. N. 57°40’. Pl. XI.

DÄMMAN . Stångmärke af järn med en till hälften hvit och hälften röd tunna på stången samt en på lika sätt målad kula på toppen, är 22 fot högt. Detta märke uppsattes år 1844 på den lilla endast 3 fot höga klippan Dämman, belägen O.S.O. 5/8 mil från Idö, för att utmärka densamma från de så kallade Idö bankar och tjenar äfven till rättelse vid angörandet af Idö sund. Lat. N. 57°41'. Long. 16°49' ost om Gr. Pl. XI.

TÄRNHÄLLEN . Stenkummel , 14 fot högt, fyrkantigt och hvitkalkadt, står på 18 fots hög grund. Är beläget 1/8 mil S.O. från Örö i Västerviks skärgård och N.O. från Kråkelund. Vid angörandet af farvattnet till Örö bringas detta i N.W.t.N. på kompassen. Lat. N. 57°33'. Long. 16°45' ost om Gr. Pl. XI.

ÖSTRA LJUNGSKÄR . Stångmärke, 40 fot högt, rödfärgadt med hvitmålad tafla på toppen. Klippan har 24 fots höjd öfver vattnet. Märket tjänar till ledning för kustseglare. Lat. N. 57°30’. Pl. XI.

WINÖ . Stångmärke med svartmålad, rund tafla på toppen, 41 fot högt, står uppe i skogen på ett högt berg å ön Winö och tjenar endast till rättelse vid seglingen inomskärs. Detta märke uppfördes år 1844 i stället för den så kallade Winö kase. Lat. N. 57°30'. Long. 16°41' ost om Gr. Pl. XI.

HAFSKÄRS UDDE . Känningsbåk af sten, hvitrappad. Lat. N. 57°26'36”. Long. O. om Ferrö 34°52'40”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°42'55”.

Uppförd år 1849 i form af en pyramid, har på toppen en hvitmålad, triangulär tafla af jernplåt, ofvan hvilken en flög är anbragt. Grunden, hvarå båken står, är 18 fot hög och sjelfva båken 41 fot. Hörer under Kråkelunds lotsplats och tjenar i synnerhet till rättelse vid angörandet af inloppet till sistnämnda ställe. Pl. XI.


Kalmar Fördelning

ÖLANDS NORRA UDDE. Fyr. Se Pl. III.

HOMESKÄR. Under Figeholms lotsplats. Stångmärke, 59 fot högt, med hvitfärgad, gles fotbeklädnad, försedt ofvan spirbandet med fyrkantig och på toppen med trekantig, hvitmålad tafla. Märket, som står på 25 fots hög grund, synaes väl till sjös och är upprest till rättelse för inseglingen till Figeholms köping. Lat. N. 57°21'. Long. 16°36' ost om Gr. Pl. XI.

HÖGSKULLA GRAN. Känningsträd, 90 fot högt, hvaruti en 70 fot hög spir med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen är upprest. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Figeholm.

KLUBBEN. Stångmärke, 57 fot högt, med hvitmålad, rund tafla på toppen samt lika målad gles beklädnad på stöttorne. Tjenar till rättelse vid angörandet af inloppet till Döderhults köping. Klippan, hvaruppå märket är upprest, är 18 fot hög. Lat. N. 57°15'. Long. 16°28' ost om Gr. Pl. XI.

SANDÖ ÖRSKÄR. Under Wållö lotsplats. Stångmärke, 50 fot högt, med halvrund tafla nedanför toppen och under denna en öppen, trekantig ram med gles beklädnad, båda hvitmålade. Stöttningsspirorna äro beklädda med bräder, hvilka äro hvitfärgade samt åtskiljda från hvarandra. Märket är uppfördt till rättelse vid inseglingen norr ifrån till Wållö. Lat. N. 57°8'. Pl. XI.

SVARTÖHAMNS GRAN. Vid Wållö. Känningsträd, försedt med en omkring 60 fot hög spir, å vars topp är anbragt en svartmålad, fyrkantig tafla. Tjenar till rättelse vid passerandet af grundet Dämman.

GÅSÖ. Under Wållö lotsplats. Stenkummel, hvitkalkadt, 12 fot högt, är försedt med en 11 fot hög stång med kors på toppen. Tjenar till rättelse söder ifrån till Wållö. Lat. N. 57°4'. Long. 16°37' ost om Gr. Pl. XI.

SILLKROKEN. Vid Wållö. Stenkummel eller rös, endast 3 fot högt, uppfördt till rättelse vid inseglingen söder ifrån förbi Gåsö Kalmarsund. Pl. XI.

PATSLAN. Stenkummel, hvitkalkadt, med 8 fots hög stång, försedd på toppen med ett hvitmåladt kryss. Kumlet är 12 fot högt och tjenar till rättelse för inseglingen till Pataholm. Pl. XI.

GRIMSKÄR vid Calmar. Fyr. Se Pl. III.

PRESTÖ. Stångmärke, 30 fot högt, med hvitmålad tafla samt visare eller arm på toppen, äfvensom röd- och hvitfärgad, gles fotbekädnad. Skäret, 3 fot högt, är beläget snedt emot Grimskäret vid Calmar. Märket tjenar till rättelse för inseglingen till Calmar och Sundet. Lat. N. 56°39'. Pl. XI.

GARPEN. Stångmärke, rödfärgadt, med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen. Hörer under Bergkvara lotsplats. Märket är 50 fot högt och upprest på 16 fots hög grund till rättelse vid inseglingen till Bergkvara. Lat. N. 56°23'. Pl. XI.

LÅNGÖRS UDDE. Stångmärke med en glest beklädd, hvitmålad. rektangulär ram på stången ofvanför spirbandet, jemte hvitfärgad fotbeklädnad, som består af spridda bräder. Märket, 30 fot högt, står på 3 fots hög grund söder om Bergkvara köping. Detta märke, jemte en stor tall, benämnd Märeketallen, deruti en 63 fot hög spir med svartmålad, fyrkantig tafla å toppen är upprest, tjenar till rättelse vid inseglingen till Bergkvara. Pl. XI.

KÅRÖ. Stenkummel eller rös, hvitkalkadt, 9 fot högt. Det uppfördes år 1851 och tjenar till rättelse vid inseglingen westra inloppet till yttre ankarplatsen vid Bergkvara. Pl. XI.

ÖLANDS SÖDRA UDDE. Fyr. Se Pl. III.

-- Karlskrona fördelning --

LÅNGASKÄR. Wid Christianopel. Stenkummel, 8 fot högt, hvitkalkadt, uppfördt på den låga södra udden af Långaskär. Tjenar till utmärkandet af denna udde samt till rättelse vid passerandet af det farliga grundet Tummen. Lat. N. 56°15'. Long. 16°3' ost om Gr. Pl. XII.

LÅNGÖREN. Lotsplats. Stångmärke, 68 fot högt, rödfärgadt med hvitmålad tunna på toppen, är på mitten inklädt och hvitmåladt. Detta märke, stående på 6 fot hög grund, tjenar till rättelse för angörandet af Carlskrona skärgård genom denna farled med grundgående fartyg. Lat. N. 56°3'. Long. 15°48' ost om Gr. Pl. XII.

HAMMARÖREN. Stenkummel, 9 fot högt, hvitkalkadt, beläget utmed Torrums udde och tjenande till rättelse vid inseglingen till Långören, under hvilken lotsplats det hörer. Pl. XII.

UNGSKÄR. Lotsplats. Tvänne rödfärgade stångmärken med jernstag; det ena är 66 fot högt med hvitmålad, trekantig tafla på toppen och det andra 50 fot högt med hvitmåladt kors på toppen. De stå något åtskiljda ifrån varandra på det 12 fot höga skäret. Wid inseglingen genom det norra gattet till den lilla ankarsättningen, Ungsgölen eller Baljdjupet kallad, skola dessa märken i yttre delen af segelleden hålas öfverens. Lat. N. 56°2'. Long. 15°48' ost om Gr. Pl. XII.

UTKLIPPAN. Fyr. Se Pl. III.

ELLSTEN. Stångmärke, rödfärgadt, med hvitmålad arm eller visare, hörer under Inlängans lotsplats, är 40 fot högt och står på 30 fots hög grund. Lat. N. 56°2'. Long. 15°43' ost om Gr. Pl. XII.

KOGGASKÄR. Wid Inlängans lotsplats. Stenkummel i fyrkantig form, hvitkalkadt, försedt på öfra ändan med en hvitmålad 8 fot hög spir med hvitmåladt kors på toppen. Grundens höjd öfver vattnet är 5 fot och sjelfva kumlet 10 fot högt. Tjenar till rättelse vid inseglingen genom Farvattnet vid Inlängan, då det bringas öfverens med märket på Långören. Pl. XII.

YTTERÖ EK. På Hästholmen. Känningsträd, försedt med en 65 fot hög spir med svartmålad, fyrkantig tafla på toppen. Inseglingsmärke för Kallafjorden. Lat. N. 56°5'. Long. 15°44' ost om Gr. Pl. XII.

KRON-EKEN på Tjurkö. Känningsträd, hörer under Aspö lotsplats. Uti detsamma är upprest en 46 fot hög spir med svartmålad, fyrkantig tafla på toppen. Inseglingsmärke till Carlskrona redd.

ASPÖ. Stångmärke, 40 fot högt, rödfärgadt, med hvit, trekantig kur på toppen samt en hvitmålad korg eller altan på 2/3:delar af stångens höjd, tjenande till utkik för lotsarne. Grunden, hvarå märket står, är 45 fot hög. Lat. N. 56°7'. Long. 15°31' ost om Gr. Pl. XII.

FLACK-EKEN på Aspölandet, är ett godt inseglingsmärke och har en 62 fot hög spir med svartmålad, fyrkantig tafla på toppen. Detta träd står i N. t. W. 1280 alnar från flaggstången på Drottningskärs fästning, och taflan synes i klart väder nära till Utklipporna. Den bör hållas midt öfver fästningstaket för att insegla östra inloppet af stora farvattnet till Carlskrona. Pl. XII.

ASPÖ STEN. Belägen utanför Aspö. Stångmärke af jern, 20 fot högt, med en hvitmålad liggande tunna på toppen. Sjelfva stenen, helt liten i omfång, är 8 fot hög. Lat. N. 56°5'. Long. 15°30' ost om Gr. Pl. XII.

SÖDRA BOLLÖ. Hörer under Aspö lotsplats. Stångmärke, 24 fot högt, med triangelformigt tecken på toppen. Tjenar egentligen till rättelse för utläggandet av bijen på grundet Esten. Pl. XII.

STÅNGSKÄR. Under Aspö lotsplats. Stenkummel, hvitkalkadt, 13 fot högt med en 11 fot hög spir, å hvars topp är anbragt ett hvitmåladt, dubbelt kors. Det står på 12 fots hög grund och tjenar till rättelse vid angöringen af och inseglingen genom Arpö farvatten till Carlskrona redd. Lat. N. 56°6'. Long. 15°22' ost om Gr. Pl. XII

HASSELÖ. Wid Arpö lotsplats. Utkiksstång, 40 fot hög, med flög på toppen och salning derunder. Tjenar endast till utkik åt lotsarne. Pl. XII.

ALMÖ UDDE. Under Arpö lotsplats. Stenkummel, 9 fot högt, hvitrappadt, och STORA SKRÄFLINGEN. Utanför Arpö Kalf. Stångmärke, rödfärgadt, 30 fot högt, försedt med hvitmåladt, triangelformigt tecken på toppen.

Dessa båda märken, uppförda år 1851, tjena till rättesle vid inseglingen förbi Stångskärsrefvet och Lilla Kråkan genom Arpö-sund till Carlskrona. Pl. XII.

MULABERGET. på Gjö, under Gjökalfs lotsplats. Stenkummel eller rös, 8 fot högt, hvitkalkadt, står på ett 17 fot högt berg och tjenar till rättelse för inseglingen till Ronneby. Pl. XII.

GJÖKALF lotsplats. Utkiksstång, 42 fot hög, rödfärgad, försedd med salning samt en flög på toppen, står nära lotsgårdarne på det s.k. Kalfberget och tjenar endast till utkik för lotsarne. Pl. XII.

LILLA EKÖ. Hörer under Gjökalfs lotsplats. Stenkummel, hvitkalkadt, 10 fot högt. Wid inseglingen till Ronneby hålles detta kummel ett par spaklängder utom Kalfnäsan eller westra udden af Gjölandet. Pl. XII.

BOCKÖ och FURHOLMEN. Under Matviks lotsplats. Ett hvitrappadt stenkummel på hvardera stället. Det på Furholmen är 12 fot högt med en svartmålad liggande tunna på toppen av en 9 fot hög spira och står på 60 fots hög grund; men det på Bockö är endast 6 fot högt och står på 54 fots höjd öfver vattnet. Tjena till rättelse för insegling till Matviks hamn. Pl. XII.

MATVIKSHÖG. Känningsträd, med en 10 fot öfver dess topp uppstående spir, å hvars öfra ända är anbragt en svartmålad tunna. Tjenar jemväl till rättelse för inseglingen till Matviks hamn.

Anm. Detta märke kommer att förändras under innevarande år.

ENSKÄR eller ENESKÄRFVET. Hörer under Carlshamns lotsplats. Stenkummel, 10 fot högt, hvitkalkadt. Tjenar till rättesle vid inseglingen till Carlshamn och att utmärka detta låga skär, som bör lemnas om styrbord. Pl. XII.

WADHOLMEN. Sjömärke, bestående af en 7 à 8 fot hög, hvitmålad sten, liggande på 2 à 3 fots hög grund. Detta märke, jemte en på stranden söder om Pugavik stående ek, kallad Lots-Eken, på hvars stam, v.p. 12 fot från marken, är anbragt en fyrkantig, hvitmålad tafla, tjenar till rättelse för inseglingen till Pugavik, under hvilken lotsplats dessa märken höra. Pl XIII.

HANÖ. Lotsplats, Utsiktsstång med stöttor samt flög på toppen, är rödfärgad och har 28 fots höjd. Tjenar endast till utkik för lotsarne.

LAXGRUNDET. Flaggprick af jern med stag, 14 fot hög, har rödmålad flög på toppen. Hörer under Hanö lotsplats. Den utsattes år 1847 på detta grund, beläget uti Hanöbugten, ¼ mil N.O. från Listers hufvud. Lat. N. 56°3'. Long. 14°45' ost om Gr.

SÖLFVITSBORG. Lotsplats, tvänne stenkummel, 14 fot höga, i fyrkantig form samt hvitrappade; det westra är stående på fasta landet, ¼ mil söder om staden, och det östra på Kyholmen. Tjena till rättelse för inseglingen till Söfvitsborgsviken. Pl. XIII.

SILLNÄS UDDE. Hörer under Sölfvitsborgs lotsplats. Stångmärke med jernstag, 42 fot högt, försedt på toppen med hvit, trekantig tafla samt vid foten med hvitfärgad brädbeklädnad, liknande en större trekantig tafla. Märket uppfördes år 1851 och tjenar till rättelse vid inseglingen, östra farvattnet, till Slfvitsborg.Pl. XIII.


Malmö Fördelning

LÄGERHOLMEN. Under Åhus lotsplats. Stenkummel i fyrkantig form, 14 fot högt, hvitkalkadt, är stående på 11 fots hög grund och tjenar till rättelse vid angöringen af Landö hamn och att utmärka detta låga skär. Lat. N. 55°57'. Long. 14°28' ost om Gr. Pl. XIII.

LINDÖ. Äfvenledes under Åhus lotsplats. Stångmärke, rödfärgadt, med hvitmålad fyrkantig tafla på toppen, är 30 fot högt och står på 11 fots hög grund. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Landö hamn. Pl. XIII.

Åhus sjömärken Södra båken, Lots-uppassningshuset, Norra båken och Amiralitets-båken. Ur Underrättelser 1852

ÅHUS SJÖMÄRKEN. Dessa utgöras af fyra, nemligen:

1:o Södra båken, bestående af en 50 fot hög spira med jernstag, hvitmålad fyrkantig tafla på toppen och Hvitfärgad gles brädbeklädnad vid foten. Denne, i förening med Åhus kyrktorn, tjenar till rättelse vid inseglingen genom södra gattet;

2:o Lots-uppassningshuset, rödfärgadt, beläget uti Espet omkring 140 alnar söder om förstnämnde båk och nära intill stranden, har midten af östra gafveln hvitfärgad, och vid denna gafvel är upprest en 30 fot hög, hvitmålad utkiksstång. Tjenar till rättelse under kryssning samt till utkik för lotsarne;

3:o Norra båken, 40 fot hög, af spiror, i form af en pyramid, täckt med trekantigt tak. Den är stående på en hög sandkulle omkring ½ mil N.N.O. från Åhus och tjenar, i förening med Fjelkinge backe, till inseglingsmärke genom södra gattet till Åhus; och

4:o Amiralitets-båken, 56 fot hög, med ett hvitmåladt kors på toppen, står emellan den sistnämnde och åmynningen och tjenar till rättelse under kryssning på inre redden. Pl. XIII.

YSTAD. 2:ne fyrar. Se Pl. III.

FALSTERBO. Fyr. Se Pl. III.

Fyrfartyget CYKLOPEN. 2:ne fyrar. Se Pl. IV.

SKANÖR. Stångmärke, 45 fot högt, rödfärgadt, med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen, är stående på utmarken söder om Skanör. Tjenar till rättelse vid inseglingen mellan Bred- och Kogrunden. Pl. XIII.

LIMHAMN. Hörer under Malmö lotsplats. Stångmärke, rödfärgadt, 46 fot högt, med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen. Grunden, hvarå märket står, har 30 fots höjd öfver vattnet. Tjenar till rättelse för seglationen genom Flintrännan. Lat. N. 55°35'. Long. 12°55' ost om Gr. Pl. XIII.

MALMÖ. Hamnfyr. Se Pl. IV.

LANDSKRONA. Hamnfyr. Se Pl. IV.

LANDSKRONA. 2:ne stångmärken, rödfärgade, af hvilka det ena, upprest på Wallen N:o 1, är 80 fot högt med hvitmålad tafla på toppen samt flög, och det andra, vid Badhuset, 56 fot högt med hvitmålad tafla på toppen samt kula. Tjenar till rättelse vid inseglingen till hamnen. Pl. XIII.

HELSINGBORG. Hamnfyr. Se Pl. IV.

HÖGANÄS. Stångmärke, rödfärgadt, med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen samt svartmålad tunna derofvan, är 58 fot högt ocvh står på 14 fots hög grund. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Höganäs, under hvilken lotsplats detta märke hörer. Lat. N. 56°12'. Long. 12°33' ost om Gr. Pl. XIII.

KULLEN. Fyr. Se Pl. IV.

WRENEN. Under Torekovs lotsplats. Stångmärke, rödfärgadt, med hvitmålad arm eller visare, 26 fot högt, och

WINGASKÄR. Under Torekovs lotsplats. Stångmärke, rödfärgadt, med hvitmålad arm eller visare, 19 fot högt. Dessa båda märken, som synas nära en mil till sjös, äro uppförda till rättelse för inseglingen till ankarsättning öster på Hallands Väderö, hvarunder de skär, hvarpå dessa märken stå, skola lämnas wester om fartyget. Pl. XIII.


Gottlands Fördelning

HALSHUK. Stångmärke, 48 fot högt, rödfärgadt, med hvitmåladt kors på toppen är upprest på Halshuks klippa och tjenar till utkik för lotsarne samt till rättelse för angöringen af inloppet till Kappelshamn. Pl XIII.

AHR. Stång, 19 fot hög, med tunna på toppen, är stående på Ahrs backe. Tjenar till rättelse vid inseglingen i hamnen, då den hålles midt öfver den inre stenkistan. Pl XIII.

LUTTERHORN. Lotsplats. Tvänne rödfärgade stångmärken. Det ena, 24 fot högt, har rödfärgad, trekantig tafla på toppen och det andra, 30 fot, har hvitmålad arm eller visare på toppen. Tjena till rättelse vid inseglingen till hamnen. Lat. N. 57°57'. Long. 19°5' ost om Greenwich. Pl. XIV.

FÅRÖ. Fyr. Se Pl. II.

SKARFGRUNDET. Hörer under Fårösunds lotsplats. Stångmärke, 36 fot högt, rödfärgadt med röd, fyrkantig tafla på toppen. Tjenar till rättelse vid inseglingen genom Fårösunds norra gatt. Pl. XIV.

BUNGAÖR. Sjömärke af sten, hvitrappadt, är till utseendet likt en genombruten och afstympad tornbyggnad, har 23 fots höjd och 22 fots bredd vid basen och är på mitten försedt med en flaggstång. Hörer under Fårösunds lotsplats och tjenar egentligen till rättelse för angöringen af S.O. inloppet till Fårösund. Wid inseglingen till sundet skall märket tagas om styrbord. På skäret finnes äfven en hvitrappad lotsuppassningsstuga uppförd. Då fartyg äro synliga till sjös och när lots har utgått att möta kommande fartyg, hålles en röd flagga hissad på nämnda flaggstång. Lat. N. 57°48'. Long. 19°9' ost om Greenwich. Pl. XIV

LÖRJE. Lotsplats. Stång med tafla på toppen, 16 fot hög, upprest på Lörje backe och tjenande vid inseglingen till Kyllej. Pl. XIV.

MAGÖ. Hörer under Slitö lotsplats. Känningsbåk eller kummel af sten, är fyrkantig och pyramidformig samt hvitrappad, försedd med en 14 fot hög spira med hvitmålad tunna på toppen. Den uppfördes år 1851 på den 35 fot höga holmen Magö och tjenar egentligen till utmärkande af såväl denna holme, som kusten vid Slitö. Wid de tillfällen, då lots har utgått kommande fartyg till mötes, hålles en hvit flagga hissad på en stång, som är anbragt ofvanpå tunnan och båken. Lat. N. 57°40'. Long. 18°52' ost om Greenwich. Pl. XIV

ÖSTERGARN. Fyr. Se Pl. II.

ÖSTERGARN. Stenkummel i rund form, 14 fot högt, hvitkalkadt, försedt med 16 fot hög stång med svartmålad, rund tafla på toppen, uppfördes år 1850. Tjenar till rättelse för passerandet förbi Skånrefvet uti Östergarnssund. Kumlet är stående på fasta landet och hörer under Herrviks lotsplats. Pl. XIV.

HÄRVIK. Lotsplats. Utkiksstång, rödfärgad, 25 fot hög med kors på toppen. Tjenar till utkik för lotsarne. Pl. XIV.

ROHNE SJÖMÄRKEN. Dessa utgöras af fem, nemligen.

1:o På Getaskär. Stång, 24 fot hög, med hvitmålad tafla på toppen, är upprest till rättelse för inseglingen, södra farvattnet, Rhonehamn;

2:o På fasta landet. Stångmärke, rödfärgadt, 30 fot högt, med kors och svartmålad tafla på toppen, är uppförd till rättelse vid inseglingen genom rännan öfver Bakrefvet till hamnen;

3:o På inre holmen. Stenkummel, 14 fot högt, i rund form, är hvitkalkadt samt försedt med en 10 fot hög spira med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen. Tjenar till kustens igenkännande utanför Rohne samt till rättelse vid angörandet af södra farvattnet till hamnen; och

4:o På Gröttlingbo udde. Tvenne stänger; den ena, 30 fot hög, med svartmålad tafla på toppen och den andra, 16 fot hög, med på toppen anbragt hvitmåladt kors. Dessa båda märken tjena till rättelse vid angöringen af farvattnet. Lat. N. 57°7'. Long. 18°27' ost om Greenwich. Pl. XIV.

STOCKVIK eller FALUDDEN. Stångmärke, rödfärgadt, med hvitmåladt kors på toppen, är 24 fot högt och står på 16 fots hög grund. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Stockvik, under hvilken lotsplats detta märke hörer. Lat. N. 56°59'. Long. 18°22' ost om Greenwich. Pl. XIV.

ENEVIK. Lotsplats. Stångmärke, 16 fot högt, med hvitmålad tunna på toppen. Det upprestes år 1851 på den s.k. Hammars hage å fasta landet och tjenar till rättelse vid passerandet emellan grundet Espebådan eller Röda Hunden och landet, äfvensom vid angörandet af norra farvattnet till Enevik. Pl. XIV.

GOTLANDS SÖDRA UDDE. Fyr. Se Pl. II.

BURSVIK. Lotsplats. Stång, 32 fot hög, upprest öster om Långorts udde och tjenar till rättelse vid inseglingen till Bursviks hamn. Pl. XIV.

KLINTE. Stång, 30 fot hög, med trekantig tafla på toppen, är upprest på den s.k. Bornholmen och tjenar endast till rättelse för ankarsättningen på redden. Pl. XIV.

WISBY. Flaggstång, 70 fot hög, stående på södra stadsmuren å 40 fots höjd öfver vattenytan. Under storm, då lotsarna ej kunna gå ut från eller fartyg inkomma i hamnen, hålles en röd signalflagga hissad på toppen af denna stång.


Göteborgs Fördelning

HALMSTAD. Stångmärke, 20 fot högt, med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen, är uppfördt på¨norra hamn-armen och tjenar till rättelse vid inseglingen i hamnen. Pl. XIV.

SANDLYCKORNA. Lotsuppassningsstuga, rödfärgad. Tjenar till ledning vid inseglingen i hamnen. Pl. XIV.

LASTAN. Utmed Falkenberg. Stångmärke, rödfärgadt, med hvit, tunnformad tafla på toppen, är 60 fot högt och står på 10 fots hög grund. Tjenar till rättelse för inseglingen till Rosengårds redd, då detta märke bringas öfverens med stadskyrkotornet. Lat. N. 56°53'. Pl. XIV.

MORUPS TÅNGE. Fyr. Se Pl. V.

APPELVIKSHÖG. Vid Warberg. Stångmärke, 21 fot högt, rödfärgadt, med svartmålad tunna på toppen, är stående på 128 fots höjd öfver vattenytan. Lat. N. 57°5'. Long. 12°15' ost om Greenwich. Pl. XIV.

NIDINGEN. 2:ne Fyrar och en klockstapel. Se Pl. V och XIV.

HÅLLSUND. Stångmärke med tunna på toppen och hvitfärgad klädsel på midten, är 60 fot högt och står på 50 fots hög grund. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Kongsbacka fjord och Skalla hamnar. Lat. N. 57°20'. Long. 11°59' ost om Greenwich. Pl. XIV.

Stångmärkena Fjordskär, Ramnö kummel, Matskär, Valö samt Känsö känningstorn. Ur Underrättelser 1852

FJORDSKÄRET. Under Mönsters eller Onsala lotsplats. Stångmärke med visare eller arm, rödfärgadt, 40 fot högt, stående på 9 fots hög grund. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Kongsbacka fjord och lemnas då om babord. Lat. N. 57°21'. Pl. XV.

RAMNÖ. Äfvenledes under Mönsters lotsplats. Stenkummel eller rös, 10 fot högt, hvitkalkadt, är uppfördt på det 123 fot höga Ramnöberget och tjenar till rättelse vid inseglingen till Kongsbacka fjord m. fl. hamnar. Lat. N. 57°22'. Long. 12°2' ost om Gr. Pl. XV.

MATSKÄR. Lyder under Wrångö lotsplats. Rödfärgadt stångmärke, med hvitmålad rund tafla på toppen och en arm eller visare derunder samt brädbeklädt på mitten, 36 fot högt, är stående på 16 fots hög grund och beläget S.O. från Tistlarna. Tjenar till ledning vid inseglingen till Wrångö. Lat. N. 57°30'. Long. 11°44' ost om Gr. Pl. XV.

HVALÖ eller WARÖ. Hörer under Wrångö lotsplats. Stångmärke med arm eller visare, rödfärgadt, samt med hvitmålad, fyrkantig ram på toppen, är 36 fot högt och står på 51 fots hög grund. Tjenar till rättelse för inseglingen till Waröknapp och Wrångö. Lat. N. 57°32'. Long. 11°48' ost om Gr. Pl. XV.

KÄNSÖ. Känningstorn af sten, i rund form, anvisar belägenheten af karantänsplatsen derstädes, men gifver derjämte en god känning af landet till rättelse för seglingen i farvattnen derintill, såsom beläget på en höjd och således synligt långt till sjös. Lat. N. 57°37'. Long. 11°45' ost om Gr. Pl. XV.

KÄNSÖ FJÄRSKÄR. Under Brännö lotsplats. Rödfärgad stång med stöttor, 24 fot hög, är stående uti ett stenrös på 17 fots höjd öfver vattnet. Tjenar till rättelse vid inseglingen till KÄNSÖ och Vargö. Pl. XV.

BÖTTÖ. Ledfyr. Se Pl. V.

BUSKÄR. Ledfyr. Se Pl. V.

WINGA. Fyr. Se Pl. V.

WINGA. Känningsbåk af trä, rödfärgad. Lat. N. 57°38'. Long. O. om Ferrö 29°46'3”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'18”.

Bygganden är belägen 50 alnar N.O.t.N.från WINGA fyrtorn (Nr 1), är uppförd i form af en pyramid med qvadratisk bas. Från dess topp uppgår en spir, hvarå ett kopparklot är anbragt. Denna båk, som är stående på ett 69 fot högt berg och har 82 fots höjd från grunden till toppen, synes på 3 à 4 mils afstånd samt är en ypperlig känning och rättelse för inloppet till Göteborg. Lotsarne uppassa utanför båken. Pl. XV.

KALFVEN. Vid Kalvsunds lotsplats. Stångmärke, 50 fot högt, rödfärgadt, med svartmåladt kors på toppen samt inklädnad vid foten, derifrån utkik hålles. Märket, som står ppå ett 104 fot högt berg, tjenar till rättelse för segellederna N. om Winga. Pl. XV.

TORRBORSKÄR. Under Rörö lotsplats. Stångmärke, rödfärgadt, med påtoppen anbragt och åt båda sidor utgående svartmålad arm med hvita taflor å ändarne. Märket, som är 44 fot högt, står på 23 fots hög grund och anvisar segelleden till Källö-fjord. Lat. N. 57°44'. Long. 11°35' ost om Gr. Pl. XV.

MARSTRAND. Fyr. Se Pl. VI.

SKINNBROKEN. Vid lilla Sillösund under Marstrands lotsområde. Stenkummel, 4 fot högt, hvitmenadt, försedt med ett 9 fot högt, hvitmåladt kors. Berget, hvarå det står, har 8 fots höjd öfver vattnet. Pl. XV.

KOMMISSEN. Stenkummel, stående utanför Albrektssund, under Marstrands lotsplats. Kumlet, 3 fot högt, är hvitmenadt samt försedt med hvitmåladt träkors, 9 fot högt. Grunden, hvarå det står, är 17 fot hög. Pl. XV.

ECKERÖ. Stenkummel, 9 fot högt, hvitmenadt, med ett 9 fot högt, svartmåladt träkors, är stående på 39 fots hög grund och 1/8 mil söder om Mollösund. Hörer under Kyrkesunds lotsplats. Pl. XV.

BRÅTÖ. Stenkummel, upprest ½ mil norr om Mollösund, är 4 fot högt samt hvitmenadt och har ett 11 fot högt hvitmåladt kors. Grunde, hvarå kumlet står, har 15 fots höjd öfver vattnet. Lyder jemväl under Kyrkesunds lotsplats. Pl. XV.

MÅSESKÄR. Wid Kärringö lotsplats. Stångmärke, rödfärgadt, beklädt påmidten och för sedt på toppen med en större trekantig tafla, som är hvitmålad. Märket, som synes långt till sjös, är 60 fot högt, och berget, hvaruppå det står, är 56 fot. Tjenar till rättelse för kustseglingen, som för angöringar till de under Kärringö lotsplats hörande ankarsättningarna. Lat. N. 58°5'. Long. 11°22' ost om Gr. Pl. XV.

GÄFVEN. Under Lysekils lotsplats. Stångmärke, inklädt på mitten, derifrån utkik hålles, och på toppen försedt med en fyrkantig tafla, half röd- och half hvitmålad; det öfriga af märket, hvilket är 50 fot högt och står på en 56 fot hög klippa, är rödfärgadt. Tjenar till rättelse för angörandet af skärgården och inseglingen till Lysekil. Lat. N. 58°16'. Long. 11°23' ost om Gr. Pl. XV.

STENSKÄR och HAMNESKÄR. Wid Kongshamn. Tvänne stångmärken med visare eller armar, rödfärgade; det på förstnämnda skär är 25 fot högt och står på 34 fots hög grund och det sistnämnda 23 fot högt, stående på 39 fots höjd öfver vattnet. Tjena till rättelse för inseglingen till Kongshamn söder om Hållö hvarvid Stenskärs märke lemnas om styrbord och Hamneskärs om babord. Pl. XV.

HÅLLÖ. Fyr. Se Pl. V.

SÄLÖ. Känningsbåk af trä, hvitmålad. Lat. N. 58°20'34”. Long. O. om Ferrö 29°25'. Long. O. om Greenwichs meridian 11°15'15”. Hörer under Kongshamns lotsplats. Är uppförd avf timmer i fyrkantig form samt brädbeklädd och med svartstruket tak. Båken är 55 fot hög och berget, hvarauppå den står, har 99 fots höjd. Detta märke är en ypperlig rättelse för fartyg, komne under kusten, äfvensom vid angörandet av Kongshamn och inloppet norr om Båklandet. Pl. XV.

ULSHOLMENS KALF. Stångmärke, rödfärgadt, med rund, hvitmålad tafla på toppen, 60 fot högt. Klippan, hvarpå det står, har 50 fots höjd. Märket är uppfördt till rättelse för fartyg, som söka Hafstenssund, under hvilken lotsplats det hörer. Lat. N. 58°43'. Long. 11°12' ost om Gr. Pl. XV.

NORD KOSTER. 2:ne fyrar och ett lotsuppassningshus. Se Pl. V och XV.

Planscher på båkar och sjömärken

PLVII.jpg PLVIII.jpg PLIX.jpg PLX.jpg PLXI.jpg PLXII.jpg PLXIII.jpg PLXIV.jpg UnderrättelseOchAndraSjömärken1852.jpg


Jfr Sjöfartsverket, lyshöjd, lysvidd, fyrkaraktär, WGS-84, utprickning, svensk fyrkarta, Svensk Fyrlista, Underrättelse 1848, Underrättelser 1852, Beskrifning 1872