Viskär
Viskär, även kallad Arkö inre, svensk f.d. bemannad fyrplats strax SO om Arkö vid Norrköpingsbukten, inloppet till Arkö och Mem (Göta kanal), Mellersta Östersjön. Bemannad 1894-1932.
Gryt skärgård. På Viskär strax O om Arkö. Fyrplatsen låg vid inloppet till Arkö och Mem (första slussen i Göta kanal) och är nu ersatt av fyrarna Arkö Övre och Nedre.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| finns ej | finns ej | N 58° 29, O 17° 00 | (släckt) | - | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1894 | 1894 | nedlagd 1932 | nedlagd 1932 | 10,7 | 17,3 |
Och mer
På Gråa Utterklabben (Arkö yttre) uppfördes samtidigt en spegelapparat i en rund järnkur. Fyrarna bildade en enslinje för insegling från havet.
Fyren tändes
1894 uppfördes fyrplatsen. Ett i järn 12 m högt åttakantigt fyrtorn, med lanternin samt spegelapparat. Ritat av A T Gellerstedt. Boningshus ritat av Albert Lundberg. Tornet placerat vid gaveln på huset.
- 1873-1891 hade fyrtornet av järn stått på Västergarns utholme.
- 1891-1894 hade fyrtornet av järn stått på Storkläppen.
1895 byggdes en båtslip och brygga.
1896 utbyttes spegelapparaten i tornet mot en annan spegelapparat.
- Veklampa. Fyrkaraktär: B W 5s 13M. Lyshöjd: 17,3 m. Vitt fyrtorn vid gaveln av rött boningshus.
- Lyser horisonten runt, där skenet ej skymmes av Arkö och näraliggande öar.
1902 byggdes för fyrvaktaren ett hus. Som stomme användes det kombinerade fyr- och boningshuset från Alens fyrplats (släckt 1901).
Avbemanning och personal
1932 utbyttes enslinjen Viskär och Utterklabben mot två nya ensfyrar uppförda i södra Arköleden, försedda med AGA-ljus och 6:e ordningens lins. De nya fyrarna benämndes "Arkö övre" resp "Arkö nedre".
Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Viskär
Och sedan
1968 var Arkö nedre en vit fyrkur, Arkö övre en fyrlykta på vitt fyrkantigt dagmärke. Fyrarna är i ens i 292°. Nära S om enslinjen ligger ett 6,7 m grund 1 400 m från nedre fyren. Båda fyrarna med lins av 6:e ordningen och AGA-ljus.
- Arkö nedre karaktär: K WRG 2 s 10,5 M. Lyshöjd: 8 m. Placerad S om Arkö, S om farleden.
- Arkö övre karaktär: Sx W 60/m 9,6 M. Lyshöjd: 26,3 m. Placerad 1 650 m från föregående.
2000 var Arkö nedre en vit fyrkur med röd-vit-rött rektangulärt dagmärke på mast.
- Arkö övre var en fyrlykta på röd-vit-rött rektangulärt dagmärke.
Nuvarande karaktär Arkö (Viskär): (släckt)
Nuvarande karaktär Arkö nedre: Iso WRG 2 s 13 M. Lyshöjd: 8 m.
Nuvarande karaktär Arkö övre: Oc W 6 s 16 M. Lyshöjd: 27,5 m.
Länkar
- Ur Blänket 2011:5 Att bli Fyrman, Rune Lindkvist
- Ur Blänket 2010:3 Viskärs fyr sommaren 1901, Ur Gösta Heijkorns memoarer
Länk till inventering gjord av Länsstyrelsen
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Sålda och i privat ägo |
| Ägare | Privatägd |
| Kontaktperson | - |
| Vägbeskrivning | Fyren är belägen på ön Viskär som ligger på sydostsidan av ön Arkö som i sin tur är belägen ca 1 nm från närmaste större ort på fastlandet, Arkösund. |
| Övrigt | Fyrtornet ritades av A.T. Gellerstedt och fanns på Västergarns Utholme från 1872. Det flyttades därefter till Storkläppen och användes som fyr 1890-91 varefter det stod kvar på samma plats som sjömärke fram till 1894.
År 1894 flyttades så tornet till Viskär och man byggde ett bostadshus för fyrmästaren intill tornet. Fyren och huset förbands via en järngång. Ett fyrvaktarhus uppfördes 1902 och stommen till detta bestod av det f.d. fyr- och bostadshuset från den närbelägna fyrplatsen Alen. Innan fyrvaktarhuset fanns på Alen användes det som fyr- och bostadshus på Bokö (1867-1892). År 1896 byttes den paraboliska spegeln, persiennapparaten och urverket ut och ersattes av en roterande parabolisk spegel monterad på ett urverk som drevs av ett lod (vikt 19 kg). Denna utrustning användes tills fyren släcktes våren 1932. Fyrbelysningen utgjordes hela tiden av den tvåvekiga fotogenlampan med oföränderlig bränsleyta. På Viskär finns även den gamla lotsutkiken kvar men den är numera privatägd. På östra delen av den närbelägna, men mycket större, ön Arkö uppfördes 1813 en spirbåk. Denna båk byggdes om och förändrades ett flertal gånger. År 1891 förhöjdes den till sin nuvarande höjd av 20 m. och år 1927 täcktes den med eternitplattor. Arkö båk förföll sedan under många år tills den år 2005 övertogs av föreningen Arkö Båks Vänner som numera har restaurerat båken till 1927 års skick. Mer info på www.arkobak.se. |
| Skydd enligt lag | ej |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 53 Arkö
Sedan Lotskaptenen i Norrköpings fördelning 1893 föreslagit uppförandet af två öfverensfyrar för insegling från sjön till Arkö och vid derefter af Fyringeniör verkställd undersökning Viskär och Gråa Utterklabben befunnits vara lämpligaste platserna, föreslog Lotsstyrelsen 1894 hos Kungl. Maj:t uppförandet af dessa fyrar, som gillades i skrifvelse den 6 April 1894.
Fyrarne, som uppfördes 1894, bestodo på Viskär af ett 10 m. högt, åttkantigt järntorn (förut uppsatt på Storkläppen) med lanternin och fyrapparat, visande hvitt två-klippsken, och bestående af en parabolisk spegel, klippapparat med 20 persienner och lampor med konstant nivå för fotogen och två vekar och på Gråa Utterklabben af ett rundt fyrhus af järn med fyrapparat, visande fast, hvitt sken och bestående af en parabolisk spegel samt Lyths lampa för kontinuerlig förbränning med fotogen. För belysning af västra inomskärsleden är i samma fyrhus uppsatt ytterligare en fyrapparat visande fast, hvitt, rödt och grönt sken och bestående af ett 6:e ordningens linsfack om 90° samt Lyths lampa för kontinuerlig förbränning. Fyranläggningen på Viskär kostade 25.300 och på Utterklabben 2.469 kronor.
År 1896 borttogs fyrapparaten i Viskärs fyrtorn och ersattes med en roterande parabolisk spegel med lampa med konstant nivå, för fotogen och en veke, som visade en hvit blänk hvar 5:e sekund och med en ljusstyrka af 2500 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1932 indrogs de båda fyrarna sedan nya ensfyrar anordnats på Östra Kopparholmen samt Kälebo udde.
De nya fyrarna utgöras av åttkantiga fyrkurar av järn på betongfundament med linsapparater av 6:e ordningen samt agaklippapparater. Den nedre fyren är skärmad i vita, röda och gröna sektorer. Ljusstyrkan för vitt sken i enslinjens riktning är 2000 hefnerljus och avståndet mellan de båda fyrarna 1640 meter.
Norrköpingsleden
Klicka här för att se fyrarna i Norrköpingsleden.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, ensfyr, Västergarns utholme, Storkläppen, Alen, AGA-ljus, Göta kanal.