Korsö

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Korsö, svensk f.d. bemannad fyrplats och lotsplats vid Sandhamn i Stockholms södra inlopp. Ålands hav. Bemannad 1750-1882

Sandhamnsleden. Området runt fyren har använts för militär utbildning. Handlingen i en deckare av Viveca Steen är förlagd till platsen. 
Sandhamn karta ritad.jpg
(släckt).jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg

Korsö. Foto Ulf Schloss 2007
Korsö. Foto Anders Lindkvist
Korsö fyr år 1768 med lyktorna sedda uppifrån. Figur Leif Elsby
Korsö. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Korsö. Foto DT
Korsö. Vykort från 1907
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
finns ej finns ej N 59 17, O 18 57 (släckt) 14 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1750 1757 aldrig 1882 22,3 45,8


Förhistoria

1746 uppfördes på Korsö vid Sandhamn en 22 m hög båk av trä.

1750 (omkring) byggdes båken om och försågs med lanternin med spegelapparat.

Fyren tändes

1757 tändes ny fyr på Korsö, ett cirka 23 m högt stentorn försett med spegelapparat av Jonas Norbergs konstruktion.

  • Tornet ritades av J P Eckerman.
  • Två lyktor försedda med speglar hängdes ut på var sida om tornet.
  • Lyktorna vreds av ett urverk runt sina upphängningar.

1768 brann lanterninen träffad av blixten.

  • Jonas Norberg konstruerade nya och större lyktor efter samma princip.

1833 köpte Kronan fyrplatsen och övertog ansvaret för fyren, se entreprenör.

Enligt Underrättelse 1842

KORSÖ. Roterande Spegelfyr.

Lat. N. 59° 17'10". Long. O. 37° 5'48"

Tornet, uppfördt af sten i rund form år 1768 och inköpt af Kronan 1833, är 86 fot högt. Berget, hvarå det står, är 85 fot. Fyrskenet, som är 155 fot högt öfver vattnet, ses i klart väder på 4 à 4 1/2 mils afstånd. Lysnings-inrättningen består af 2:ne på 12 alnars afstånd från varandra placerade stora lyktor, inuti försedda med 2:ne förgyllda reflektorer hvardera. Genom ett urverk vändas lyktorna fram och åter inom en tid av 4 minuter och gifva derunder ombytliga blinkar eller sken. Denna fyr tjenar till rättelse för inseglingen till Sandhamn.

Spegelfyr

1847 installerades ny lanternin med omgående spegelapparat.

Enligt Underrättelse 1848

Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848

"Korsö. Roterande spegelfyr.

Lat. N 59° 17'10". Long. O. om Ferrö 37° 5'48". Long O. om Greenwichs meridian 18° 56'3"

Tornet, uppfördt af sten i rund form år 1768 och inköpt af Kronan 1833, är 61 fot högt till altanen. Berget, hvarå det står, är 85 fot. Fyrskenet, som är 155 fot högt öfver vattnet, ses i klart väder på 4 à 4 1/2 mils afstånd. Genom ett urverk vändas reverbererna fram och åter inom en tid af 4 minuter och gifva derunder ombytliga blinkar eller sken med mörka mellantider. Denna fyr jämte den på Grönskär tjenar till rättelse för inseglingen till Sandhamn.

Enligt Underrättelser 1852

Lat. N. 59°17'10". Long. O. om Ferrö 37°5'48”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°56'3”.

Tornet, uppfördt af sten i rund form år 1768, inköptes af Kronan 1833 samt undergick förändring till dess öfra del år 1847. Berget, hvarå det står, är 85 fot och tornet är 61 fot högt till altanen. Fyrskenet, som är 155 fot högt öfver vattnet, synes i klart väder på 3 à 3 ½ mils afstånd. Lysningsapparaten består af 2:ne reverberer, hvilka förmedelst ett urverk vändas fram och åter inom en tid af 4 minuter och gifva derunder ombytliga blinkar eller sken med mörka mellantider. Denna fyr, jemte den på Grönskäret, tjenar till rättelse för inseglingen till Sandhamn. Pl. II.

Anm. Till ytterligare rättelse för inseglingen till Sandhamn underhålles ett brinnande ljus uti ett fönster i tullhuset de nätter, då fartyg aftonen förut varit synliga utanför inloppet. '

Linsfyr

1869 installerades ny lanternin med lins och rovoljelampa.

Fotogen

1870 utbyttes rovoljelampan mot en fotogenlampa med veke.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken med blänk. Lat. N. 59° 17’,2. Long. O. 18° 57’,2.

  • Fyrapparaten: 4:e ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 154 fot.
  • Fyrtornen: av sten, grått.
  • Lysvidd: 14 minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 85 fot.
  • Lysfält: från NO över O, S oc V till NV.

Fyrtornet står på den sydvästra kala bergudden av Korsön. Linsapparaten är av 4:e ordningen för fast sken med 2 omgående linser, som varannan minut frambringar starka blänkar av några sekunders varaktighet. Fyrtornet är grått, men lanterninens koniska fot röd. Fyrbetjäningens boningshus ligger NO om tornet, men är icke från sjön synligt.

Ändamålet med såväl Grönskärs och Korsö fyrar, som Sandhamns ledfyrar, är att leda fartyg från sjön in på ankarsättning vid Sandhamn, eller förbi platsen i farled till Stockholm. Fartyg, kommande från sjön, bör bringa Korsö fyr i N 40 V och därefter styra på densamma tills ledfyrarna kommer i sikte. Kurs med dessa hållna överens bringar fritt från alla grund, till dess Korsö fyr är passerad och fartyget kommer tvärs för mörka skogen på Sandöns östra ända, då fartyget är på ankarsättning mitt för Korsö sund. För att komma på inre redden och gå fritt för det från Sandölandet utskjutande rev, som ger skydd åt inre redden, måste fartyg från den yttre redden styra något NV- ligt, så att röda fyren kommer något söder om den vita. Om på denna redd flera fartyg skall få rum, måste de ligga förtöjda med trossar i land. När utgående fartyg på Kanholmsfjärden med SO- lig kurs får Korsö i sikte, bringar kurs rätt på den fritt emellan Yxhammar-kubben och de norr om farleden liggande grund. Längre ut kommer Sandhamnsfyren i sikte och på den kan styras till inemot lotsplatsen. Lotsar uppassa på Sandölandet och i båt vid yttre grunden.”

Avbemanning och personal

1882 släcktes fyren sedan ny fyr byggts vid Sandhamn.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Korsö

Och sedan

  • Tornet fick stå kvar och kom att nyttjas bl a av lotsar och militär.
  • Fyrapparat och lanternin flyttades till Huvudskärs nya fyrplats, där de uppfördes 1882.

Nuvarande optik: (nedmonterad)

Nuvarande karaktär: (släckt). Lyshöjd: (26 m)

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Finns ej
Ägare Fortifikationsverket
Kontaktperson Korsö är militärt skyddsområde kontakta Marinbasen Karlskrona, 0455-85000, 85115
Vägbeskrivning Bilväg Stockholm - Stavsnäs c:a 40 km (väg 222), även SL buss från Slussen. Waxholmsbolaget (08-679 5830, www.waxholmsbolaget.com) trafikerar Sandhamn året runt med båt (c:a 40 min eller c:a 8 nm). Därefter båt Sandhamn - Korsö c:a 0,5 nm. Inga reguljära förbindelser men ring Sandhamn båttaxi 08-5715 3555.
Övrigt Under 1600-talet fanns ett stenkummel som år 1746 ersattes av en sexsidig 10 m bred och 23 m hög träbåk. Träbåken byggdes om och fick en stor fyrlykta (tidigare på Örskär) som var omgiven av polerad speglande mässingplåt och hade 7 talgljus som tändes 1 sept. 1750. Hösten 1751 ersattes talgljusen av oljelampor. Nuvarande 26 m höga stenfyr (ritad av Carl Hårleman men modifierad) började byggas 1753 och tändes 1 sept. 1757. Fyrapparaten bestod av 2 metallspeglar med oljelampor som 1763 utvidgades till 6 konkava speglar med lampor. Fyren träffades av blixtnedslag 1768 då lanternin med fyrapparat förstördes. I den nya lanterninen konstruerade och monterade Jonas Norberg då Sveriges och kanske världens första rörliga fyrljus som bestod av en spegelapparat med två mindre lyktor. Varje lykta hade en trevekig rovoljelampa samt 2 reflektionsspeglar placerade i rät vinkel mot varandra. Ett urverk (15 timmar) med hävstänger kopplade till lyktorna vickade dessa fram och tillbaka, man fick ett växelljus som fyrkaraktär. År 1833 löste Kronan in fyrplatsen. År 1843 byttes fyrlyktornas plana speglar mot 2 paraboliska. År 1847 monterades en ny lanternin och ett nytt bostadshus byggdes medan det gamla av sten (ännu kvar) användes som uthus. Fyren klassificerades nu som roterande spegelfyr och skenet syntes 4-4½ mil i klart väder. År 1869 uppfördes en ny lanternin. Man slopade då efter 101 år Norbergs fyrlyktor och installerade en 4:e ordn. (500mm) dioptrisk trumlins 3 fack á 90° med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) samt en tvåvekig moderatörlampa för rovolja. Runt linsen roterade 2 dioptriska planlinser med bulls-eye och inslipade ringar, omloppstid 4 min, urverk med lod. År 1870 byts lampan ut mot en tvåvekig fotogenlampa med föränderlig bränsleyta. Fyren togs ur drift 1882, fyrapparat och lanternin flyttades till Huvudskär. Tornet står kvar och har använts av lotsarna.
Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935. Militärt skyddsområde besökstillstånd erfodras.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Sandhamnsleden

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Norra Östersjön, svenskt fyrväsende, Lotsverket, linsfyr, fast sken med blänk, fyrljusreflektor, Grönskär, Sandhamn, Huvudskär, Norberg, lentilleapparat.