Björn
Björn, svensk ö och f.d. bemannad fyrplats i havsbandet mellan Gävlebukten och Öregrundsgrepen, Bottenhavet. Bemannad 1859-1968.
I havsbandet mellan Gävlebukten och Öregrundsgrepen
Björn fyrplats enligt Beskrifning 1872.
Björn fyrplats c:a 1920. Ur Minnesalbum 1914-1924.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 209100 | C 6226 | N 60 38, O 17 59 | LFl 10s | 9 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1859 (2 st) | 1956 | 1968 | 1968 | 22 | 31 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Björns fyr: Belägen på nordligaste udden av Uppland på klippan Björn. Hållnäs socken av Uppsala län. Postadress: Enbo. Telegramadress: Rikstelefon över Skärplinge till Enbo 7.
År 1859 byggdes tvenne fyrar på skäret Björn, ett litet fyrtorn på boningshusets tak och ett litet fristående torn. I vardera fyren brann en rovoljelampa, vars sken ej förstärktes genom någon linsapparat. En av fyrarna visade vitt sken, den andra rött. Fyren kallades av sjöfarande för björnögonen.
År 1873 anordnades mistsignalering med kanon. Första tiden avfyrades under tjocka ett skott, då fartyg hördes i närheten, sedan bestämdes att ett skott skulle avlossas var 15:e minut under tjocka. Denna mistsignal behölls till år 1919, då mistsirén för komprimerad luft sattes upp, vilket gav ett 'bölande' ljud varje minut.
År 1889 byggdes fyren om till ett fyrtorn vid boningshuset, och modern fyrapparat med lins installerades, visande röd och vit blänk (ett sken, som bekant, numera utdömt av Nationernas Förbunds tekniska kommitté för fyrfrågor). År 1909 utbyttes fotogenlampan mot luxljus.
Vid tiden för byggandet av första fyren på Björn hade man den historien från Hållnäs att: 'då fågeln värpte och björn yngla, då var det högtid i Hållnäs, men när det blev ögon på Björn, då var det slut på högtiden i Hållnäs'.
Den förste fyrvaktaren vid Björn var löjtnanten i Kungl. Flottan Fredrik Christoffer von Cheven, förste fyrvaktare var C. M. Alm och förste fyrbiträdet Anders Hållander, båda de senare födda 1835 och bortgångna år 1924.
Den 6 november 1915 blev en finsk lastångare Birgit sprängd i luften av en tysk U-båt omkring 10 à 11 distansminuter norr om fyrplatsen. Besättningen, 9 män och 2 kvinnor, blevo upptagna av U-båten och förda till fyren. U-båtsbesättningen räknade 36 man.
Den 4 december 1915 exploderade en mina i närheten av fyrplatsen med en väldig smäll och spridande förfäran bland fyrpersonalen. Men ingen skada skedde.
Den 4 november 1919 kom ett flygplan på vattnet utifån sjön och landade för maskinskada vid fyrplatsen. Ombord voro 2 tyskar och 1 svensk."
Förhistoria
På 1760-talet byggdes ett sjömärke på den lilla ön Björn.
På 1820-talet ersattes det av en pyramidformad, åttkantig, känningsbåk av trä målad röd, cirka 15 m hög.
Ur Underrättelser 1852
BJÖRN. Känningsbåk af trä, rödfärgad. Lat. N. 60°37'52”. Long. O. om Ferrö 36°8'25”. Long. O. om Greenwichs meridian 17°58'40”.
Hörer under Gefle lotsplats. Båken är uppförd af resningsvirke och bräder, åttkantig och 49 fot hög samt å dess spets försedd med spir och hvitmålad tunna. Klippan, hvarå den står, är 18 fot hög. Båken är en ypperlig känning så väl för angöringen af Öregrunds-Grepen, som för seglationen från och till Gefle. Pl. IX.
Fyren tändes
1859 anlades fyrplatsen, projekterad av C F Carlsson under ledning av Nils Gustaf von Heidenstam.
1872 Enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne spegelfyrar med fast sken. Lat. N. 60° 38’,5. Long. O. 17° 59’,6.
- Fyrapparaterna: lampor med sideralsken.
- Fyrtornens höjd över grund: 28 fot (8,4 m).
- Fyrtornen: det NV:a av trä, ovanpå boningshuset. Det SÖ:a av trä fristående.
- Fyrljusens höjd över vattenytan: 42 fot (12,6 m).
- Lysvidd: 14 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 18 fot (5,4 m).
- Lysfält: horisonten runt, utom från S till VSV.
På klippan Björn, det yttersta större skäret av det klipprev, som i nordlig riktning utskjuter från fastlandet mellan Öregrundsgrepen och Lövsta-bukten, är de tvenne fyrarna anbringade. Det fristående tornet ligger 120 fot (36 m) SO om boningshuset, så att fyrarna i NV och SO synas överens. Boningshuset och fyrtornet nedanom äro rödmålade, men lanterninerna äro vita. I SV från boningshuset ligger uthus och källare. Emedan skäret är fullkomligt kalt, äro byggnaderna väl synliga från sjön och utgöra ett gott dagmärke. Vid fyrplatsen finns gonggong och signalkanoner. Fyrinrättningen anbringades 1859 och samma år på hösten tändes båda fyrarna.”
1873 utbyttes mistsignalering med gonggong mot tre mistsignalkanoner på lavetter.
Fotogen
1875 utbyttes oljelampa för rovolja mot fotogenlampa med veke.
Nytt torn
1889-1890 ersattes de båda fyrarna av ett i trä 11 m högt fyrtorn, försett med en linsapparat av 4:e ordningen.
- Tornet placerades i anslutning till boningshusets ena gavel.
- Linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 6 fack à (47°+13°), med catadioptrisk krona (6 ringar) och krans (3 ringar), omgående, omloppstid 1,5 minuter, lagrad på 6 koniska metallrullar, drivet med urverk och lod, lodvikt 52 kg. Fotogenlampa med veke.
Lanterninen på husets tak togs ner. Den ena lanterninen flyttades till Storkläppen.
1891 byggdes en mareograf, dvs en vattenståndsmätare.
Lux-ljus
1909 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.
1919 utbyttes mistsignalkanonerna mot en maskindriven mistsirén driven med tryckluft.
- Det gamla fristående fyrtornet revs.
1928 utbyttes de koniska rullarna för lagring av linsen mot kullager.
1939 uppfördes en militärbarack.
1946 installerades ett nytt mistsignalaggregat.
Ny fyr i betong
Gamla och nya fyren
Toppen på nya fyren
Med fyrlyktor typ flygfyr
Foto Rickard Ahlander
1955-1956 byggdes i betong en ny fyr, ett 25 m högt runt torn, som på toppen försågs med två fyrlyktor typ flygfyr. Tornet var målat gult med ett rött bälte. Ritat av Stig Bandel.
1957 installerades bifyr. F R 13 M. Ena sektorn omfattade området Campsgrund, andra sektorn Argos grund. Sealed-beam-lampa.
1959 revs det gamla trätornet invid husgaveln, även maskinhuset revs.
1963 installerades tyfon som mistsignal.
Lotsbarnskola
1905-1907 hade Björn lotsbarnskola. Lärare var Elvira Malmberg
- 1905 Elvira Malmberg, 108 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1906 Elvira Malmberg, 125 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1907 Elvira Malmberg, 125 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
Avbemanning och personal
1968 hade kraftkabel lagts ut från fastlandet.
- Fyren automatiserades.
- Fyrlyktor typ flygfyr byttes mot en åttakantig fyrkur med en linsapparat. 6:e ordningen (300 mm Ø) planlins, omgående, glödlampa 1000 W, elklipp.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Björn
Och sedan
1968 Optisk karaktär: B 10 s 16 M. (2 + 8). Lyshöjd 31 m.
- Vid klar sikt ljusstyrka vit 120 000 cd, vid dis och tjocka 250 000 cd.
- Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 60 s. (3 + 4 + 3 + 50). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (ca 205 Hz och ca 260 Hz).
Vattenståndsmätningarna pågick 1891-1978
Under 1980-talet revs militärbaracken och pegeln.
1990 erhöll betongfyren solpaneldrift.
- Linsen byttes till trumlins.
- Fyrljuset sektorindelades.
- Bifyren togs bort.
- Mistsignal upphörde.
2000 Tornet upptill vitt, nedtill svart.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm) dioptrisk trumlins 330°, 2X20W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier
Nuvarande karaktär: LFl WRG 10s 9,6M. (2 + 8). Lyshöjd: 23,4 m.
Länkar
- Ur Blänket 2007:4 Brita – en fyrvaktarhustru, Kurth Augustson
- Ur Blänket 2009:4 Björns fyr - en lysande 150-årig historia, Anders Nylund
- Ur Blänket 2010:3 Ett långt fyrliv – från Dämman till Morups Tånge, Kurth Augustson
- Video: En Utfärd till Björns fyrplats. Filmen inspelad under 1950-talet, troligen 1957, av Rickard Ahlander på uppdrag av Hållnäs Hembygdsförening. Fyren Björn (4:27 min)
- Radio SR Hjältinnan Beda Alm på Björns fyr, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min). Medverkande: Anders Nylund, fyrfantast och guide vid Björns fyr. Kristina Lennestedt, barnbarn till Beda Alm.
- Mer om Mareografen på Björn
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden |
| Klass | Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: A. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 4:e ordningen. För mistsignal: 2 st. 9 hkr. Ellve högtrycksmotorer. 11 m. högt fyrtorn placerat bredvid bostadshuset med förbindelse till detta genom vinden. |
| Läge och natur | Fyren belägen å den ostligaste och största av tre st. mindre holmar, bestående av bergknallar och kullersten. Växtlighet: ganska rikligt med rönnbuskar, en och hagtorn, även enstaka ask och lönn förekommer. En del trädgårds- och potatisland har äldre fyrmän arbetat upp. |
| Bostäder | 2 rum och kök för samtliga familjer. Bostäderna äro f.n. i dåligt skick, men större ändrings- och reparationsarbeten äro planerade till nästa år. Anslag därtill finnes. |
| Hamn | Förhållandena är ytterst dåliga och ingen tjänstebåt finnes. En privat sjöbod och brygga finnes, som dock på grund av ringa djup endast kan angöras vid högt vattenstånd. |
| Kommunikationer | Till Fågelsundet 3 dist.min., därifrån 9 km. till närmaste busshållplats. För resor till Fågelsundet får personalen hålla egna båtar, och erhåller därför tillsammans 100 kr. per år. |
| Postanstalt | Enbo. Väg dit: 11 km. landsväg. Posten hämtas för det mesta hos handlanden i Hållen (3km.). Lantbrevbäraren ombesörjer postbefordran från Enbo till Hållens by. |
| Handelsbod | Hållens by, 3 km. från Fågelsundet. |
| Skola | Närmaste folkskola är i Hållens by, B.2 skola. I Tierp kommunal mellanskola. Gävle närmaste läroverk. |
| Övrigt | Värmeledning, vatten, avlopp, el. ljus, badrum finns ej. Huruvida någon av dessa förmåner kommer att utföras vid ombyggnaden är obekant, men att åtminstone värmeledning kommer att installeras är väl troligt. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Fyrmästarbostaden privatägd, Tierps kommun äger övriga hus och mark. |
| Ägare | SjöV äger nya fyren |
| Kontaktperson | Patrick Rehnberg 070-770 96 26. Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
| Vägbeskrivning | Kör väg 76 söderut från Gävle eller norrut från Öregrund, tag av på lokalväg vid Skärplinge och kör norrut till Hållnäs/Fågelsundet. Från Fågelsundet c:a 3 nm med båt. Inga reguljära båtförbindelser. |
| Övrigt | Ett sjömärke fanns uppsatt på ön från omkring 1760. Det ersattes 1826 av en 14,5 m hög, rödfärgad, åttakantig pyramidformad träbåk. Båken revs efter det att fyrarna hade uppförts 1859.
De två första fyrarna var dels ett fristående fyrtorn (den sydöstra fyren) och dels ett kombinerat fyr-och bostadshus (den nordvästra fyren). Moderatörlamporna i båda fyrarna byttes år 1875 mot envekiga fotogenlampor (förbrukning 7 cl/tim) med föränderlig bränsleyta. Båda fyrarna ersattes 1889 av ett nytt 11 m högt torn som uppfördes invid bostadshusets ena gavel. Linsen var en 4:e ordn. dioptrisk planlins med bulls-eye och inslipade ringar 6 fack á (47°15’ + 12°45’) samt krona (6 ringar) och krans (3 ringar) på samtliga fack, roterande på 6 koniska rullar, omloppstid 1,5 min, urverk med lod (vikt 52 kg). Belysningen var en tvåvekig fotogenlampa (förbrukning 20 cl/tim) med föränderlig bränsleyta som år 1909 ersattes av luxljus. De koniska rullarna ersattes av kullager år 1928. När 1889 års fyr byggdes togs den gamla lanterninen på taket av bostadshuset (nordvästra fyren) ned men det fristående tornet fick stå kvar som sjömärke till år 1919. År 1956 invigdes den nuvarande betongfyren och fyrtornet från 1889 revs. År 1999 byttes 1000W lampan ut mot en 20W lampa och lysvidden minskades från 16,5 till 9 nm. |
| Skydd enligt lag | ej |
Gävlebukten
Klicka här för att se fyrarna i Gävlebukten.
Jfr Bottenhavet, svenskt fyrväsende, båk, spegelfyr, sideralsken, fotogen, mistsignal, tyfon, solpaneldrift, pegel, bifyr