Vippfyr
vippfyr, även kallad fyrvipp eller ”fyrbåck”, konstruktion där en öppen fyreld i en järnkorg lyftes upp från marken med hjälp av en hävstång för att bättre kunna ses från håll.
Vippfyren är en vidareutveckling av den öppna kolfyren. I slutet av 1700-talet började både vippfyr och öppen kolfyr att ersättas av täckt stenkolsfyr, vars fyreld var bättre skyddad från vind och nederbörd.
1561 användes i Kullen, då tillhörande Danmark, en papegojfyr, vilket troligen var en föregångare till vippfyren.
Uppfinnare
1625 uppfanns vippfyren av Jens Pedersen Grove, dansk borgare i Helsingör, och kom att användas på ett flertal platser i Norden samt även fyren Spurn Point i England.
Gamla fyreldar ur Veitmeyers bok.
Vippfyr vid Sjöhistoriska Museet Sthlm. Foto Ulf Schloss 2010.
Konstruktion
En lodrät kraftig flera meter hög påle, överst försedd med en klyka, förankrades i marken.
- Den stagades med ett par kraftiga snedstöttor.
- I klykan låg en trästång, vars yttre del utformades av järn för att inte ta eld.
- I denna var en järnkorg, även kallad fyrfat, fäst i järnkedjor.
- För fyrelden användes kådrik ved eller ofta stenkol som bränsle.
- En lina var fäst en bit från toppen av hävstången.
- När fyrfatet skulle fyllas med bränsle lossade man den bakre förankringen på stången, drog i linan och lät korgen vippa ner.
- Fyrvippen var arbetskrävande och krävde mycket passning.
- Ibland skadades den direkt av fyrelden eller indirekt av nedfallande glöd och brann ner.
Förbrukning och fylltid
För fyringen 1807 av bränsle för vippfyren Kvitsöy fyr i Norge, tänd mellan 20 augusti och 20 mars, rapporteras den årliga förbrukningen av kol uppgå till 400 tunnor (à 188 liter = 75,2 m3).
- Tiden att fälla ner fyrgrytan, fylla den med en tunna kol och åter hissa upp den var 6 minuter.
Tabell
I Skandinavien uppfördes vippfyr på följande fyrplatser
1627 __ Skagen, Danmark ____________________ världens första vippfyr. Ersatt 1747 av öppen kolfyr på ett torn.
1627 __ Anholt, Danmark ____________________ Ersatt 1788 av öppen kolfyr på ett torn.
1627 __ Falsterbo, då tillhörande Danmark __ Ersatt 1796 av öppen kolfyr på ett torn.
1635 __ Nidingen (dubbelfyr), då tillhörigt Danmark. Ersatt på 1660-talet av öppen kolfyr på marken.
1677 __ Ölands Södra Udde (eventuellt) _____ Ersatt 1785 av öppen kolfyr på nyuppfört stentorn.
1700 __ Kvitsöy utanför Stavanger, Norge ___ 1829 ersattes Kvitsöy vippfyr med ny fyr (täckt stenkolsfyr).
1725 __ Lindesnes (eventuellt), Sörlandet, Norge
1727 __ Knudshoved, Stora Bält, Danmark ____ Ersatt 1809 av ett 3 m högt torn med täckt stenkolsfyr.
1744 __ Helsingborg ________________________ Tänd då postbåten väntades. Ersatt 1832 då ny hamn invigdes.
1759 __ Djursten (eventuellt) ______________ Ersatt 1767 med öppen kolfyr på ett torn
1760 __ Holmögadd. Brann dock upp 1779 _____ Ersatt 1782 med spira på järnarm.
1789 __ Utklippan. Tänd på behov av lots ___ Ersatt 1812 av två fyrfat på stenpelare.
17?? __ Spurn Point, England
1830 __ Naven, Vänern ______________________ Ersatt 1856 av fyr- och passningshus med fyrlykta.
1??? __ Alsviken, Hablingbo, Gotland _______ Ännu i bruk 1905. Se bild.
1??? __ Kronvalds fiskeläge, Gotland _______ Se bild.
Rekonstruktioner
På Gotland finns rekonstruerade fyrvippar uppförda på följande platser:
- Alsviken väst om Hablingbo,
- Bungemuseet vid Fårösund (rekonstruktion av den på Alsviken),
- Koviks fiskeläge norr om Klintehamn,
- Valbyte vid Västergarn,
- Kronvalds fiskeläge väst om Eksta.
Rekonstruktion av vippfyr finns även i
- Holmögadd, uppförd 2012, se länk nedan. Införd 15 dec 2021 i Ufs 221:889.
- Stockholm, utanför Sjöhistoriska Museet.
- Karlskrona, uppförd 2010, se länk nedan.
- Otterbäcken, arkiv www.husbilen-ellen.blogspot.com
- Mariestad, uppförd 2021.
Länkar
- Ur Blänket 2010:2 Vippfyren i Karlskrona, Eva Dahlberg
- Ur Blänket 2012:4 Holmögadd Vippfyr Anno 1760, Anders Wincent, Holmögadds Intresseförening
Jfr bränsle, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, fyr- och handelshistoria, Smeaton, Kullen, lysvidd, spegelfyr.