Falsterborev kassunfyr

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Falsterborev kassunfyr fångdammsfyr byggd för att kunna vara bemannad - men var aldrig bemannad, placerad utanför Falsterbo. Södra Östersjön. Ersatte fyrskeppsstation Falsterborev.

Cirka 8M SV om Falsterbo. Under projekteringen kallades fyren "Sandflyttans fyr"
Falsterbo karta ritad.jpg
Iso 8s.jpg

SweFlag.jpg Symbol kassfr.jpg Symbol Person.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Symbol fsk.jpg

Falsterborev kassunfyr sjösätts vid Jävre-Sandholmen. Arkiv G Kjellgren
Falsterborev kassunfyr efter sjösättning. Arkiv G Kjellgren
Falsterborev kassunfyr 1972, skala 1:200. Arkiv G Kjellgren
Falsterborev kassunfyr just på plats. Arkiv G Kjellgren
Falsterborev kassunfyr med nuvarande bemanning: skarv. Arkiv www.leuchtturm-welt.net
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
665600 C2417 N 55 19, O 12 40 Iso WRG 8s 22 Se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd över havet m
1972 1972 1972 aldrig bemannad 30,5 29


Projektering av "Sandflyttans fyr" = Falsterborev kassunfyr

Förutsättningar

… enligt preliminära planer kommer en bottenfast fyr att placeras 7-8 distansminuter sydväst om Falsterbo intill ett grundområde på sjökortet benämnt Sandflyttan. Botten i omgivningen kring de aktuella fyrlägena har vid flera tillfällen inspekterats av dykare, senast i augusti 1967, då även ett antal prover togs från bottenytan.

Preliminär utformning av fyren för ett grundläggningsdjup på 18 m framgår av ritning.

För planerade fyrbyggen gällerföljande förutsättningar:

  1. ) Grundläggning på sand och grundläggningsdjup c:a 18 m.
  2. ) Byggnadsplats: Jävre-Sandholmen.
  3. ) För att åstadkomma erforderligt deplacement och tillfredsställande flytstabilitet vid nedtrimning, bogsering och sänkning av fyrkassunen – påbygges efter sjösättning dess yttre cylindervägg en vattentät stålkonstruktion – fångdamm.

Första gången användes denna fångdamm för fyren Gustav Dalén kassunfyr – 1966. Härnäst kommande fyrbyggen där fångdammen skall användas för samma ändamål är Finngrunden och Västra Banken.

Djupgående vid sjösättning 6 m, vikt c:a G = 2725 ton och flytstabilitet hm = 1,0 m.

Efter sjösättning av kassunen utförs följande arbeten:

  • kompletterande betonggjutning (radiella väggar ovan +7,0 och ringen runt tornet vid rad. väggarnas ök)
  • trimning med sand c:a 330 m3
  • montage av fångdammen

Total vikt färdig fyr (exkl. fångdamm, inredning och fyllning) G = 3090 ton

  • Förberedelser till utsättning m.m. d.v.s. utbogsering av fyrkassunen till fyrplatsen antas ske från Karlshamn med ett djupgående på c:a 8,5 m, flytstabilitet hm = 0,58 m.
  • Minsta flytstabilitet hm vid sänkning 0,33 m.

Som kassunfyllning har föreslagits sand till c:a 3 m under kassunernas överkant, ett övergångslager av singel samt täckning med stenblock, d.v.s. i princip samma anordning som för erosionsskyddet.

Dimensionerande våg

Som dimensionerande för 18-m alternativet har valts en 10 m hög våg. Vågor med denna höjd kan anses vara de högsta vid ett stormtillfälle, då den signifikanta våghöjden är c:a 5,5 m. För att så grov sjöhävning skall uppstå fordras vind från ESE med en medelhastighet 10 m ö.h. överstigande c:a 30 m/s under 7 timmar. För jämförelse med dimensionerande vågor i andra farvatten bör det framhållas, att vågorna vid ett sådant stormtillfälle beräknas bli c:a 50 % högre i öppet vatten med så stort djup att ingen friktion eller annan effekt av bottenkänning uppstår.

De momentant största krafterna av de dimensionerande vågorna har beräknats grovt med ledning av modellförsöken avseende Hävringe-fyren (=Gustav Dalén) .

Följande stabilitetsvärden har erhållits:

Resultatens lutningsvinkel med vertikallinjen tg = 0,42. Grundpåkänning i genomsnitt med 1,8 kg/cm2. En beräkning av grundens bärförmåga enligt glidytebetraktelse med hänsyn till såväl horisontell som vertikal ytlast ger till resultat en medelbrottspänning på omkring 5 kg/cm2.

Säkerhet mot stjälpning c:a 2,5.

I enlighet med föreliggande arbetsplan för kommande fyrbyggnader under budgetåret … får vi härmed föreslå att styrelsen godkänner förslaget för Sandflyttans fyr och beslutar om fortsatt detaljprojektering och upprättande av arbetsritningar.

Kostnader

Beräknade byggnadskostnader enligt föreliggande förslag uppgår till c:a 2.700.000 kronor.

Kostnaden för elektrisk utrustning m.m. … c:a 900.000 kronor.

Totala anläggningskostnaden för Sandflyttans fyr uppgår således till c:a 3.600.000 kronor.

(ort, datum, sign)

Kostnader för utökning av tornet m.m.

För att erhålla extra utrymme (för att kunna göra fyren bemannad) har ett nytt förslag upprättats dels genom att öka tornhöjden från 43,5 till 48,50 m, dels genom att öka tornets inre diameter från 4,50 m till 5,0 m.

Preliminär utformning av en fyr med utökat torn enligt ovan framgår av bifogad ritning.

Fångdamm i betong

Enligt detta föreslås fångdammen utförd i betong, då det blir svårt, att med den i stål utan extra deplacement, erhålla erforderlig flytstabilitet.

Kostnader

Sammanställningen av preliminära kostnader för fyrförslaget … framgår av i den i detalj redovisade uppställningen. 1969 års prisnivå.

Här kan tilläggas att vi också har gjort en jämförelse med kostnaderna för en teleskopkassun med motsvarande tornstorlek. För den sistnämnda har kostnaderna grundats på ett utförande i princip som det förslag till teleskopkassunen som upprättades för Vinga utsjöfyr. Vi har funnit att teleskopalternativet blir minst 400.000 kronor dyrare än fångdammsalternativet.

(... spec ökade resp. minskade kostnader)

Anläggningskostnader

Beräknade kostnader för obemannad fyr (se tidigare förslag) = c:a 3.600.000 kronor

Merkostnader för bemannad fyr (enligt här utökat förslag) = c:a 320.000 kronor

Totalkostnader (bemannad) baserad på 1969 års prislista = 3.920.000 kronor

Totala kostnader (bemannad) enligt 1970 års prisläge = c:a 4.300.000 kronor

(ort, datum, sign)

Bygget

1970-1971 byggdes fyren på Jävre-Sandholmen. Total höjd 48,5 m, vilket gör Falsterborev till Sveriges högsta fyrbyggnad. Bottenkassunen är 24 m i diameter. Totalvikt färdig fyr 10 600 ton. Havsbotten utgörs av lös sand, vilken muddrades och en bädd av singel lades ut och komprimerades innan fyren sänktes på sin station 15 juli 1972.

Fyren tändes

1972 var den på plats, klar och tänd, höjd 30,5 m ö h, ståendes på 18 m djup, ursprungligen utrustad som spaltsektorfyr med sealed-beam, Nautofon och radiofyr.

Den strömförsörjdes via sjökabel från land med 2 elverk som reservkraft.

96 sealed-beam-lampor plus 96 st i reserv, summa 192 lampor, var monterade i fyrrummet. Dessa styrdes med trefaskopplade tyristorbrytare.

Fyrljuset hade för vit sektor lysvidd 22 M.

Dubbla Nautofoner i såväl sydlig som nordlig riktning styrdes över dimdetektor. Radiofyren var dubblerad, vardera med 300 W uteffekt, den ena i reserv, och med automatisk antennavstämning.

Helikopterplatta.

Racon för 3 cm-bandet.

Fyren fjärrmanövrerades via radio från Trelleborgs lotsplats.

1994 upphörde mistsignaleringen.

2000 var tornet 30,5 m högt, målat uppifrån räknat orange, svart, orange, svart på grå sockel i vattnet. Fasadbelyst. Racon.

Nuvarande karaktär: Iso WRG 8s 22 M. Lyshöjd: 29,0 m. Racon: (_ _. ) 30s 16 M.

Länk

Sjösättning av Falsterborev kassunfyr i Jävre 1972, av Bertil Östling. Klicka här Jävre-Sandholmen

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Finns men används ej
Ägare SjöV äger ny fyrlykta, allt annat privatägdt
Kontaktperson Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Belägen ca 8 nm SV Falsterbo
Övrigt Den stora kassunen med bottenplattan byggdes i Jävre-Sandholmen. Kompletteringsarbeten utfördes i Sundsvalls hamn och Karlshamn innan fyren placerades på sin plats 15 juli 1972. Fyren är 48,5 m hög från bottenplattan till toppen och sålunda Sveriges högsta fyrbyggnad. Den har 10 våningar varav bostadsutrymme på 3 våningar. Totalvikten är 10.600 ton och den är dimensionerad för 10 m hög brytande sjö. Fyren var ursprungligen utrustad med dubbla nautofoner men dessa är borttagna sedan slutet på 1980-talet.

Fyren ersatte fyrskeppstationen Falsterborev där man lade ut Sveriges första temporära fyrskepp Hermina år 1831 som endast fanns på plats under ett år. Från år 1884 var stationen dock stadigvarande bemannad med 4 olika fyrskepp nämligen Cyklop 1844-1864, nr 4 mellan 1865-1882, nr 8 mellan 1883-1930 och nr 28 mellan 1931-1972. Fyrskeppet Cyklop var det första som var byggt som ett fyrskepp. Falsterborev blev alltså Sveriges första (1831) och sista (1972) fyrskeppsstation.

Skydd enligt lag ej

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Klickbar tabell svenska kassunfyrar

Bottenviken: Larsgrundet, Björnklack, Vitfågelrännan, Norströmsgrund kassunfyr, Nygrån, Farstugrunden, Borussiagrund, Renöragrund

Norra Kvarken: Sydostbrotten kassunfyr, Vallinsgrundet, Väktaren, Nordvalen, Gunvorsgrund, Revet

Bottenhavet: Vänta Litets Grund, Hällgrund, Finngrunden kassunfyr, Västra Banken kassunfyr, Grundkallen kassunfyr

Ålands hav: Märketskallen, Södra Kvarken, Engelska Grundet, Remmargrund, Lerskärsgrund, Svenska Björn kassunfyr, Almagrundet kassunfyr, Revengegrundet, Svängen

Norra Östersjön: Landsorts Bredgrund, Gustav Dalén kassunfyr

Mellersta Östersjön: Kungsgrundet, Stötbotten, Dämman kassunfyr, Sillåsen, Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Skansgrundet, Omböjningen, Utgrunden kassunfyr, Ölands Södra Grund

Södra Östersjön: Kullagrund, Trelleborg kassunfyr, Blenheim, Falsterborev kassunfyr

Öresund: Flinten, Oskarsgrundet NO resp SV, Kalkgrundet kassunfyr, Pinhättan, Svinbådan kassunfyr

Kattegatt: Tylögrund, Fladen kassunfyr, Lilleland, Trubaduren

Skagerack: Hätteberget, Brandskärsflak, Dynabrott

Vänern: Megrundet kassunfyr, Pålgrunden, Normansgrundet, Åsnegrundet

Skånes sydkust

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Södra Östersjön, fyrskepp, fyrljusreflektor, kassunfyr, utsjöfyr, mistsignal, tyfon, radiofyr, racon, Jävre-Sandholmen, kolera, pest, Falsterborev, Falsterbo.