Karlskrona
Karlskrona, stapel- och residensstad med lotsplats i östra Blekinge, Södra Östersjön. Staden är belägen innanför en gördel av öar, på vilka anlagts en rad befästningsverk. Infarten till staden markeras med ett flertal fyrar, bland andra Karlskrona nedre och övre. Se nedan
Staden anlagd av Karl XI för att vara station för flottan, fram till andra världskrigets slut örlogsflottans huvudstation. Den var på sin tid rikets tredje stad i storlek (Riga var då nummer två). Den hade ett av rikets största varv, Karlskrona örlogsvarv.
Förtoning över Karlskronae enligt Beskrifning 1872.
"Karlskrona hamn omkring år 1905. Till vänster moderna krigsfartyg, till höger övningsbriggar." Ur Minnesalbum 1914-1924
Danska tiden
Karlskrona omnämns på 800-talet som svenskt men tillhörde senare Danmark med undantag av en kortare svensk period på 1300-talet.
- Blekinge erövrades av Sverige genom freden i Roskilde 1658.
Staden anlades
1680 anlades staden för att i stormaktstidens Sverige vara örlogsbas med en mer isfri hamn än den i Stockholm och ligga närmare Öresund och de tyska besittningarna.
- Samma år anlades Karlskrona örlogsvarv och flyttades amiralitetet från Stockholm.
- För att främja en snabb utveckling av staden fick den stora förmåner.
- Samtidigt förlorade Ronneby sina stadsprivilegier och dess innevånare befalldes att flytta till Karlskrona.
1683 igångsattes arbetena enligt en av Erik Dahlberg utarbetad plan som gick ut på att uppföra befästningar för att skydda örlogshamnen. Arbetena drog ut på tiden. Samma år blev Karlskrona residensstad i det nybildade Blekinge län.
1685 byggdes amiralitetskyrkan Ulrica Pia vid Örlogsvarvet. Kyrkan är stadens äldsta bevarade byggnad och landets största träkyrka.
1694 upprättade Erik Dahlberg en stadsplan, som än idag gäller för den centrala delen. Staden kom att utvecklas raskt.
1710-1711 härjades staden av pest, så även 1741 och 1789. Vid den första epidemin dog cirka 7 000 av stadens innevånare, vid de senare cirka 6 000 per epidemi.
1766 var invånarantalet 10 018 och Karlskrona hade vuxit till rikets tredje största stad, efter Stockholm och Riga i invånarantal.
1789 var befästningsverken färdiga, dvs Göta lejon på Björkholmen i väster, Drottninghall väst om varvet, Lindholmsverken och bastion Söderstjärna vid Karlskrona örlogsvarv och Havsfrun till Kungshall öster därom.
1790, 1887 och 1909 drabbades staden av större eldsvådor.
Kontinentalsystemet
1808 då den ryska armén drog in i Finland utan krigsförklaring med Sverige skedde till Storbritannien en omfattande smyghandel med livsmedel från skåne- och blekingekusten. Napoleon hade genom kontinentalsystemet blockerat hamnarna på den europeiska kontinenten. För att skydda denna smyghandel skickade britterna en flottstyrka ledd av amiral Saumarez. Den gav svenskarna hjälp mot den ryska flottan i Östersjön. Efter uppdrag i Finska viken seglade den förenade svensk-brittiska flottan till Karlskrona. John Ross, adjutant till Saumarez, stannade på svensk inbjudan kvar hela vintern vid varvet i Karlskrona.
1809 slöt Sverige fred i Fredrikshamn med Ryssland.
- Sverige förlorade Finland och Åland.
- Sverige tvingades dessutom att ansluta sig till Napoleons blockad mot den brittiska handeln.
- Dubbelspelets era hade inletts. 480-600 handelsfartyg seglade på hösten från Karlskrona i konvojer till England.
1810, den 17 november, tvingades Sverige att förklara krig mot Storbritannien. Smyghandeln fortsatte.
1810-1812 hade delar av Saumarez flotta sin bas vid Hanö, inte särskilt långt från staden. Smyghandeln fortsatte.
1812 hade Napoleon företagit fälttåget till Moskva.
- Då Napoleon led sitt nederlag i Ryssland bröts handelsblockaden mot England och den engelska flottan lämnade Hanö.
Mer befästningar
1822 hade försvarsverken vid södra och västra inloppen förstärkts ytterligare.
1851 beviljades medel för befästningstornen Kurrholmen och Godnatt. Dessa båda utgjorde del av den inre försvarslinjen för Karlskrona. Den yttre utgjordes av fästningarna Kungsholmen och Drottningskär. De ingår numera alla i Världsarvet.
1858 påbörjades byggandet av fästningstornet Godnatt i inloppet till Karlskrona. Fästningen uppfördes på skäret med samma namn. Tornet har formen av en femhörning med fasade kanter. Stenmurarna var en meter tjocka. Det invigdes den 15 september 1862 av dåvarande prins Oscar (blivande kung Oscar II).
1870 togs Godnatt ur den militära organisationen, eftersom den vapentekniskt blivit omodern.
Lotsar
Se Aspö lotsplats, med lotsar även i Karlskrona samt Långörens lotsplats.
Fyrar
Infarten till staden markerades med ett flertal fyrar. Bland annat: Utklippan, Utlängan, Godnatt, Karlskrona ledfyrar med fyrskeppet Jerskullen och fyren Söderstjärna.
Karlskrona nedre och övre
Karlskrona nedre och övre, svenska obemannade ensfyrar vid Blekingekusten, Södra Östersjön.
Inloppet till Karlskrona. Karlskrona nedre: På Stumholmen i Karlskrona. Karlskrona övre: Å Vämöberget. 1300 m från föregående. Bildar tillsammans med Karlskrona övre en enslinje i 012,5 grad och som ledde fritt från sjön genom sundet mellan Aspö och Kungsholmen till ledande vit sektor hos Godnatt.
Karlskrona övre 1922. Foto Lotsverket.
Karlskrona nedre omkring 1924. Foto Lotsverket.
Karlskrona nedre 1956. Arkiv Sjöhistoriska museet.
Karlskrona nedre. Foto Tore Olsson 1996.
Karlskrona övre. Foto Tore Olsson 1996.
Fyrplatsen
Karlskrona nedre: WGS-84 Lat. N 56 09,5. Long. E 15 35,8 Sv. Nr. 609900. Int. Nr. C7460.
Karlskrona övre: WGS-84 Lat. N 56 10,2. Long. E 15 36,1 Sv. Nr. 609901. Int. Nr. C7460-1
1918 anlades fyrplatserna.
- Karlskrona nedre: dalén-ljus och lins av 3:e ordningen. Fyrkaraktär: Bx W 14M. Ljus 3 sek. Mörker 3 sek. Ljusstyrka: 5,500 HK. Lyshöjd: 21,5 m. Vitt, runt, 24 m högt betongtorn.
- Karlskrona övre: dalén-ljus och lins av 3:e ordningen. Fyrkaraktär: K W 17M. 1 kort blänk var 1,5 sek. Ljusstyrka: 50,500 HK. Lyshöjd: 37,5 m. Vitt, runt, 15,5 m högt betongtorn.
Fyrarna leda, hållna överens i 12,5 grad, från sjön in till Kungsholmen.
1933 hade fyren
- Karlskrona nedre: Elektriskt ljus och lins av 3:e ordningen. AGA-ljus som reserv. Fyrkaraktär: K W 6s 14M. Lyshöjd: 21,5 m. Vitt 24 m högt fyrtorn.
- Karlskrona övre: Elektriskt ljus och lins av 3:e ordningen. AGA-ljus som reserv. Fyrkaraktär: Bx WRG 1,5s 17M. Lyshöjd: 37,5 m. Vitt 15,5 m högt fyrtorn.
1955 hade fyren:
- Karlskrona nedre: Fyrkaraktär: K W 8s 15M.
- Karlskrona övre: Fyrkaraktär: K WRG 3s 15M.
Nuvarande utseende:
- Karlskrona nedre: Vitt 24 m högt fyrtorn.
- Karlskrona övre: Vitt 15,5 m högt fyrtorn.
Nuvarande karaktär:
- Karlskrona nedre: Iso R 6s 16,0M. Lyshöjd: 21,5 m.
- Karlskrona övre: Iso R 3s 16,0M. Lyshöjd: 37,5 m.
Personal
Fyrarna var obemannade men krävde ändå tillsyn. På fotogentiden bestod arbetet av att fylla på bränsle, trimma veken, göra rent lampglas, glasrutor och skivorna som bildade sektorer.
Med fyren automatiserad med AGA-ljus behövdes bara tillsyn då och då för att kolla att allt var OK.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Karlskrona
Byggplats för kassunfyren Ölands Södra Grund
1947-1948 tillverkades kassundelen i en torrdocka i Karlskrona, 90 km från fyrplatsen för Ölands Södra Grund. Betongkassunen hade 20 m diameter. Den var indelad i åtta fack med radiella skott. När den var 14 m hög sjösattes den och bogserades till kaj varifrån gjutningarna fortsatte till 17 m höjd. Den förankrades sedan på Karlskrona redd, där den färdigställdes så att flytdjupet blev 11 m.
1949, den 12 maj, sattes kassunen ut på sin fyrposition och förankrades. Sedan vidtog arbetet att bygga den färdig.
1950, i slutet av året, gick den första fyrbesättningen ombord på sin nya fyr.
Länkar
- Ur Blänket 2010:2 Vippfyren i Karlskrona, Eva Dahlberg.
Karlskrona inlopp
Klicka här för att se fyrarna i Karlskrona inlopp.
Jfr Södra Östersjön, svenskt fyrväsende, Sjöfartsverket, ledfyr, linsfyr, Söderstjärna, Jerskullen, Godnatt, Karlskrona ledfyrar, Utklippan, Karlskrona örlogsvarv, amiralitetet, Öresund, öresundstullen, Hanö, pest, Saumarez