Fyrskepp: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
(43 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Fyrskepp''' utgjordes av fartyg med anordning för att avge fyrljus. Senare försågs de även med utrustning för [[mistsignal]] och [[radiofyr]]. Fyrskeppen placerades på platser där landbaserade fyrar inte gav tillräcklig ledning för sjöfarande. Fyrskeppet låg förankrat på sin station med hjälp av kraftiga ankare. Under dager tjänade ett eller två stora, röda [[toppkula|klot]] i masterna som tecken på att det låg på sin position, under mörker lyste fyrljuset. | |||
'''Världens första''' fyrskepp lades ut '''1731'''. Norden har haft summa 60 [[fyrskeppsstation|platser]] där fyrskepp varit posterade. Idag är ingen längre i drift. | |||
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]] | |||
[[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:DKFlag.jpg|65 px|border|länk=danskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border|länk=norskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:FiFlag.jpg|65 px|border|länk=finskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]] | |||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=dubbelfyr]] | |||
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|46 px|border|länk=kassunfyr]] | |||
[[Fil:Lur ritad.jpg|46 px|border|länk=mistsignal]] | |||
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]] | |||
[[Fil:Symbol racon.jpg|48 px|border|länk=racon]] | |||
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]] | |||
[[Fil:Vantskruv.jpg|32 px|border|länk=tillverkare]] | |||
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]] | |||
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]] | |||
[[Fil:KanalSymbol.jpg|37px|border|länk=vattenvägar]] | |||
[[Fil:Livet.jpg|41px|border|länk=livet]] | |||
[[Fil:Symbol Person.jpg|45 px|border|länk=personal]] | |||
[[Fil:Maskaron.jpg|38px|border|länk=personer]] | |||
[[Fil:MåseskärFörlängd.jpg|600px|border|länk=Svenska Fyrsällskapet]] | |||
[[Fil:FskFinngrundet.jpg|thumb|300px|Utanför Vasamuseet i [[Stockholm]] ligger fyrskeppet [[Finngrunden]]. Det visas för allmänheten]] | |||
[[Fil:FyrskeppFörstaTeckning.jpg|thumb|200px|De första fyrskeppen förde två fyrljus, i vardera änden av en rå. Arkiv Trinity House]] | |||
[[Fil:1852 Cyklop.jpg|thumb|200px| [[Fyrskepp Nr 0 Cyklop]] var utrustad med två fyrljus, hissade en i vardera masten. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken]] | |||
<imagemap> | <imagemap> | ||
Fil:Fyrskeppsstationer karta.jpg|thumb|700px|Några fyrskepp i nordiska vatten. Figur Leif Elsby | Fil:Fyrskeppsstationer karta.jpg|thumb|700px|Några fyrskepp i nordiska vatten. Figur Leif Elsby | ||
rect 620 50 970 90 [[ | rect 620 50 970 90 [[Norströmsgrund]] | ||
circle 995 70 20 [[ | circle 995 70 20 [[Norströmsgrund]] | ||
rect 450 490 750 530 [[Finngrunden]] | rect 450 490 750 530 [[Finngrunden]] | ||
Rad 127: | Rad 158: | ||
circle 1170 640 20 [[Äransgrund]] | circle 1170 640 20 [[Äransgrund]] | ||
</imagemap> | </imagemap> | ||
<imagemap> | <imagemap> | ||
Rad 198: | Rad 221: | ||
== '''Historik om fyrskepp ''' == | == '''Historik om fyrskepp ''' == | ||
'''1731''' lades '''världens första''' fyrskepp ut. Det posterades i Themsenmynningen vid banken Nore Sand. | '''1731''' lades '''världens första''' fyrskepp ut. Det posterades i Themsenmynningen vid banken Nore Sand. | ||
Rad 211: | Rad 226: | ||
* De två fyrljusen gjorde att fyrfartyget kunde skiljas från vanliga ankarliggare, vilka bara förde ett ljus. | * De två fyrljusen gjorde att fyrfartyget kunde skiljas från vanliga ankarliggare, vilka bara förde ett ljus. | ||
* 1736 lades världens andra fyrskepp ut. Det placerades vid Dudgeon Shoal. Även detta engelska skepp var försett med två lanternor som fyrljus på en rå. | * 1736 lades världens andra fyrskepp ut. Det placerades vid Dudgeon Shoal. Även detta engelska skepp var försett med två lanternor som fyrljus på en rå. | ||
'''1831''' skaffade '''Sverige''' sitt första fyrskepp. Det lades ut vid [[Falsterborev]] och utgjordes av [[fyrskepp Nr 00 Hermina]], en av Lotsverket inhyrd jakt. Hon försågs med fyrutrustning, två mindre kanoner för mistsignalering samt ankare och kätting. Hon lades ut 1831 den 28 juli på 5-6 famnars djup. Fartyget var dock i minsta laget och inte helt lämpat för uppgiften. | '''1812''' skaffade '''Ryssland''' sitt första fyrskepp. | ||
* Det dröjde till 1844 innan nästa fyrskepp lades ut i Sverige, [[fyrskepp Nr 0 Cyklop]], även hon på fyrskeppsstationen Falsterborev. | |||
'''1829''' skaffade '''[[danskt fyrväsende|Danmark]]''' sitt första fyrskepp. Det lades ut vid [[Läsö Trindel]] i [[Kattegatt]]. | |||
'''1831''' skaffade '''Sverige''' sitt första fyrskepp. Det lades ut vid [[Falsterborev]] och utgjordes av [[fyrskepp Nr 00 Hermina]], en av [[Lotsverket]] inhyrd jakt. Hon försågs med fyrutrustning, två mindre kanoner för mistsignalering samt ankare och kätting. Hon lades ut 1831 den 28 juli på 5-6 famnars djup. Fartyget var dock i minsta laget och inte helt lämpat för uppgiften. | |||
* Det dröjde till 1844 innan nästa fyrskepp lades ut i Sverige, [[fyrskepp Nr 0 Cyklop]], även hon på fyrskeppsstationen [[Falsterborev]]. | |||
'''1856''' skaffade '''[[norskt fyrväsende|Norge]]''' sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Lepsöyrevet vid Ålesund. | |||
'''1868''' skaffade '''[[finskt fyrväsende|Finland]]''' sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Qvarken (Snipan) i Östra Kvarken. | |||
'''1872''' var i svenska vatten 9 st ”fyrfartyg” utlagda vid: [[Falsterborev]], [[Finngrunden]], [[Grepen]], [[Grundkallen]], [[Jerskullen]] (i Karlskrona), [[Svenska Björn]], [[Svinbådan]], [[Sydostbrotten]] samt [[Utgrunden]]. | '''1872''' var i svenska vatten 9 st ”fyrfartyg” utlagda vid: [[Falsterborev]], [[Finngrunden]], [[Grepen]], [[Grundkallen]], [[Jerskullen]] (i Karlskrona), [[Svenska Björn]], [[Svinbådan]], [[Sydostbrotten]] samt [[Utgrunden]]. | ||
* Även i Vänern fanns ett fyrskepp, nämligen [[Megrundet]] (1883-1919), och var det enda fyrskepp i Sverige, som inte ägdes av Kronan. Det innehades av [[Venerns Seglationsstyrelse]]. | * Även i [[Vänern]] fanns ett fyrskepp, nämligen [[Megrundet]] (1883-1919), och var det enda fyrskepp i Sverige, som inte ägdes av Kronan. Det innehades av [[Venerns Seglationsstyrelse]]. | ||
'''1929''', den 31 december, förfogade det svenska [[Lotsverket]] över 25 stycken fyrskepp. | |||
''' | '''1968''' drogs [[norskt fyrväsende|Norge]]s sista [[fyrskeppsstation]] in. Det var [[Ildjernsflu]] | ||
'''1972''' drogs den '''sista svenska''' i drift varande | '''1972''' drogs den '''sista svenska''' i drift varande [[fyrskeppsstation]]en in. Det var [[Falsterborev]]. På plats tjänstgjorde då [[fyrskepp Nr 28 Reserv]]. Hon ersattes av en [[kassunfyr]]. | ||
'''1983''' drogs USA:s sista fyrskeppsstation in. Det var Nantucket | '''1983''' drogs USA:s sista [[fyrskeppsstation]] in. Det var Nantucket | ||
'''1988''' drogs Tysklands sista fyrskeppsstation in | '''1987''' drogs [[danskt fyrväsende|Danmark]]s sista [[fyrskeppsstation]] in. Det var [[Mön SE]] | ||
'''1988''' drogs Tysklands sista [[fyrskeppsstation]] in | |||
== '''Fyrskeppsstationer i nordiska vatten''' == | == '''Fyrskeppsstationer i nordiska vatten''' == | ||
[[Fil:Fsk Nr 32 Fladen Vinga.jpg|thumb|300px|[[Fyrskepp Nr 32 Fladen]] tjänstgjorde 1929-1965 som [[fyrskepp]] vid [[fyrskeppsstation]] [[Vinga]]. Figur Leif Elsby ]] | [[Fil:Fsk Nr 32 Fladen Vinga.jpg|thumb|300px|[[Fyrskepp Nr 32 Fladen]] tjänstgjorde 1929-1965 som [[fyrskepp]] vid [[fyrskeppsstation]] [[Vinga]]. Figur Leif Elsby ]] | ||
[[Fil:GrundkallenLarsLöfberg.jpg|thumb|200px| [[Grundkallen kassunfyr]] ersatte fyrskeppen på [[fyrskeppsstation]] [[Grundkallen]]. Foto Lars Löfberg]] | [[Fil:GrundkallenLarsLöfberg.jpg|thumb|200px| [[Grundkallen kassunfyr]] ersatte fyrskeppen på [[fyrskeppsstation]] [[Grundkallen]]. Foto Lars Löfberg]] | ||
=== '''Historik''' === | === '''Historik''' === | ||
Läget för | Läget för [[fyrskeppsstation]]erna, fyrskeppens '''placeringsplats''', valdes så att de dels skulle ge bra vägledning för sjöfarande och dels för att ge en bra förankring för fyrskeppen. | ||
* I Sverige har 24 stycken | * I Sverige har '''24''' stycken [[fyrskeppsstation]]er varit i bruk. På dessa har totalt '''37''' olika fyrskepp varit utplacerade. | ||
* Norge har haft 2 | * Norge har haft '''2''' [[fyrskeppsstation]]er. Där har '''3''' olika fyrskepp varit posterade. | ||
* I Finland har 12 | * I Finland har '''12''' [[fyrskeppsstation]]er varit i bruk. På dessa har summa '''15''' bemannade fyrskepp plus tre obemannade varit utplacerade. | ||
* I Danmark har 22 stycken | * I Danmark har '''22''' stycken [[fyrskeppsstation]]er varit i bruk. På dessa har totalt '''25''' olika fyrskepp varit utplacerade. | ||
[[Fil:SB001.JPG|thumb|200px| [[Fyrskepp Nr 33 Sydostbrotten]]. Foto Gellerstad]] | [[Fil:SB001.JPG|thumb|200px| [[Fyrskepp Nr 33 Sydostbrotten]]. Foto Gellerstad]] | ||
Rad 259: | Rad 281: | ||
[[Fil:Storbrotten2.jpg|thumb|200px|[[Fyrskepp Nr 18F Storbrotten]]. Arkiv Finska Sjöfartsverket]] | [[Fil:Storbrotten2.jpg|thumb|200px|[[Fyrskepp Nr 18F Storbrotten]]. Arkiv Finska Sjöfartsverket]] | ||
[[Fil:Fsk 14F Kemi3.jpg|thumb|200px|[[Fyrskepp Nr 14F Kemi]]. Arkiv Finlands Sjöfartsverk]] | [[Fil:Fsk 14F Kemi3.jpg|thumb|200px|[[Fyrskepp Nr 14F Kemi]]. Arkiv Finlands Sjöfartsverk]] | ||
[[Fil:FskHornsRevFsI.jpg|thumb|200px|Danskt [[fyrskepp]] målat för [[fyrskeppsstation]] [[Horns Rev]] ]] | |||
[[Fil:NoreSandSeglingThemsen1865.jpg|thumb|200px|Fyrskeppet Nore Sand är här rundningsmärke vid regatta på Themsen 1865. Ur The Illustrated London News 1842-1884. Arkiv Esbjörn Hillberg.]] | |||
==='''Tabell svenska fyrskeppsstationer'''=== | ==='''Tabell svenska fyrskeppsstationer'''=== | ||
Rad 292: | Rad 316: | ||
=== Svenska fyrskeppsstationer från norr till söder === | === Svenska fyrskeppsstationer från norr till söder === | ||
<tt> | <tt> | ||
[[Norströmsgrund]] __ [[Östra Kvarken]] __ [[Sydostbrotten]] _______ [[Finngrunden]] | |||
[[Västra Banken]] ___ [[Grundkallen]] ____ [[Grepen]] ______________ [[Svenska Björn]] | |||
[[Almagrundet]] _____ [[Hävringe]] _______ [[Kopparstenarna]] ______ [[Utgrunden]] | |||
[[Ölandsrev]] _______ [[Jerskullen]] _____ [[Trelleborgsredd]] _____ [[Falsterborev]] | |||
[[Oskarsgrundet]] ___ [[Kalkgrundet]] ____ [[Malmö redd]]/[[Sjollen]] __ [[Svinbådan]] | |||
[[Fladen]] __________ [[Vinga]] __________ [[Grisbådarna]] _________ [[Megrundet]] | |||
</tt> | </tt> | ||
Rad 323: | Rad 353: | ||
: År _________ Fyrskeppsstation _ Placering | : År _________ Fyrskeppsstation _ Placering | ||
* 1856-1874 __ Lepsöy ___________ Nordsjön vid Ålösund | * 1856-1874 __ [[Lepsöy]] ___________ [[Nordsjön]] vid Ålösund | ||
* 1919-1968 __ Ildjernsflu ______ Oslofjorden | * 1919-1968 __ [[Ildjernsflu]] ______ Oslofjorden | ||
</tt> | </tt> | ||
Rad 363: | Rad 393: | ||
== '''Fyrskepp''' == | == '''Fyrskepp''' == | ||
Enligt internationell praxis målades fyrskeppen röda, med stora vita bokstäver längs fartygssidorna med namnet på placeringen. I Norden låg fyrskeppen ute på sina stationer under den isfria säsongen. | Enligt internationell praxis målades fyrskeppen röda, med stora vita bokstäver längs fartygssidorna med namnet på placeringen. De danska hade dessutom en vit linje längs skrovet. | ||
* Fyrskeppen var ofta byggda för en viss fyrskeppsstation men kom vanligen att tjänstgöra vid flera. | * I Norden låg fyrskeppen ute på sina stationer under den isfria säsongen. | ||
* Fyrskeppen var ofta byggda för en viss [[fyrskeppsstation]] men kom vanligen att tjänstgöra vid flera. | |||
* Då ett fyrskepp bytte stationering fick det ändrat namn på sidorna. | * Då ett fyrskepp bytte stationering fick det ändrat namn på sidorna. | ||
* Ibland blev de överförda till | * Ibland blev de överförda till [[reserv]]flottan. | ||
* De blev moderniserade ett antal gånger för att motsvara den förändrade tidens krav. | * De blev moderniserade ett antal gånger för att motsvara den förändrade tidens krav. | ||
* De utrustades på 1900-talet med den tidens "high tech". | * De utrustades på 1900-talet med den tidens "high tech". | ||
Rad 374: | Rad 405: | ||
* De fyrskepp som byggdes under 1900-talet var i regel utrustade så att de för egen maskin kunde komma ut till sin position respektive komma tillbaka till hamn undan isen för att få underhåll. | * De fyrskepp som byggdes under 1900-talet var i regel utrustade så att de för egen maskin kunde komma ut till sin position respektive komma tillbaka till hamn undan isen för att få underhåll. | ||
* De med isförstärkt skrov kunde ligga ute nästan året runt. | * De med isförstärkt skrov kunde ligga ute nästan året runt. | ||
=== '''Numrering och namn''' === | |||
När svenska och finska fyrskepp döptes fick de ett namn, sedermera både ett nummer och ett namn. För att kunna hålla isär finska och svenska fyrskepp i detta Fyrlexikon har undertecknad på eget bevåg gett de finska tilläggsbokstaven "F" i nummerserien. Exempel: [[Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn]], [[Fyrskepp Nr 6F Storkallegrund]] | |||
'''Danska''' fyrskepp fick nummer skrivna med '''romerska siffror''', till skillnad från de '''svenska och finska''' som hade '''arabiska siffror'''. De utan framdrivningsmaskineri kallades "Fyrskib" och de med kallades "Motorfyrskib". Exempel: [[Fyrskib Nr VI]], [[Motorfyrskib Nr IV]] | |||
Oberoende av fyrskeppets dopnamn målades stationeringens namn med vita bokstäver på det röda skrovet. '''Dopnamn och namn på staioneringen kunde vara helt olika''' men det var bara dopnamnet som följde fartyget genom "livet". | |||
=== '''Tabell svenska fyrskepp''' === | === '''Tabell svenska fyrskepp''' === | ||
Rad 448: | Rad 486: | ||
[[Fil:Fsk24iOrrefors.JPG|thumb|200px|Lanterninen till [[Fyrskepp Nr 24 Reserv]], nu i Orrefors. Foto Ulf Wade Andersson]] | [[Fil:Fsk24iOrrefors.JPG|thumb|200px|Lanterninen till [[Fyrskepp Nr 24 Reserv]], nu i Orrefors. Foto Ulf Wade Andersson]] | ||
[[Fil:DSC04737.jpg|thumb|200px| Lanterninen till [[Fyrskepp Nr 8 Svinbådan]], nu som prydnad i Skanör hamn. Foto Leif Elsby]] | [[Fil:DSC04737.jpg|thumb|200px| Lanterninen till [[Fyrskepp Nr 8 Svinbådan]], nu som prydnad i Skanör hamn. Foto Leif Elsby]] | ||
[[Fil:Fsk17SvinbådanLanternin.jpg|thumb|200px| Lanterninen till [[Fyrskepp Nr 17 Svinbådan]], står numera uppställd vid sjömanshemmet Rosenhill i [[Göteborg]]. Arkiv www.seniorseglaren.se]] | |||
Från början användes [[oljelampa]] i lanterna. Sedan utvecklades olika arrangemang. Stevensons modell innehöll speglar med oljelampa och var byggd runt masten. Under dagtid var den skyddad av ett däckshus. Efter tändning hissades den upp i masten. Senare tillkom torn med lanternin. Ljuset kunde vara av samma typ som för samtida fyrar. | Från början användes [[oljelampa]] i lanterna. Sedan utvecklades olika arrangemang. Stevensons modell innehöll speglar med oljelampa och var byggd runt masten. Under dagtid var den skyddad av ett däckshus. Efter tändning hissades den upp i masten. Senare tillkom torn med lanternin. Ljuset kunde vara av samma typ som för samtida fyrar. | ||
Rad 468: | Rad 507: | ||
Om navigatören hade sitt fartyg utrustat med en undervattensmikrofon, på båda sidorna, kunde riktningen till vattenmisten bestämmas. Vattenmist och radiofyr var synkroniserade. Genom att ta emot signal från båda och räkna "pip" kunde avståndet bestämmas. | Om navigatören hade sitt fartyg utrustat med en undervattensmikrofon, på båda sidorna, kunde riktningen till vattenmisten bestämmas. Vattenmist och radiofyr var synkroniserade. Genom att ta emot signal från båda och räkna "pip" kunde avståndet bestämmas. | ||
Vattenmist infördes på [[fyrskepp Nr 25 Finngrunden]] (station [[Finngrunden]]) och [[ | Vattenmist infördes på [[fyrskepp Nr 25 Finngrunden]] (station [[Finngrunden]]) och [[fyrskepp Nr 32 Fladen]] (station [[Vinga]] fyrskepp). Förutom på dessa var bland annat [[Falsterborev]] och [[Trelleborg kassunfyr]] (Trelleborgs angöring) utrustade med vattenmist. | ||
== '''Radiofyrar Historik''' == | == '''Radiofyrar Historik''' == | ||
Rad 483: | Rad 522: | ||
'''1928''' fick [[fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna]] (station [[Västra Banken]]) utrustning för cirkulär radiofyr. Därnäst fick '''1929''' [[fyrskepp Nr 32 Fladen]] (station [[Vinga]] fyrskepp) utrustning för cirkulär radiofyr. | '''1928''' fick [[fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna]] (station [[Västra Banken]]) utrustning för cirkulär radiofyr. Därnäst fick '''1929''' [[fyrskepp Nr 32 Fladen]] (station [[Vinga]] fyrskepp) utrustning för cirkulär radiofyr. | ||
== [[Vrakfyrskepp]] == | |||
Ibland var olyckan framme och fartyg blev [[vrak]]. Beroende på risk för påsegling markerades vraket med [[vrakfyrskepp]], vraklysboj, vrakboj eller vrakprick. | |||
'''Se [[vrakfyrskepp]]''' | |||
== '''Dramatik''' == | == '''Dramatik''' == | ||
[[Fil:Fyrskib Nr YY Vyl strandat 1909.jpg|thumb|200px| Danskt [[Fyrskib Nr XX]] för station [[Vyl]] strandat 1909. Arkiv Fiskeri & Söfartsmuseet i Esbjerg]] | |||
Bottenslitaget på kättingen kunde bli stort på grund av sjöhävning och varierande vind- och strömriktning. Draggning och påsegling var påtagliga risker. | Bottenslitaget på kättingen kunde bli stort på grund av sjöhävning och varierande vind- och strömriktning. Draggning och påsegling var påtagliga risker. | ||
'''1857''' skadades det [[norskt fyrväsende|norska]] fyrskeppet vid [[Lepsöy]] och blev [[vrak]]. | |||
'''1868''', i oktober, i en storm '''brast ankarkättingen''' för det finska [[Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan)]]. | '''1868''', i oktober, i en storm '''brast ankarkättingen''' för det finska [[Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan)]]. | ||
* Man lyckades dock segla fartyget till Vasa, få ett nytt ankare och återgå till sin position. | * Man lyckades dock segla fartyget till Vasa, få ett nytt ankare och återgå till sin position. | ||
* Följande höst hände det igen. | * Följande höst hände det igen. | ||
'''1909''' i vinterstormen i december strandade vid Nymindegab det nybyggda [[danskt fyrväsende|danska]] [[Fyrskib Nr XX]]. En man omkom. Fartyget bärgades i maj 1910 och fortsatte sin tjänst vid [[Vyl]]. Från 1926 var hon stationerad på [[Skagens Rev]] | |||
'''1914-1919''' var fyrskeppsstationen [[Falsterborev]] tillfälligt '''indragen''' på grund av första världskriget. | '''1914-1919''' var fyrskeppsstationen [[Falsterborev]] tillfälligt '''indragen''' på grund av första världskriget. | ||
Rad 500: | Rad 551: | ||
* Hon bärgades aldrig. | * Hon bärgades aldrig. | ||
'''1929''' en natt med gott väder blev det norska fyrskeppet vid Ildjernsflu '''påseglat och sjönk'''. | '''1929''' en natt med gott väder blev det norska fyrskeppet vid [[Ildjernsflu]] '''påseglat och sjönk'''. | ||
* Hon ersattes senare av ett nytt. | * Hon ersattes senare av ett nytt. | ||
'''1931''' '''ramponerades''' styrhytten på det finska [[Fyrskepp Nr 14F Kemi]] av en '''storm'''. | '''1931''' '''ramponerades''' styrhytten på det finska [[Fyrskepp Nr 14F Kemi]] av en '''storm'''. | ||
'''1944''' på väg från positionen in till Vasa gick det finska [[Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan)]] i snöstorm '''på grund och sjönk''' på tre meters djup. | '''1944''' på väg från positionen in till Vasa gick det [[finskt fyrväsende|finska]] [[Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan)]] i snöstorm '''på grund och sjönk''' på tre meters djup. | ||
* Fyrutrustningen bärgades. | * Fyrutrustningen bärgades. | ||
* Skrovet blev vrak. | * Skrovet blev vrak. | ||
Rad 511: | Rad 562: | ||
'''1948''' hade [[fyrskepp Nr 24 Reserv]] tjänstgjort vid [[Vinga]] fyrskeppsstation. | '''1948''' hade [[fyrskepp Nr 24 Reserv]] tjänstgjort vid [[Vinga]] fyrskeppsstation. | ||
* På resa därifrån '''gick hon på grund''' utanför [[Nidingen]]. | * På resa därifrån '''gick hon på grund''' utanför [[Nidingen]]. | ||
* Vid bogsering sjönk hon, bärgades och rustades upp. | * Vid bogsering sjönk hon, bärgades och rustades upp för fortsatt tjänst. | ||
'''1954''' gick [[fyrskepp Nr 22 Västra Banken]] hårt '''på grund''' i dåligt väder. | '''1954''' gick [[fyrskepp Nr 22 Västra Banken]] hårt '''på grund''' i dåligt väder. | ||
Rad 520: | Rad 571: | ||
'''1971''' '''brast ankarkättingen''' på det finska [[fyrskepp Nr 14F Kemi]] i en svår storm. | '''1971''' '''brast ankarkättingen''' på det finska [[fyrskepp Nr 14F Kemi]] i en svår storm. | ||
* Efter strapatser lyckades man klara henne i skydd i Ajos (hamn till [[Kemi]]). | * Efter strapatser lyckades man klara henne i skydd i Ajos (hamn till [[Kemi]]). | ||
== '''Personal''' == | == '''Personal''' == | ||
Bemanningen på fyrskeppen utgjordes som regel av 5-8 personer. | Bemanningen på fyrskeppen utgjordes som regel av 5-8 personer. | ||
* Som kompensation för den hårda och enformiga tjänstgöringen ombord på fyrskeppen åtnjöt personalen en jämförelsevis lång semester (högst 3 månader per år, där påmönstringsperioden omfattade hela året), dels även så kallat fyrskeppstillägg utöver den ordinarie lönen. Detta beräknades efter per dag tjänst ombord. | * Som kompensation för den hårda och enformiga tjänstgöringen ombord på fyrskeppen åtnjöt personalen en jämförelsevis lång semester (högst 3 månader per år, där påmönstringsperioden omfattade hela året), dels även så kallat fyrskeppstillägg utöver den ordinarie lönen. Detta beräknades efter per dag tjänst ombord. | ||
[[Fil:Fyrskeppet Sv Björn ombord.jpg|300px|border]] | |||
[[Fil:Fyrskepp Utgrunden tvätt 6.jpg|300px|border]] | |||
Kamrater besöker Fyrskeppet Svenska Björn resp. tvättdags på Utgrunden. | |||
[[Fil:SeniorerFrånFyrskepp.jpg|thumb|300px|left|'''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2010Extract/TraffMed11Fyrskeppsveteraner.pdf Träff med 11 fyrskeppsveteraner]'''Arkiv [[Sjöfartsverket]] ]] | |||
=== '''Sökbart register personal''' === | === '''Sökbart register personal''' === | ||
Följande länk går till Svenska Fyrsällskapets register för personer som tjänstgjort på svenska fyrskepp och fyrplatser. [ | Följande länk går till Svenska Fyrsällskapets register för personer som tjänstgjort på svenska fyrskepp och fyrplatser. [https://fyr.org/fyrpersonal/om-fyrpersonalregistret.html '''Fyrpersonal''']. Här kan du söka på fyrplats / fyrskepp eller personens namn. | ||
== '''Lots''' == | == '''Lots''' == | ||
Vissa fyrskepp tjänade även som stationer för [[lots]]. På det fyrskepp som låg vid [[Falsterborev]] fanns lots. 1872 signalerades att lots fanns ombord genom att en vit och blå flagg var hissad. Även fyrskeppsstationen Sjollen / [[Malmö redd]] tillhandahöll lots. "Då lotsflagg blåser finns lots ombord." | Vissa fyrskepp tjänade även som stationer för [[lots]]. På det fyrskepp som låg vid [[Falsterborev]] fanns lots. 1872 signalerades att lots fanns ombord genom att en '''vit och blå flagg''' var hissad. Även fyrskeppsstationen Sjollen / [[Malmö redd]] tillhandahöll lots. "Då lotsflagg blåser finns lots ombord." | ||
På den finska fyrskeppsstationen [[Äransgrund]] / [[Helsinki]] tjänstgjorde även fyra lotsar från Gråhara för lotsning till Helsingfors. | På den finska fyrskeppsstationen [[Äransgrund]] / [[Helsinki]] tjänstgjorde även fyra lotsar från [[Gråhara]] för lotsning till Helsingfors. | ||
Under andra världskriget fungerade det finska [[fyrskepp Nr 18F Storbrotten]] som rörlig lotsstation i Ålands skärgård. | Under andra världskriget fungerade det finska [[fyrskepp Nr 18F Storbrotten]] som rörlig lotsstation i Ålands skärgård. | ||
Rad 546: | Rad 606: | ||
* På grund av ändrade arbetsavtal i slutet av 1950-talet skulle personalstyrkan behöva utökas betydligt för att bibehålla bemanning dygnet runt på svenska fyrplatser och fyrskepp. | * På grund av ändrade arbetsavtal i slutet av 1950-talet skulle personalstyrkan behöva utökas betydligt för att bibehålla bemanning dygnet runt på svenska fyrplatser och fyrskepp. | ||
* Därutöver skulle det kosta stora summor att modernisera personalutrymmen och den tekniska utrustningen. | * Därutöver skulle det kosta stora summor att modernisera personalutrymmen och den tekniska utrustningen. | ||
* För att kunna ersätta fyrskeppen utvecklades | * För att kunna ersätta fyrskeppen utvecklades [[kassunfyr]]ar. Sådana började att byggas på löpande band. [[Teleskopfyr]]en patenterades 1957. | ||
* Dimdetektor utvecklades för att utan mänsklig hand sköta | * [[Dimdetektor]] utvecklades för att utan mänsklig hand sköta [[mistsignal]]eringen på utsjöfyrarna. | ||
* Även den tekniska utvecklingen av elektroniska navigationshjälpmedel som [[Decca Navigator]] och [[radar]] bidrog till förutsättningarna för att ta bort fyrskeppen. | * Även den tekniska utvecklingen av elektroniska navigationshjälpmedel som [[Decca Navigator]] och [[radar]] bidrog till förutsättningarna för att ta bort fyrskeppen. | ||
'''1965''' återstod 7 av de förutvarande 24 svenska fyrskeppsstationerna. | '''1965''' återstod 7 av de förutvarande 24 svenska fyrskeppsstationerna. | ||
'''1968''' drogs den norska fyrskeppsstationen Ildjernsflu in, den sista norska i drift. | '''1968''' drogs den norska fyrskeppsstationen [[Ildjernsflu]] in, '''den sista norska''' i drift. | ||
'''1972''' drogs den svenska fyrskeppsstationen [[Falsterborev]] in, den sista svenska i drift. På plats tjänstgjorde då [[fyrskepp Nr 28 Reserv]]. Fyrskeppsstationen ersattes av [[Falsterborev kassunfyr]]. | '''1972''' drogs den svenska fyrskeppsstationen [[Falsterborev]] in, '''den sista svenska''' i drift. På plats tjänstgjorde då [[fyrskepp Nr 28 Reserv]]. Fyrskeppsstationen ersattes av [[Falsterborev kassunfyr]]. | ||
'''1974''' drogs den finska fyrskeppsstationen [[Kemi]] in, den sista finska i drift. På plats tjänstgjorde då [[fyrskepp Nr 14F Kemi]], som ersattes av en utsjöfyr med samma namn. | '''1974''' drogs den finska fyrskeppsstationen [[Kemi]] in, '''den sista finska''' i drift. På plats tjänstgjorde då [[fyrskepp Nr 14F Kemi]], som ersattes av en utsjöfyr med samma namn. | ||
'''1988''' drogs den danska fyrskeppsstationen [[Mön SE]] in, den sista danska i drift. | '''1988''' drogs den danska fyrskeppsstationen [[Mön SE]] in, '''den sista danska''' i drift. | ||
Det i Östersjön sista fyrskeppet i bruk var Ventspilskij, som tjänstgjorde vid den lettiska kusten fram till 1990-talets första hälft. | Det i Östersjön sista fyrskeppet i bruk var [[Ventspilskij]], som tjänstgjorde vid den lettiska kusten fram till 1990-talets första hälft. | ||
== '''Bevarade fyrskepp''' == | == '''Bevarade fyrskepp''' == | ||
[[Fil:VästraBankenGrenada.jpg|länk=Västra Banken|thumb|250px|Underdelen av [[Västra Banken]] ([[Fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna]]) återfinns i Grenada. Arkiv Tomas Berglund. ]] | |||
[[Fil:VästraBankenJanneOlsen2022.jpg|thumb|250px|Överdelen av [[Västra Banken]] finns i [[Öregrund]]. Foto Jan Olsén 2022. ]] | |||
[[Fil:Elbe1GSernbo2022.jpg|thumb|250px|Det tyska fyrskeppet ELBE, nu som museum. Foto Göran Sernbo 2022. ]] | |||
Fyrskeppen, som nu inte längre behövdes för sin avsedda tjänstgöring, kom fortsättningsvis att användas som arbetsfartyg, till exempel som moderfartyg för sjömätning eller som pråmar, eller såldes till privatpersoner eller skrotades. | Fyrskeppen, som nu inte längre behövdes för sin avsedda tjänstgöring, kom fortsättningsvis att användas som arbetsfartyg, till exempel som moderfartyg för sjömätning eller som pråmar, eller såldes till privatpersoner eller skrotades. | ||
Rad 568: | Rad 632: | ||
* I Göteborgs Maritima Museum finns fyrskeppet "Fladen" ([[fyrskepp Nr 29 Ölandsrev]]) bevarat och kan där besökas. | * I Göteborgs Maritima Museum finns fyrskeppet "Fladen" ([[fyrskepp Nr 29 Ölandsrev]]) bevarat och kan där besökas. | ||
* I Stockholm vid Vasamuséet på Djurgården finns "Finngrundet" ([[fyrskepp Nr 25 Finngrunden]]), som visas för allmänheten. | * I Stockholm vid Vasamuséet på Djurgården finns "Finngrundet" ([[fyrskepp Nr 25 Finngrunden]]), som visas för allmänheten. | ||
* I | * I Gävle hamn ligger "Almagrundet" ([[fyrskepp Nr 2B Almagrundet]]) och sköts och ägs av Almagrundets Vänner. | ||
Därutöver fanns 1999 följande gamla fyrskepp att beskåda: | Därutöver fanns 1999 följande gamla fyrskepp att beskåda: | ||
* [[Fyrskepp Nr 5 Utgrunden]] låg i Västerås, ägd av privatperson med avsikt att återställa henne till exteriören. | * [[Fyrskepp Nr 5 Utgrunden]] låg i Västerås, ägd av privatperson med avsikt att återställa henne till exteriören. | ||
* [[Fyrskepp Nr 10B Fladen]] köptes av regissören Hannes Holm och byggdes om. Det finns idag i trakten av Stockholm. | |||
* [[Fyrskepp Nr 15 Utgrunden]] fanns vid Ekerö i Mälaren. | * [[Fyrskepp Nr 15 Utgrunden]] fanns vid Ekerö i Mälaren. | ||
* [[Fyrskepp Nr 17 Svinbådan]] köptes av stiftelsen Skeppsholmsgården och låg förtöjd vid Skeppsholmen i Stockholm. Sedermera sålt och utflaggat | |||
* [[Fyrskepp Nr 21 Trelleborgsredd]] inrättades efter diverse öden till kontor och låg vid Biskopsudden i Stockholm. | |||
* [[Fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna]]: överdelen ligger som museifartyg i [[Öregrund]], underdelen ligger förtöjd i Grenada på västra sidan av Atlantrn. | |||
I Finland fanns 1999 tre fyrskepp bevarade. | I Finland fanns 1999 tre fyrskepp bevarade. | ||
Rad 581: | Rad 647: | ||
* I Helsingfors utanför Finlands Sjöhistoriska museum låg finska [[fyrskepp Nr 14F Kemi]] som ett flytande museum. | * I Helsingfors utanför Finlands Sjöhistoriska museum låg finska [[fyrskepp Nr 14F Kemi]] som ett flytande museum. | ||
I Belgien i Nieuwpoort fanns 1999 det en gång svenska [[fyrskepp Nr 28 Reserv]] och användes som restaurang. | |||
== '''Länkar och [[Livet på ett fyrskepp]]''' == | |||
'''Se även [[Livet på ett fyrskepp]] med artiklar, [[video]] och [[radioprogram]] ''' | |||
* Ur [[Blänket]] Nr 2009:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2009Extract/FyrvaktareTillRevisor.pdf Från fyrvaktare till auktoriserad revisor]''', Åke Persson | |||
* Ur [[Blänket]] Nr 2010:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/MinnenFranMittFyrskeppsliv.pdf Några minnen från mitt fyrskeppsliv]''', Johan Mattsson | |||
* Ur [[Blänket]] Nr 2010:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2010Extract/TraffMed11Fyrskeppsveteraner.pdf Träff med 11 fyrskeppsveteraner]''', Ur ”Aktuellt från Sjöfartsverket” 1982, Insänt av Wera Johansson | |||
* Ur [[Blänket]] Nr 2010:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2010Extract/UrMinnetsSkattkammare.pdf Ett händelseförlopp ur minnets skattkammare]''', Johan Mattsson (insänt av dottern Wera Johansson) | |||
* Ur [[Blänket]] Nr 2011:3 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/EnYnglingRorFskUtgrunden.pdf En yngling ror mot framtiden]''', Rune Lindkvist om Sven Lindkvist | |||
* Ur [[Blänket]] Nr 2014:3 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2014Extract/FyrenIOrrefors.pdf Fyren i Orrefors]''', Ulf Wade Andersson | |||
* Ur [[Blänket]] Nr 2015:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/UddoWesterbergFyrskepp.pdf Far på fyrskepp - så levde familjen]'''. Om Uddo Westerberg och fyrskepp, Hans & Kristina Rutberg | |||
* Ur [[Blänket]] Nr 2015:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/NyhavnsFyrskepp.pdf Nyhavns historiska fyrskepp räddat]''', Mats Carlsson-Lénart | |||
* Ur [[Blänket]] Nr 2015:3 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/DanmarksFyrskepp.pdf Danmark först och sist i Norden med fyrskepp]''', Mats Carlsson-Lénart | |||
* Ur [[Blänket]] Nr 2015:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/FyrskeppetNo2bAlmagrundet.pdf Fyrskeppet No 2b ”Almagrundet”]''', Mats Wiberg | |||
* Ur Vår Flotta Mars 1920: '''[http://www.fyr.org/wiki-files/ArkivToreOlsson/OmFyrskeppOchDessBesattningar.pdf Om fyrskepp och dess besättningar, kåseri]''' | |||
== Klickbar karta Nordiska fyrskepp == | |||
{{#display_point: | |||
59.84, 10.63 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ildjernsflu]]; | |||
62.58949, 6.2642818 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lepsöy]]; | |||
65.623, 24.282 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kemi]]; | |||
65.05, 24.4 ~ ~ ~ ~ ~ [[Marjaniemi]]; | |||
64.6118, 23.0897 ~ ~ ~ ~ ~ [[Nahkiainen]]; | |||
63.481, 21.664 ~ ~ ~ ~ ~ [[Helsingkallan]]; | |||
63.383, 20.763 ~ ~ ~ ~ ~ [[Qvarken]]; | |||
62.784, 20.677 ~ ~ ~ ~ ~ [[Storkallegrund]]; | |||
61.050, 21.263 ~ ~ ~ ~ ~ [[Relandersgrund]]; | |||
60.56, 19.41 ~ ~ ~ ~ ~ [[Storbrotten]]; | |||
59.949, 24.9263 ~ ~ ~ ~ ~ [[Äransgrund]]; | |||
59.986, 25.5988 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kalbådagrund]]; | |||
60.224, 28.810 ~ ~ ~ ~ ~ [[Werkkomatala]]; | |||
60.71, 30.86 ~ ~ ~ ~ ~ [[Taipaleenluoto]]; | |||
65.109468, 22.321506 ~ ~ ~ ~ ~ [[Norströmsgrund]]; | |||
63.536205, 20.772066 ~ ~ ~ ~ ~ [[Östra Kvarken]]; | |||
63.3167, 20.1667 ~ ~ ~ ~ ~ [[Sydostbrotten]]; | |||
61.0333, 18.5167 ~ ~ ~ ~ ~ [[Finngrunden]]; | |||
60.877918, 17.918671 ~ ~ ~ ~ ~ [[Västra Banken]]; | |||
60.5000, 18.9167 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grundkallen]]; | |||
60.464729, 18.328799 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grepen]]; | |||
59.5833, 19.7833 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svenska Björn]]; | |||
59.15505, 19.126078 ~ ~ ~ ~ ~ [[Almagrundet]]; | |||
58.5500, 17.5167 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hävringe]]; | |||
58.5833, 19.1500 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kopparstenarna]]; | |||
56.373189, 16.257336 ~ ~ ~ ~ ~ [[Utgrunden]]; | |||
56.1167, 16.5667 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ölandsrev]]; | |||
56.159013, 15.597158 ~ ~ ~ ~ ~ [[Jerskullen]]; | |||
55.34, 13.10 ~ ~ ~ ~ ~ [[Trelleborgsredd]]; | |||
55.3000, 12.7833 ~ ~ ~ ~ ~ [[Falsterborev]]; | |||
55.5833, 12.8500 ~ ~ ~ ~ ~ [[Oskarsgrundet]]; | |||
55.6167, 12.8833 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kalkgrundet]]; | |||
55.64, 12.93 ~ ~ ~ ~ ~ [[Malmö redd]]; | |||
56.1667, 12.5167 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svinbådan]]; | |||
57.1667, 11.6667 ~ ~ ~ ~ ~ [[Fladen]]; | |||
57.5667, 11.6000 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vinga]]; | |||
58.8833, 10.8333 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grisbådarna]]; | |||
58.741539, 12.830105 ~ ~ ~ ~ ~ [[Megrundet]]; | |||
55.38, 11.04 ~ ~ ~ ~ ~ [[Halskov Rev]]; | |||
55.209, 11.066 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vengeance Grund]]; | |||
54.9, 12.7 ~ ~ ~ ~ ~ [[Mön SE]]; | |||
54.8, 12.5 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kadetrenden]]; | |||
54.5, 12.1 ~ ~ ~ ~ ~ [[Gedser Rev]]; | |||
55.3, 8.1 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grådyb]]; | |||
55.7, 7.5 ~ ~ ~ ~ ~ [[Horns Rev]]; | |||
55.45, 7.8 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vyl]]; | |||
55.47, 7.4 ~ ~ ~ ~ ~ [[ER]]; | |||
55.50, 7.1 ~ ~ ~ ~ ~ [[HR 1]]; | |||
56.70, 7.7 ~ ~ ~ ~ ~ [[71 SW]]; | |||
57.74, 10.75 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skagens Rev]]; | |||
57.2188, 10.6723 ~ ~ ~ ~ ~ [[Läsö Rende]]; | |||
57.4, 11.25 ~ ~ ~ ~ ~ [[Läsö Nord]]; | |||
57.32, 11.25 ~ ~ ~ ~ ~ [[Läsö Trindel]]; | |||
57.15, 11.25 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kobbergrund]]; | |||
56.9547, 10.4255 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hals Barre]]; | |||
56.90, 10.50 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ålborg Bugt]]; | |||
57.05, 10.75 ~ ~ ~ ~ ~ [[Östre Flak]]; | |||
56.66, 11.71 ~ ~ ~ ~ ~ [[Anholt Knob]]; | |||
56.75, 11.670 ~ ~ ~ ~ ~ [[Anholt Nord]]; | |||
56.1, 10.9 ~ ~ ~ ~ ~ [[Schultz Grund]]; | |||
56.03, 10.9 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kattegatt SW]]; | |||
56.25, 12.25 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kattegatt S]]; | |||
56.17, 12.25 ~ ~ ~ ~ ~ [[Gilleleje Flak N]]; | |||
56.05, 12.62 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lappegrund]]; | |||
55.5365, 12.7115 ~ ~ ~ ~ ~ [[Drogden]]; | |||
57.4, 21.2 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ventspilskij]]; | |||
56.5, 20.6 ~ ~ ~ ~ ~ [[Libauskij]] | |||
|height=600px | |||
|icon=PluppFsk.png | |||
}} | |||
Jfr [[mistsignal]], [[radiofyr]], [[lots]], [[Lotsverket]], [[finskt fyrväsende]], [[norskt fyrväsende]], [[danskt fyrväsende]], [[kassunfyr]], [[fyr]], [[fyr- och handelshistoria]], [[radionavigering]] | Jfr [[mistsignal]], [[radiofyr]], [[lots]], [[Lotsverket]], [[finskt fyrväsende]], [[norskt fyrväsende]], [[danskt fyrväsende]], [[kassunfyr]], [[fyr]], [[fyr- och handelshistoria]], [[radionavigering]] |
Nuvarande version från 7 september 2022 kl. 14.41
Fyrskepp utgjordes av fartyg med anordning för att avge fyrljus. Senare försågs de även med utrustning för mistsignal och radiofyr. Fyrskeppen placerades på platser där landbaserade fyrar inte gav tillräcklig ledning för sjöfarande. Fyrskeppet låg förankrat på sin station med hjälp av kraftiga ankare. Under dager tjänade ett eller två stora, röda klot i masterna som tecken på att det låg på sin position, under mörker lyste fyrljuset.
Världens första fyrskepp lades ut 1731. Norden har haft summa 60 platser där fyrskepp varit posterade. Idag är ingen längre i drift.
Historik om fyrskepp
1731 lades världens första fyrskepp ut. Det posterades i Themsenmynningen vid banken Nore Sand.
- Masten var försedd med en horisontell rå med en i vardera änden placerad lanterna.
- De två fyrljusen gjorde att fyrfartyget kunde skiljas från vanliga ankarliggare, vilka bara förde ett ljus.
- 1736 lades världens andra fyrskepp ut. Det placerades vid Dudgeon Shoal. Även detta engelska skepp var försett med två lanternor som fyrljus på en rå.
1812 skaffade Ryssland sitt första fyrskepp.
1829 skaffade Danmark sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Läsö Trindel i Kattegatt.
1831 skaffade Sverige sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Falsterborev och utgjordes av fyrskepp Nr 00 Hermina, en av Lotsverket inhyrd jakt. Hon försågs med fyrutrustning, två mindre kanoner för mistsignalering samt ankare och kätting. Hon lades ut 1831 den 28 juli på 5-6 famnars djup. Fartyget var dock i minsta laget och inte helt lämpat för uppgiften.
- Det dröjde till 1844 innan nästa fyrskepp lades ut i Sverige, fyrskepp Nr 0 Cyklop, även hon på fyrskeppsstationen Falsterborev.
1856 skaffade Norge sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Lepsöyrevet vid Ålesund.
1868 skaffade Finland sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Qvarken (Snipan) i Östra Kvarken.
1872 var i svenska vatten 9 st ”fyrfartyg” utlagda vid: Falsterborev, Finngrunden, Grepen, Grundkallen, Jerskullen (i Karlskrona), Svenska Björn, Svinbådan, Sydostbrotten samt Utgrunden.
- Även i Vänern fanns ett fyrskepp, nämligen Megrundet (1883-1919), och var det enda fyrskepp i Sverige, som inte ägdes av Kronan. Det innehades av Venerns Seglationsstyrelse.
1929, den 31 december, förfogade det svenska Lotsverket över 25 stycken fyrskepp.
1968 drogs Norges sista fyrskeppsstation in. Det var Ildjernsflu
1972 drogs den sista svenska i drift varande fyrskeppsstationen in. Det var Falsterborev. På plats tjänstgjorde då fyrskepp Nr 28 Reserv. Hon ersattes av en kassunfyr.
1983 drogs USA:s sista fyrskeppsstation in. Det var Nantucket
1987 drogs Danmarks sista fyrskeppsstation in. Det var Mön SE
1988 drogs Tysklands sista fyrskeppsstation in
Fyrskeppsstationer i nordiska vatten
Historik
Läget för fyrskeppsstationerna, fyrskeppens placeringsplats, valdes så att de dels skulle ge bra vägledning för sjöfarande och dels för att ge en bra förankring för fyrskeppen.
- I Sverige har 24 stycken fyrskeppsstationer varit i bruk. På dessa har totalt 37 olika fyrskepp varit utplacerade.
- Norge har haft 2 fyrskeppsstationer. Där har 3 olika fyrskepp varit posterade.
- I Finland har 12 fyrskeppsstationer varit i bruk. På dessa har summa 15 bemannade fyrskepp plus tre obemannade varit utplacerade.
- I Danmark har 22 stycken fyrskeppsstationer varit i bruk. På dessa har totalt 25 olika fyrskepp varit utplacerade.
Tabell svenska fyrskeppsstationer
- År _________ Fyrskeppsstation _ Placering ____________ Ersatt av
- 1831-1972 __ Falsterborev _____ Södra Östersjön ______ Falsterborev kassunfyr
- 1859-1969 __ Finngrunden ______ Bottenhavet __________ Finngrunden kassunfyr
- 1862-1963 __ Sydostbrotten ____ Norra Kvarken ________ Sydostbrotten kassunfyr
- 1862-1959 __ Grundkallen ______ Bottenhavet __________ Grundkallen kassunfyr, första teleskopkassunfyren
- 1864-1946 __ Utgrunden ________ Kalmarsund ___________ Utgrunden kassunfyr, första fjärrstyrda kassunfyren över VHF
- 1866-1960 __ Svinbådan ________ Öresund ______________ Svinbådan kassunfyr
- 1868-1968 __ Svenska Björn ____ Ålands hav ___________ Svenska Björn kassunfyr
- 1870-1879 __ Jerskullen _______ Karlskrona ___________ fyr på fästningen Godnatt
- 1872-1955 __ Grepen ___________ Bottenhavet __________ Engelska Grundet kassunfyr
- 1873-1971 __ Kalkgrundet ______ Öresund ______________ Kalkgrundet kassunfyr
- 1876-1969 __ Malmö redd _______ Öresund
- 1879-1961 __ Oskarsgrundet ____ Öresund ______________ Oskarsgrundet NO resp SV
- 1881-1970 __ Västra Banken ____ Bottenhavet __________ Västra Banken kassunfyr
- 1883-1915 __ Kopparstenarna ___ Mellersta Östersjön __ Boj
- 1883-1919 __ Megrundet ________ Vänern _______________ Megrundet kassunfyr
- 1892-1969 __ Fladen ___________ Kattegatt ____________ Fladen kassunfyr
- 1894-1969 __ Norströmsgrund ___ Bottenviken __________ Norströmsgrund kassunfyr
- 1896-1966 __ Almagrundet ______ Norra Östersjön ______ Almagrundet kassunfyr
- 1900-1929 __ Grisbådarna ______ Skagerack ____________ Boj
- 1901-1930 __ Trelleborgsredd __ Södra Östersjön ______ Trelleborg kassunfyr, Sveriges första kassunfyr
- 1919-1951 __ Ölandsrev ________ Södra Östersjön ______ Ölands Södra Grund, Sveriges första bemannade kassunfyr
- 1924-1960 __ Östra Kvarken ____ Norra Kvarken ________ Nordvalen kassunfyr
- 1927-1967 __ Hävringe _________ Mellersta Östersjön __ Gustav Dalén kassunfyr
- 1929-1965 __ Vinga ____________ Kattegatt ____________ Trubaduren kassunfyr
Svenska fyrskeppsstationer från norr till söder
Norströmsgrund __ Östra Kvarken __ Sydostbrotten _______ Finngrunden
Västra Banken ___ Grundkallen ____ Grepen ______________ Svenska Björn
Almagrundet _____ Hävringe _______ Kopparstenarna ______ Utgrunden
Ölandsrev _______ Jerskullen _____ Trelleborgsredd _____ Falsterborev
Oskarsgrundet ___ Kalkgrundet ____ Malmö redd/Sjollen __ Svinbådan
Fladen __________ Vinga __________ Grisbådarna _________ Megrundet
Tabell finska fyrskeppsstationer
- År _________ Fyrskeppsstation _ Placering
- 1794-1881 __ Marjaniemi _______ Bottenviken __________
- 1854-1953 __ Kalbådagrund _____ Finska viken _________
- 1868-1960 __ Qvarken (Snipan) _ Östra Kvarken _______
- 1877-1944 __ Taipaleenluoto ___ Ladoga ______________
- 1879-1957 __ Storkallegrund ___ Kvarken ______________
- 1885-1933 __ Werkkomatala _____ Finska viken _________
- 1885-1937 __ Helsingkallan ____ Bottenviken __________
- 1885-1955 __ Relandersgrund ___ Bottenhavet __________
- 1885-1974 __ Kemi _____________ Bottenviken __________
- 1892-1956 __ Nahkiainen _______ Bottenviken __________
- 1892-1959 __ Äransgrund _______ Finska viken _________
- 1907-1958 __ Storbrotten ______ Ålands hav ___________
Tabell norska fyrskeppsstationer
- År _________ Fyrskeppsstation _ Placering
- 1856-1874 __ Lepsöy ___________ Nordsjön vid Ålösund
- 1919-1968 __ Ildjernsflu ______ Oslofjorden
Tabell danska fyrskeppsstationer
- År _________ Fyrskeppsstation _ Placering
- 1829-1942 __ Läsö Trindel _____ Kattegatt, den första danska fyrskeppsstationen, blev Läsö Nord
- 1838-1937 __ Drogden __________ södra Öresund
- 1842-1948 __ Anholt Knob ______ Lat. N 56° 44’. Long. O 11° 39’, O Anholt, Kattegatt, blev Anholt Nord
- 1852-1965 __ Läsö Rende _______ NO om Läsö, Kattegatt
- 1853-1908 __ Kobbergrund ______ SO om Läsö
- 1869-1944 __ Schultz Grund ____ mellan Själland och Jylland i jämnhöjd med Århus , blev Kattegat SW
- 1878-1975 __ Gedser Rev _______ mellan Falster och Tyskland, södra Östersjön
- 1878-1980 __ Skagens Rev ______ NV om Skagen, Skagerack
- 1878-1980 __ Horns Rev ________ väst Jylland i jämnhöjd med Blåvandshuk, indragen 1939-1945
- 1882-1969 __ Lappegrund _______ norra Öresund
- 1888-1975 __ Vyl ______________ 40 km V Esbjerg, indragen 1939-1945
- 1898-1912 __ Hals Barre _______ 4 km SO om inloppet till Ålborg. Lat. N 56° 57’. Long. O 10° 26’
- 1906-1956 __ Grådyb ___________ indragen 1940-1945
- 1908-1942 __ Östre Flak _______ blev Ålborg Bugt
- 1916-1960 __ Gilleleje Flak N _ Lat. N 56° 10’. Long. O 12° 18’
- 1921-1969 __ Halskov Rev
- 1939-1942 __ Vengeance Grund __ Stora Bält
- 1945-1956 __ Ålborg Bugt ______ f.d Östre Flak
- 1945-1979 __ Kattegatt S ______ Kattegatt
- 1945-1971 __ Kattegatt SW _____ f.d. Schultz Grund
- 1945-1975 __ Läsö Nord ________ f.d. Läsö Trindel
- 1945-1949 __ Kadetrenden ______ Lat. N 54° 30’. Long. O 12° 15’, från Gedser bäring 110°, avstånd 22 km
- 1946-1947 __ 71 SW ____________ Lat. N 56° 59’. Long. O 07° 05’
- 1949-1952 __ HR 1 _____________ Hanstholm Route 1, blev ER
- 1948-1980 __ Anholt Nord ______ Lat. N 56° 44’. Long. O 11° 39’, f.d. Anholt Knob
- 1952-1969 __ ER _______________ Esbjerg Route, f.d. HR 1
- 1980-1987 __ Mön SE ___________ Lat. N 54° 48’. Long. O 12° 47’, från Gedser bäring 085°, avstånd 54 km
Fyrskepp
Enligt internationell praxis målades fyrskeppen röda, med stora vita bokstäver längs fartygssidorna med namnet på placeringen. De danska hade dessutom en vit linje längs skrovet.
- I Norden låg fyrskeppen ute på sina stationer under den isfria säsongen.
- Fyrskeppen var ofta byggda för en viss fyrskeppsstation men kom vanligen att tjänstgöra vid flera.
- Då ett fyrskepp bytte stationering fick det ändrat namn på sidorna.
- Ibland blev de överförda till reservflottan.
- De blev moderniserade ett antal gånger för att motsvara den förändrade tidens krav.
- De utrustades på 1900-talet med den tidens "high tech".
De tidigaste fyrskeppen saknade maskineri för framdrivning.
- De fick därför seglas eller bogseras.
- De fyrskepp som byggdes under 1900-talet var i regel utrustade så att de för egen maskin kunde komma ut till sin position respektive komma tillbaka till hamn undan isen för att få underhåll.
- De med isförstärkt skrov kunde ligga ute nästan året runt.
Numrering och namn
När svenska och finska fyrskepp döptes fick de ett namn, sedermera både ett nummer och ett namn. För att kunna hålla isär finska och svenska fyrskepp i detta Fyrlexikon har undertecknad på eget bevåg gett de finska tilläggsbokstaven "F" i nummerserien. Exempel: Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn, Fyrskepp Nr 6F Storkallegrund
Danska fyrskepp fick nummer skrivna med romerska siffror, till skillnad från de svenska och finska som hade arabiska siffror. De utan framdrivningsmaskineri kallades "Fyrskib" och de med kallades "Motorfyrskib". Exempel: Fyrskib Nr VI, Motorfyrskib Nr IV
Oberoende av fyrskeppets dopnamn målades stationeringens namn med vita bokstäver på det röda skrovet. Dopnamn och namn på staioneringen kunde vara helt olika men det var bara dopnamnet som följde fartyget genom "livet".
Tabell svenska fyrskepp
- Tjänsteår - Nummer & namn ________________ Byggår - Tjänstgjort vid
- 1831-1831 _ Fyrskepp Nr 00 Hermina _________ 1826 - Falsterborev
- 1844-1864 _ Fyrskepp Nr 0 Cyklop ___________ 1844 - Falsterborev
- 1854-1899 _ fyrskepp Nr 7 Vulkan ___________ 1854 - Grundkallen, Utgrunden, Svinbådan, Kalkgrundet, Finngrunden, Västra Banken, Reserv
- 1859-1900 _ fyrskepp Nr 1 Finngrunden ______ 1859 - Finngrunden, Sydostbrotten, Norströmsgrund, Västra Banken, Reserv
- 1862-1894 _ fyrskepp Nr 2A Sydostbrotten ___ 1862 - Sydostbrotten
- 1864-1903 _ fyrskepp Nr 3 Grundkallen ______ 1864 - Grundkallen, Svenska Björn, Kopparstenarna, Reserv
- 1865-1909 _ fyrskepp Nr 4 Falsterborev _____ 1865 _ Falsterborev, Kalkgrundet, Reserv
- 1866-1966 _ fyrskepp Nr 5 Utgrunden ________ 1866 - Utgrunden, Svenska Björn, Finngrunden
- 1868-1970 _ fyrskepp Nr 6 Svenska Björn ____ 1868 - Svenska Björn, Grundkallen, Kopparstenarna, Almagrundet
- 1870-1972 _ fyrskepp Nr 8 Svinbådan ________ 1870 - Svinbådan, Falsterborev, Reserv
- 1870-1900 _ fyrskepp Nr 9 Diana ____________ 1782 - Grepen, Reserv
- 1870-1892 _ fyrskepp Nr 10A Odin ___________ 1844 - Jerskullen, Malmö redd
- 1873-1932 _ fyrskepp Nr 11 Irene ___________ 1869 - Kalkgrundet, Oskarsgrundet, Reserv
- 1875-1899 _ fyrskepp Nr 12 Grepen __________ 1874 - Grepen, Kopparstenarna, Finngrunden, [[Reserv]]
- 1875-1961 _ fyrskepp Nr 13 Kalkgrundet _____ 1874 - Kalkgrundet, Sjollen / Malmö redd
- 1877-1934 _ fyrskepp Nr 14 Svinbådan _______ 1877 - Svinbådan, Sydostbrotten
- 1883-1952 _ fyrskepp Nr 20 Grepen __________ 1883 - Grepen, Reserv
- 1883-1937 _ fyrskepp Nr 31 Megrundet _______ 1882 - Megrundet, Reserv
- 1884-1959 _ fyrskepp Nr 15 Utgrunden _______ 1884 - Utgrunden, Norströmsgrund, Östra Kvarken
- 1888-1924 _ fyrskepp Nr 16 Kopparstenarna __ 1888 - Kopparstenarna, Fladen
- 1892-1965 _ fyrskepp Nr 10B Fladen _________ 1892 - Fladen, Grisbådarna
- 1894-1960 _ fyrskepp Nr 17 Svinbådan _______ 1894 - Svinbådan
- 1894-1957 _ fyrskepp Nr 18 Reserv __________ 1894 - Reserv
- 1894-1955 _ fyrskepp Nr 19 Norströmsgrund __ 1894 - Norströmsgrund, Utgrunden, Grepen, Reserv
- 1896-1969 _ fyrskepp Nr 2B Almagrundet _____ 1896 - Almagrundet, Kopparstenarna, Hävringe, Malmö redd, Reserv
- 1899-1961 _ fyrskepp Nr 21 Trelleborgsredd _ 1899 - Trelleborgsredd, Oskarsgrundet, Reserv
- 1900-1963 _ fyrskepp Nr 22 Västra Banken ___ 1900 - Västra Banken, Norströmsgrund
- 1901-1965 _ fyrskepp Nr 24 Reserv __________ 1901 - Finngrunden, Fladen, Svenska Björn, Reserv
- 1902-1970 _ fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna __ 1901 - Kopparstenarna, Grundkallen, Västra Banken
- 1903-1953 _ fyrskepp Nr 26 Reserv __________ 1890 - Reserv
- 1903-1969 _ fyrskepp Nr 25 Finngrunden _____ 1903 - Finngrunden
- 1906-1962 _ fyrskepp Nr 27 Malmö Redd ______ 1892 - Malmö redd, Reserv
- 1910-1972 _ fyrskepp Nr 28 Reserv __________ 1909 - Falsterborev, Reserv
- 1919-1969 _ fyrskepp Nr 29 Ölandsrev _______ 1915 - Ölandsrev, Hävringe, Fladen
- 1923-1972 _ fyrskepp Nr 30 Grundkallen _____ 1922 - Grundkallen, Svenska Björn, Reserv
- 1926-1965 _ fyrskepp Nr 32 Fladen __________ 1926 - Fladen, Vinga
- 1934-1970 _ fyrskepp Nr 33 Sydostbrotten ___ 1934 - Sydostbrotten, Norströmsgrund
Tabell finska fyrskepp
- Tjänsteår - Nummer & namn _________________ Byggår - Tjänstgjort vid
- 1794-1858 _ Fyrskepp Nr 1F Marjaniemi _______ ---- - Marjaniemi (saknade fyrljus)
- 1859-1872 _ Fyrskepp Nr 2F Marjaniemi _______ ---- - Marjaniemi (saknade fyrljus)
- 1873-1881 _ Fyrskepp Nr 3F Marjaniemi _______ ---- - Marjaniemi (saknade fyrljus)
- 1868-1888 _ Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan) _ 1866 - Qvarken (Snipan), Relandersgrund
- 1878-1939 _ Fyrskepp Nr 5F Taipaleenluoto ___ 1877 - Taipaleenluoto (1939 ryskt krigsbyte)
- 1879-1957 _ Fyrskepp Nr 6F Storkallegrund ___ 1879 - Storkallegrund
- 1885-1933 _ Fyrskepp Nr 7F Werkkomatala _____ 1884 - Werkkomatala
- 1885-1956 _ Fyrskepp Nr 8F Nahkiainen _______ 1884 - Kemi, Nahkiainen
- 1885-1944 _ Fyrskepp Nr 9F Snipan ___________ 1885 - Qvarken (Snipan)
- 1885-1960 _ Fyrskepp Nr 10F Helsingkallan ___ 1885 - Helsingkallan, Reserv (Varamajakka 1), Qvarken (Snipan)
- 1888-1937 _ Fyrskepp Nr 11F Relandersgrund __ 1888 - Relandersgrund, Reserv 1
- 1892-1953 _ Fyrskepp Nr 12F Kalbådagrund ____ 1892 - Äransgrund (Helsinki), Kalbådagrund
- 1892-1956 _ Fyrskepp Nr 13F Plevna __________ 1892 - Nahkiainen, Kemi
- 1901-1974 _ Fyrskepp Nr 14F Kemi ____________ 1901 - Äransgrund, Relandersgrund, Kemi
- 1908-1922 _ Fyrskepp Nr 15F Storbrotten _____ 1907 - Storbrotten (minsprängd)
- 1857-1931 _ Fyrskepp Nr 16F Kalbådagrund ____ 1857 - Kalbådagrund (1918 finskt krigsbyte)
- 1912-1959 _ Fyrskepp Nr 17F Helsinki ________ 1912 - Relandersgrund, Äransgrund (Helsinki), (1918 finskt krigsbyte)
- 1925-1958 _ Fyrskepp Nr 18F Storbrotten _____ 1925 - Storbrotten
Fyrljus
Från början användes oljelampa i lanterna. Sedan utvecklades olika arrangemang. Stevensons modell innehöll speglar med oljelampa och var byggd runt masten. Under dagtid var den skyddad av ett däckshus. Efter tändning hissades den upp i masten. Senare tillkom torn med lanternin. Ljuset kunde vara av samma typ som för samtida fyrar.
- En för fyrskepp speciell konstruktion var den så kallade linspendeln som höll ljuset vågrätt oavsett fartygets krängningar.
Se Fyrljus.
Mistsignalering
Mistsignal gavs för att varna eller vägleda. De gavs från början antingen mistklocka (typ kyrkklocka) eller med mistsignalkanon (mindre kanoner, typ nickhakar). De mindre hade gonggong. När tekniken utvecklades kom mistsirén, tyfon och nautofon.
Se Mistsignal
Undervattenssignalering Historik
Undervattensklocka och så kallad vattenmist (förkortat VMS) utvecklades för signalering under vattenytan.
- Undervattensklockan var en i vattnet nedsänkt mistklocka med fjärrmanövrerad kläpp.
- Vattenmist bestod av en elektriskt driven membransändare som sänktes ner i vattnet och satt i ett klockliknande hölje. Detta hängde i en egen dävert och sänktes ner i vattnet vid osiktigt väder. Vattenmisten sände en ton med frekvens 1050 Hz. Den matades med en effekt av några kW. Signal sändes ut en gång per minut.
Om navigatören hade sitt fartyg utrustat med en undervattensmikrofon, på båda sidorna, kunde riktningen till vattenmisten bestämmas. Vattenmist och radiofyr var synkroniserade. Genom att ta emot signal från båda och räkna "pip" kunde avståndet bestämmas.
Vattenmist infördes på fyrskepp Nr 25 Finngrunden (station Finngrunden) och fyrskepp Nr 32 Fladen (station Vinga fyrskepp). Förutom på dessa var bland annat Falsterborev och Trelleborg kassunfyr (Trelleborgs angöring) utrustade med vattenmist.
Radiofyrar Historik
Tidigt utrustades fyrskeppen med cirkulär radiofyr och kom att ingå i kedjor med andra radiofyrar.
- Med hjälp av en vanlig radiomottagare försedd med riktningskänslig antenn kunde navigatören pejla in flera sändare med känd position och därigenom bestämma sitt läge genom krysspejling.
Strömmen till radiosändarna togs från egna kraftaggregat ombord.
- Vid klart väder sände de flesta radiofyrar endast under de två första minuterna varje halvtimma.
- Under osiktigt väder sände man hela tiden.
- Generatorerna för mistsignaleringen var ju då igång och man hade god tillgång till ström till radiosändaren.
- Strömmen togs annars från blybatterier, som laddades från dieselgeneratorerna under natten.
1927 placerades cirkulär radiofyr på fyrskepp Nr 25 Finngrunden (station Finngrunden). Våglängd 950 m (315, 8 kHz). Igenkänningssignal "J" sänt på morse 2 gånger följt av 15 pip med period 30 s. Signaleringen var synkroniserad med mistsignaleringen (vattenmist).
1928 fick fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna (station Västra Banken) utrustning för cirkulär radiofyr. Därnäst fick 1929 fyrskepp Nr 32 Fladen (station Vinga fyrskepp) utrustning för cirkulär radiofyr.
Vrakfyrskepp
Ibland var olyckan framme och fartyg blev vrak. Beroende på risk för påsegling markerades vraket med vrakfyrskepp, vraklysboj, vrakboj eller vrakprick.
Se vrakfyrskepp
Dramatik
Bottenslitaget på kättingen kunde bli stort på grund av sjöhävning och varierande vind- och strömriktning. Draggning och påsegling var påtagliga risker.
1857 skadades det norska fyrskeppet vid Lepsöy och blev vrak.
1868, i oktober, i en storm brast ankarkättingen för det finska Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan).
- Man lyckades dock segla fartyget till Vasa, få ett nytt ankare och återgå till sin position.
- Följande höst hände det igen.
1909 i vinterstormen i december strandade vid Nymindegab det nybyggda danska Fyrskib Nr XX. En man omkom. Fartyget bärgades i maj 1910 och fortsatte sin tjänst vid Vyl. Från 1926 var hon stationerad på Skagens Rev
1914-1919 var fyrskeppsstationen Falsterborev tillfälligt indragen på grund av första världskriget.
1917 sänktes fyrskepp Nr 20 Grepen genom påsegling när hon låg vid stationen Grepen.
- Besättningen klarade sig.
- Hon bärgades, reparerades och lades åter ut på sin station.
1924 i april skadades fyrskepp Nr 16 Kopparstenarna allvarligt genom brand och sjönk kort tid senare på sin station vid Fladen.
- Hon bärgades aldrig.
1929 en natt med gott väder blev det norska fyrskeppet vid Ildjernsflu påseglat och sjönk.
- Hon ersattes senare av ett nytt.
1931 ramponerades styrhytten på det finska Fyrskepp Nr 14F Kemi av en storm.
1944 på väg från positionen in till Vasa gick det finska Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan) i snöstorm på grund och sjönk på tre meters djup.
- Fyrutrustningen bärgades.
- Skrovet blev vrak.
1948 hade fyrskepp Nr 24 Reserv tjänstgjort vid Vinga fyrskeppsstation.
- På resa därifrån gick hon på grund utanför Nidingen.
- Vid bogsering sjönk hon, bärgades och rustades upp för fortsatt tjänst.
1954 gick fyrskepp Nr 22 Västra Banken hårt på grund i dåligt väder.
- Hon var på väg från sin stationering på Norströmsgrund då det hände.
1969 slutade fyrskepp Nr 2B Almagrundet sin planerade tjänst vid Malmö redd och draggade i storm in till Limhamns hamn, bogserades till Malmö, där hon kom att förfalla och blev instängd av en bro, som kom att byggas.
1971 brast ankarkättingen på det finska fyrskepp Nr 14F Kemi i en svår storm.
- Efter strapatser lyckades man klara henne i skydd i Ajos (hamn till Kemi).
Personal
Bemanningen på fyrskeppen utgjordes som regel av 5-8 personer.
- Som kompensation för den hårda och enformiga tjänstgöringen ombord på fyrskeppen åtnjöt personalen en jämförelsevis lång semester (högst 3 månader per år, där påmönstringsperioden omfattade hela året), dels även så kallat fyrskeppstillägg utöver den ordinarie lönen. Detta beräknades efter per dag tjänst ombord.
Kamrater besöker Fyrskeppet Svenska Björn resp. tvättdags på Utgrunden.
Sökbart register personal
Följande länk går till Svenska Fyrsällskapets register för personer som tjänstgjort på svenska fyrskepp och fyrplatser. Fyrpersonal. Här kan du söka på fyrplats / fyrskepp eller personens namn.
Lots
Vissa fyrskepp tjänade även som stationer för lots. På det fyrskepp som låg vid Falsterborev fanns lots. 1872 signalerades att lots fanns ombord genom att en vit och blå flagg var hissad. Även fyrskeppsstationen Sjollen / Malmö redd tillhandahöll lots. "Då lotsflagg blåser finns lots ombord."
På den finska fyrskeppsstationen Äransgrund / Helsinki tjänstgjorde även fyra lotsar från Gråhara för lotsning till Helsingfors.
Under andra världskriget fungerade det finska fyrskepp Nr 18F Storbrotten som rörlig lotsstation i Ålands skärgård.
Det svenska fyrskepp Nr 32 Fladen låg under andra världskriget som tillfällig lotsstation i Långörännan utanför Strömstad.
- Det var tillfälligt indraget från sin ordinarie plats som fyrskepp. Här bytte man från norsk till svensk lots eller vice versa.
- Den till Sverige inkommande göteborgstrafiken, i folkmun kallad "lejdtrafiken", gick i en "skyddad" lotsled på svenskt inre vatten härifrån och till Göteborg.
- Under resan dit kunde lots bytas t.ex. vid Smögen, Marstrand och/eller Vinga, innan en hamnlots förde fartyget till kaj.
- Vid en resa upptäcktes 40 stycken drivande minor.
Nedläggning
På 1950-talet började fyrskeppsstationerna och därmed fyrskeppen att ersättas med bottenfasta utsjöfyrar såsom kassunfyrar.
- Pådrivande faktorer var den höga och ökande kostnaden för personal och fartyg.
- På grund av ändrade arbetsavtal i slutet av 1950-talet skulle personalstyrkan behöva utökas betydligt för att bibehålla bemanning dygnet runt på svenska fyrplatser och fyrskepp.
- Därutöver skulle det kosta stora summor att modernisera personalutrymmen och den tekniska utrustningen.
- För att kunna ersätta fyrskeppen utvecklades kassunfyrar. Sådana började att byggas på löpande band. Teleskopfyren patenterades 1957.
- Dimdetektor utvecklades för att utan mänsklig hand sköta mistsignaleringen på utsjöfyrarna.
- Även den tekniska utvecklingen av elektroniska navigationshjälpmedel som Decca Navigator och radar bidrog till förutsättningarna för att ta bort fyrskeppen.
1965 återstod 7 av de förutvarande 24 svenska fyrskeppsstationerna.
1968 drogs den norska fyrskeppsstationen Ildjernsflu in, den sista norska i drift.
1972 drogs den svenska fyrskeppsstationen Falsterborev in, den sista svenska i drift. På plats tjänstgjorde då fyrskepp Nr 28 Reserv. Fyrskeppsstationen ersattes av Falsterborev kassunfyr.
1974 drogs den finska fyrskeppsstationen Kemi in, den sista finska i drift. På plats tjänstgjorde då fyrskepp Nr 14F Kemi, som ersattes av en utsjöfyr med samma namn.
1988 drogs den danska fyrskeppsstationen Mön SE in, den sista danska i drift.
Det i Östersjön sista fyrskeppet i bruk var Ventspilskij, som tjänstgjorde vid den lettiska kusten fram till 1990-talets första hälft.
Bevarade fyrskepp
Fyrskeppen, som nu inte längre behövdes för sin avsedda tjänstgöring, kom fortsättningsvis att användas som arbetsfartyg, till exempel som moderfartyg för sjömätning eller som pråmar, eller såldes till privatpersoner eller skrotades.
I Sverige finns tre fyrskepp bevarade för allmänheten.
- I Göteborgs Maritima Museum finns fyrskeppet "Fladen" (fyrskepp Nr 29 Ölandsrev) bevarat och kan där besökas.
- I Stockholm vid Vasamuséet på Djurgården finns "Finngrundet" (fyrskepp Nr 25 Finngrunden), som visas för allmänheten.
- I Gävle hamn ligger "Almagrundet" (fyrskepp Nr 2B Almagrundet) och sköts och ägs av Almagrundets Vänner.
Därutöver fanns 1999 följande gamla fyrskepp att beskåda:
- Fyrskepp Nr 5 Utgrunden låg i Västerås, ägd av privatperson med avsikt att återställa henne till exteriören.
- Fyrskepp Nr 10B Fladen köptes av regissören Hannes Holm och byggdes om. Det finns idag i trakten av Stockholm.
- Fyrskepp Nr 15 Utgrunden fanns vid Ekerö i Mälaren.
- Fyrskepp Nr 17 Svinbådan köptes av stiftelsen Skeppsholmsgården och låg förtöjd vid Skeppsholmen i Stockholm. Sedermera sålt och utflaggat
- Fyrskepp Nr 21 Trelleborgsredd inrättades efter diverse öden till kontor och låg vid Biskopsudden i Stockholm.
- Fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna: överdelen ligger som museifartyg i Öregrund, underdelen ligger förtöjd i Grenada på västra sidan av Atlantrn.
I Finland fanns 1999 tre fyrskepp bevarade.
- I hamnen i Kotka låg finska fyrskepp Nr 11F Relandersgrund och användes som restaurangfartyg.
- I Vasa låg finska fyrskepp Nr 12F Kalbådagrund och användes som restaurangfartyg.
- I Helsingfors utanför Finlands Sjöhistoriska museum låg finska fyrskepp Nr 14F Kemi som ett flytande museum.
I Belgien i Nieuwpoort fanns 1999 det en gång svenska fyrskepp Nr 28 Reserv och användes som restaurang.
Länkar och Livet på ett fyrskepp
Se även Livet på ett fyrskepp med artiklar, video och radioprogram
- Ur Blänket Nr 2009:4 Från fyrvaktare till auktoriserad revisor, Åke Persson
- Ur Blänket Nr 2010:2 Några minnen från mitt fyrskeppsliv, Johan Mattsson
- Ur Blänket Nr 2010:4 Träff med 11 fyrskeppsveteraner, Ur ”Aktuellt från Sjöfartsverket” 1982, Insänt av Wera Johansson
- Ur Blänket Nr 2010:4 Ett händelseförlopp ur minnets skattkammare, Johan Mattsson (insänt av dottern Wera Johansson)
- Ur Blänket Nr 2011:3 En yngling ror mot framtiden, Rune Lindkvist om Sven Lindkvist
- Ur Blänket Nr 2014:3 Fyren i Orrefors, Ulf Wade Andersson
- Ur Blänket Nr 2015:2 Far på fyrskepp - så levde familjen. Om Uddo Westerberg och fyrskepp, Hans & Kristina Rutberg
- Ur Blänket Nr 2015:2 Nyhavns historiska fyrskepp räddat, Mats Carlsson-Lénart
- Ur Blänket Nr 2015:3 Danmark först och sist i Norden med fyrskepp, Mats Carlsson-Lénart
- Ur Blänket Nr 2015:4 Fyrskeppet No 2b ”Almagrundet”, Mats Wiberg
- Ur Vår Flotta Mars 1920: Om fyrskepp och dess besättningar, kåseri
Klickbar karta Nordiska fyrskepp
Jfr mistsignal, radiofyr, lots, Lotsverket, finskt fyrväsende, norskt fyrväsende, danskt fyrväsende, kassunfyr, fyr, fyr- och handelshistoria, radionavigering