Danskt fyrväsende

Danska fyrar och fyrväsende

Utveckling

Cirka 1202 uppfördes på Falsterbo den första fyren i Danmark och Norden.

På 1400-talet anbringades en fyrlykta i Köge kyrktorn samt en öppen kolfyr i Dragör.

1560 beordrade Fredrik II att fyr skulle uppföras på Skagen, Anholt och Kullen.

1561 grundades det danska fyrväsendet. Detta var direkt underställt den danske kungen med länsherren som övervakande ansvarig och en lokalt boende person, vanligen tullaren, som förde tillsynen på fyrvaktarna.

1627 konstruerades vippfyren som uppfördes bland annat på Skagen (den första), Anholt (den sista i bruk i Danmark 1788), Falsterbo (den sista i bruk i Sverige 1796), Nidingen (dubbelfyr), Kvitsöy (Norge) och Spurn Point (England).

1631 gav kungen fyrarna i entreprenad till Jens Pedersen Grove, som anställdes som fyringsforvalter (fyrmästare).

• Han fick en årlig summa av 3 500 riksdaler för skötseln av Skagen, Anholt, Nidingen (2 fyrar), Kullen och Falsterbo.
• Beloppet skulle minskas med 200 riksdaler för var natt som fyringen försummades.
• Han skulle stå för utgifter för järn, fyrgrytor samt avlöning till fyrvaktarna.
• Kronans bönder skulle dock transportera kolen från skepp till fyrarna.

Efter krig med frederna i Brömsebro 1645 och Roskilde 1658 avträddes fyrplatserna Kullen, Falsterbo och Nidingen till Sverige. Därpå följde en period på mer än 100 år då det danska fyrbyggandet gick i stå.

1700 upphörde denna ordning med entreprenad för fyrarna. Se entreprenör.

• Då underställdes fyrväsendet Räntekammaren (dåtidens finansministerium) och en fyrmästare anställdes för varje fyrplats.

1797 övertog amiral Poul Löwenörn (1751-1826) ledningen för det danska lots- och fyrväsendet, som han organiserade om och ledde fram till 1815.

1798 den 2 mars presenterade Löwenörn sin plan om utbyggnaden av det danska fyrväsendet för Fredrik Moltke, 1:e deputerade i Generaltullkammaren.

• I planen ingick att sätta upp fyrar på Bornholm och Christiansö. Dessutom hemställde han om att fyrarna på Nakkehoved och på Kronborg skulle tändas igen. För att göra detta behövde de emellertid rustas upp efter 26 års förfall. Tillsammans med Anholt skulle detta belöpa sig på 8 000 danska riksdaler.
• Därutöver ingick planer på fyrplats på Läsö. För att särskilja från Skagen skulle på Läsö uppföras en dubbelfyr, icke att förväxlas med Nidingen.
• Anläggandet av dubbelfyren på Läsö skulle belöpa sig på 70 000 danska riksdaler och var för dyrt för att förverkligas.

Under 1800-talet utvecklades det danska fyrväsendet med ett flertal fyrar.

• Fyrtekniken utvecklades också med spegelfyrar följt av linsfyrar.
• Oljelampa följdes av fotogenljus, gasljus och elektriskt ljus.

1852 övertog Carl Frederik Grove (1822-1883) ansvaret för det danska fyrväsendet, som han ledde fram till 1883.

• Han utarbetade en plan för uppgifter och dess utveckling.
• Denna överlämnades till den danske kungen som tillsatte en kommission.

1854 lämnade kommissionen sitt betänkande där behovet av en fyr vid Hirtshals påpekades.

• Samtidigt påbjöd man en mörkläggning av kusten syd om Hanstholm för att avhålla fartygen från att komma nära den jylländska sydvästkusten, där många förlisningar skedde.

1883 avled C F Grove.

1893-1927 leddes det danska fyrväsendet av Hans Viggo Ravns.

• Under hans ledning byggdes 71 fyrar och utlades 4 fyrskeppsstationer.

Öresundstullen

1429 började den danske kungen att ta upp transitotull i Öresund, öresundstullen.

• Pengarna gick i kungens ficka. Med dem kunde han "leva som en kung".
• Med tiden tillkom flera mindre och större tullar och avgifter.
• Öresundstullen kom att leda till krig och osämja.

1857 upphörde öresundstullen.

Den första danska fyr

• fyrplats Falsterbo cirka 1202
• fyrplats med vippfyr: Skagen 1627
• fyrplats med fyrugn: Skagen 1747
• fyrplats med täckt stenkolsfyr: Nakkehoved 1800
• fyrplats med spegelfyr: Christiansö 1805
• fyrplats med linsfyr: Kronborg 1842
• fyrplats med elektriskt ljus: Hanstholm 1888

Nuvarande fyrtorn

År ___ Fyrplats ___________ Farvatten ________ Huvudtyp __ Lyshöjd __ Tornhöjd __ Material

• 1561 __ Skagen _________ Jyllands Norspets_ Angöring ____ 44 _______ 46 ______ Tegel
• 1561 __ Anholt _________ Kattegatt ________ Angöring ____ 40 _______ 42 ______ Tegel
• 1561 __ Kullen _________ Öresund __________ Angöring ____ 78,5 _____ 15 ______ Granit
• 1624 __ Nidingen________ Kattegatt ________ Angöring ____ 25 _______ 24 ______ Betong
• 1627 __ Falsterbo ______ Södra Östersjön __ Angöring ____ 24 _______ 25 ______ Tegel
• 1705 __ Baagö __________ Lilla Bält _______ Ledfyr ______ 12 ________ 8 ______ Tegel
• 1727 __ Halskov
• 1750 __ Knudshoved _____ Stora Bält _______ Ledfyr ______ 16 _______ 12 ______ Tegel
• 1772 __ Nakkehoved _____ Kattegatt ________ Angöring ____ 54 _______ 21 ______ Tegel
• 1772 __ Kronborg _______ Öresund
• 1800(?) Sprogö _________ Stora Bält _______ Angöring ____ 44 _______ 19 ______ Tegel
• 1801 __ Tunö ___________ Kattegatt ________ Ledfyr ______ 31 _______ 25 ______ Tegel
• 1802 __ Gedser _________ Södra Östersjön __ Angöring ____ 26 _______ 20 ______ Tegel
• 1805 __ Christiansö ____ Södra Östersjön __ Angöring ____ 29 _______ 16 ______ Tegel
• 1818 __ Stevens ________ Öresund __________ Angöring ____ 64 _______ 27 ______ Kalksten
• 1843 __ Hanstholm ______ Nordsjön _________ Angöring ____ 65 _______ 23 ______ Tegel
• 1844 __ Rösnäs _________ Stora Bält _______ Angöring ____ 24 _______ 15 ______ Tegel
• 1845 __ Kegnäs _________ Flensburg Fjord __ Ledfyr ______ 32 _______ 18 ______ Tegel
• 1845 __ Mön ____________ Södra Östersjön __ Angöring ____ 25 _______ 13 ______ Tegel
• 1845 __ Spodsbjerg _____ Kattegatt ________ Ledfyr ______ 40 ________ 9 ______ Tegel
• 1852 __ Sejerö _________ Kattegatt ________ Angöring ____ 33 _______ 19 ______ Tegel
• 1858 __ Vesborg ________ Kattegatt ________ Angöring ____ 36 _______ 19 ______ Tegel
• 1863 __ Hirtshals ______ Skagerack ________ Angöring ____ 57 _______ 35 ______ Klinker
• 1877 __ Bovbjerg _______ Nordsjön _________ Angöring ____ 62 _______ 26 ______ Tegel
• 1880 __ Dueodde ________ Södra Östersjön __ Angöring ____ 48 _______ 47 ______ Arm. betong
• 1881 __ Skjoldnäs ______ Sydfynska havet __ Angöring ____ 32 _______ 22 ______ Granit
• 1883 __ Strib __________ Lilla Bält _______ Ledfyr ______ 21 _______ 21 ______ Tegel
• 1884 __ Lodbjerg _______ Nordsjön _________ Angöring ____ 48 _______ 35 ______ Granit
• 1885 __ Keldsnor _______ Langelandsbält ___ Angöring ____ 39 _______ 34 ______ Tegel
• 1888 __ Blåvandshuk ____ Nordsjön _________ Angöring ____ 55 _______ 39 ______ Betong
• 1892 __ Fornäs _________ Kattegatt ________ Angöring ____ 32 _______ 27 ______ Granit
• 1895 __ Hammer Odde ____ Södra Östersjön __ Angöring ____ 21 _______ 12 ______ Tegel
• 1900 __ Rubjerg Knude __ Nordsjön _________ Släckt ______ 90 _______ 23 ______ Tegel
• 1901 __ Helnäs __ Lilla Bält _______ Ledfyr ______ 30 _______ 28 ______ Tegel
• 1906 __ Lyngvig ________ Nordsjön _________ Angöring ____ 53 _______ 38 ______ Tegel

Några danska utsjöfyrar

• 1887 __ Nordre Röse fyr (Kastrup) __ byggd för att vara bemannad
• 1892 __ Lysegrund
• 1896 __ Själlands Rev
• 1891 __ Läsö N.W. rev
• 1907 __ Kobbergrund ________________ omstörtad av isen år 1922
• 1912 __ Hals Barre _________________ byggd för att vara bemannad
• 1937 __ Drogden ____________________ byggd för att vara bemannad

Jfr fyr- och handelshistoria, öresundstullen, öppen kolfyr, vippfyr, täckt stenkolsfyr, Löwenörn, Grove, Heidenstam, norskt fyrväsende, finskt fyrväsende