Heidenstam

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Heidenstam, Nils Gustaf von, (1822-1887), fyrbyggare och chef på Lotsverket (från 1849 som fyringenjör vid avdelningen för Fyr- och Båkinrättningar) fram till sin död. Far till skalden Werner von Heidenstam, vilken år 1919 erhöll nobelpriset i litteratur.


En ung Nils Gustaf von Heidenstam

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Maskaron.jpg Symbol Person.jpg

Nils Gustaf von Heidenstam
En något äldre Nils Gustaf von Heidenstam


Uppväxt

  • 1822 i juni föddes Nils Gustaf von Heidenstam på egendomen Sörby i Blekinge.

Han var sjätte barnet (av sju) till Werther Verner, född 1763, (son av Peter Peters, sedermera Petersén, adlad von Heidenstam) och Charlotta Elisabet Fischerström, född 1782.

Nils Gustaf visade tidigt prov på stor begåvning och 1836, endast 14 år gammal, avlade han inträdesexamen till flottans inspektionsverk i Karlskrona. Därpå kom han ut som extra kadett på sjön, deltog i en mindre expedition och avlade sedan examen som artilleriofficer.

  • 1839, vid 17 års ålder, blev han utnämnd till underkonduktör (ungefär underofficer) vid Flottans mekaniska kår, dvs en ingenjörskår inom fortifikationen.
  • 1840-1841 avlade han tre examina: gradpasseringsofficer, maturitet samt officer inom mekaniska kåren.

Under de närmaste åren deltog han i en stor mängd arbeten inom väg- och vattenbyggnad. Han intresserade sig tidigt för användning av järn, som på den tiden betraktades som framtidens byggmaterial. Han gjorde flera studieresor i England och USA innan han började på Lotsverket.

Lotsverket

1849, vid 27 års ålder, började han sin anställning på Lotsverket, som fyringenjör vid avdelningen för Fyr- och Båkinrättningar, vilket var den avdelning, som utvecklade det svenska fyrväsendet. Den nye fyringenjören vistades mycket på resande fot, inspekterade och byggde om de redan befintliga fyrarna men ägnade minst lika mycket intresse åt alla de platser där nya fyrar behövde anläggas. 1850 omorganiserades avdelningen för Fyr- och Båkinrättningar till Fyringenjörskontoret för vilket han blev chef. Till sin hjälp hade han konduktör Carl Sandell och konduktör Carl Fredrik Carlsson.

Under 1850-talet utarbetade Heidenstam planer för uppfyring av hela den svenska kusten. De väl underbyggda planerna kom till stor del att förverkligas.

Fyrbyggen

Figur Leif Elsby

1851 ansvarade han på plats och ställe för anläggandet av fyrplatsen Grimskär utanför Kalmar.

1851 uppfördes Malören i norra Bottenviken som den första fyr konstruerad av Heidenstam. Den utgjordes av ett 17,5 m högt koniskt torn byggt i trä.

1852 uppfördes de två snarlika men mindre träfyrarna Hjortens udde i Vänern respektive Fjuk i Vättern. Hjortens Udde står fortfarande intakt.

1856 lämnade han in ett fullständigt förslag till fyrsystem vid rikets kuster.

1857 presenterade han ett förslag till projekt som innehöll 10 nya fyrplatser och ett fyrskepp (Finngrunden). Kostnaden var för den tiden oerhörda 1 miljon kronor.

1858 utnämndes han till major vid Flottans mekaniska kår och överfyringenjör vid Lotsverket.

1859 byggdes dubbelfyrarna på Gotska Sandön. På ett koniskt skelett av järnbalkar monterades brädor av trä som ytterbeklädnad. Eftersom underlaget var otillförlitliga sanddynor grundlades tornen på skruvpålsgrund, järnskivor, som skruvades ner i sanden. Det ena tornet är fortfarande i drift. Det andra revs 1903.

1865 - 1868 deltog han på plats då fyrarna Måseskär (1865), Väderöbod (1867) och Pater Noster (1868) byggdes. Familjen följde då med till västkusten och bodde tidvis i Marstrand (se Carlsten).

Heidenstammare

De så kallade Heidenstammarna, utgjordes av öppet pelartorn i järn:

Även fyrtorn med hel ytterbeklädnad av järn konstruerades av Heidenstam.

  • Exempel är de koniska, tiokantiga järnfyrar som uppfördes på Tylö 1870 respektive Varberg Skrivareklippan 1871.
    • Fyren på Tylö släcktes 1968 men står kvar som sjömärke.
    • Fyren i Varberg släcktes 1934 och revs samma år.

Finland

1880-1882 ledde han arbetena med bygget av en fyr på Bogskär, två små skär på internationellt vatten i Ålands hav, vid hårdare väder ständigt översköljt av vågor. Under stora vedermödor byggde man en mer än 3 m hög stengrund av granitblock, vilken den 30 m höga fyren av järn sedan monterades på. Den tillverkades på Ludvigsbergs Mekaniska Verkstad Två år efter det att arbetena inletts stod fyren färdig och tändes första gången den 29 augusti 1882.

  • Han hyllades och dekorerades med ordnar och utmärkelser för bedriften.
  • Han stod på höjden av sin professionella karriär.

1885 ritade han den finska fyrplatsen Strömmingsbådan, tillverkad på Helsingfors Gasverks Mekaniska Verkstad.

Privat

På det personliga planet hade han emellertid besvär med njurarna, långa sjukskrivningar och en osämja med sin son, vilken ledde till en svår depression.

1887 tog han livet av sig på sin 65-årsdag. Han kremerades och sonen Werner spred askan i Vättern.

I tjänsten efterträddes han av G E Höjer.

Vad gäller sonen Werner von Heidenstam kom denne att bli en hyllad person. Han fick nobelpriset i litteratur.

För den fyrintresserade är kanske Nils Gustaf mest ihågkommen för sk ”Heidenstammare” dvs fackverksfyrar eller öppet pelartorn i järn.

Länkar


Jfr skruvpålsgrund, Löwenörn, Grove, danskt fyrväsende, norskt fyrväsende, finskt fyrväsende.