Gasljus

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
En lampa för lysgas känns igen på tvärslån. Mot denna stödde lyktgubben sin stege då han skulle upp och tända eller släcka. Gasljuslykta i Karlsborg. Foto Leif Elsby

Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Symbol fyr.jpg Kompassros ritad.jpg Vantskruv.jpg

gasljus. För att främst i städer skingra nattens mörker utvecklades lysgas för belysning både utom- och inomhus. Fyrarna drog nytta av detta.

Städerna

1801 provades lysgas för gasljus i Paris. Gasen framställdes genom torrdestillation av trä.

1814 hade Samuel Clegg försett en stadsdel i London med gasverk och gasljus.

1824 hade nästan 100 brittiska städer egna gasverk.

Från mitten av 1800-talet användes lysgas i många städer.

Före uppfinningen av glödnätet 1885, och därmed gasglödljuset, var dock ljuset ganska svagt, se auerlampa.


Stadsgasen framställdes genom att värma upp stenkol nästan utan lufttillträde i en så kallad retorterugn.

  • Därefter kyldes gasen och renades i olika steg. Rågasen innehöll bland annat tjära, vatten, bensen, naftalin, ammoniak och svavelföreningar.
  • I ett torn kallat scrubber avskiljdes bland annat tjära, ammoniak och bensen. Som sista reningssteg passerade den kistor fyllda med myrmalm. Därefter lagrades den i gasklockan.
  • Gasen innehöll bland annat vätgas, metan, kolmonoxid (kolos) och koldioxid.
  • Kolmonoxiden gjorde den giftig att andas in.
  • Tjäran användes som vägtjära. Ammoniaken reagerades med svavelsyra och blev gödningsmedlet ammoniumsulfat.
  • Den avgasade stenkolen såldes som koks som var ett rent bränsle.


1846 startade Sveriges första kommersiella gasverk. Det var privatägt och låg i Göteborg vid nuvarande Rosenlund. I december tändes gasljus med start i kvarteren söder om Stora Hamnkanalen.

  • 122 gaslyktor spred ljus över gator och torg innanför Vallgraven och längs Skeppsbron.
  • Gasen distribuerades via ett rörsystem nedgrävt i gatorna.

Detta var Sveriges första gasverk för stadsgas.

  • Det andra byggdes i Norrköping av Alexander Keiller.

Åren 1846 till 1871 anlades 25 gasverk i Sverige.

1853 den 18 december tändes i Stockholm det första gasljuset.

  • Det var på Norrbro och försågs från stadens gasverk vid Klara sjö.

1888 hade Göteborg stad byggt ett eget gasverk. Det låg vid nuvarande plats på Hultmans Holme.

I Stockholm fanns 1897 cirka 6000 gaslyktor, som sköttes av cirka 140 lyktgubbar.

Mot slutet av 1800-talet fick gasljus konkurrens av den elektriska glödlampan och gastillverkningen i städer övergick till i huvudsak användas som värmegas för spisar och uppvärmning.


1921 inleddes en allmän elektrifiering av gatubelysningen i Göteborg.

  • 1926 den 22 november, släcktes den sista gaslyktan i Göteborg. Som mest fanns 1920 där nära 4000 gaslyktor.

1953 tände I Stockholm lyktgubbe Gustav Adolf Hallqvist den sista gaslyktan för sista gången. Det var på Norrbro. Den ersattes av elektriskt ljus.

Fyrarna

1818 kom gasljus till användning för fyrar första gången i fyren Salvatore i Trieste. Gasen framställdes från stenkol. Senare kom oljegas till användning.

1822 användes gasljus i Malmö fyr. Gasen kom från ett gasverk längst ner i fyren. Detta var troligen Sveriges första gasfyr.

1877 började tysken Julius Pintsch att för lysbojar använda oljegas. Första installation var inloppet till St Petersburg.

1880 lades den första lysbojen ut i floden Themsens mynning. Den kom också från Pintsch. Ljuset alstrades genom förbränning av oljegas.

1882 gjorde Lotsverkets L Fr Lindberg typritning för fyrkurer i trä att användas för ledfyrar med ljus från oljegas.

1892 uppfanns processen för framställning av acetylen, som huvudsakligen kom att framställas i speciella gasverk.

1894 installerades i Ystad inre fyr en auerlampa för oljegas.

1898 utbyttes fotogenlampan i Malmö inre fyr mot en lampa för oljegas, försedd med auerlampa.

1900 hade i källaren till Marstrands hamnfyr anlagts ett eget acetylengasverk. Detta blev Sveriges första acetylengasfyr.

1904 hade ingenjör Dalén fått i uppdrag av Lotsverket att förbättra fyrapparaterna. Vid samma tidpunkt bildades AB Gasackumulator (AGA AB) och inköpte patenträtten att tillverka dissousgas.

1904 utlades den första AGA-lysbojen, vid Trädgårdsgrund i Kalmarsund.

1906 uppsattes den första fyren med AGA-ljus och klippapparat i Gåsfetens fyr.

Egen gastillverkning

Lotsverkets gasstation Erholmen, här med Carlstens fästning i bakgrunden. Foto Leif Elsby

1918 uppfördes av Lotsverket en gasstation på Erholmen nära Marstrand.

  • Stationen försåg västra lotsdistriktets fyrar, fyrskepp och lysbojar med acetylengas.
  • Även Trollhätte kanal tog sin acetylen från Erholmen.
  • Gasen tillverkades genom att karbid fick reagera med vatten.
  • Gasen renades från föroreningar såsom svavelväte och fosforväte genom att få passera kärl med klorkalk resp blykromat.
  • Sedan pumpades gasen över till gasackumulatorer fyllda med aceton absorberad i en porös sk AGA-massa, som 1906 hade uppfunnits av ingenjör Dalén.

1920 köpte Trollhätte Kanalverk ett eget gasverk, som placerades i en byggnad på slussområdet i Trollhättan. Här producerade Kanalverket sin egen gas fram till mitten av 1950-talet. Därefter inköpte Kanalverket gasen från AB Dissousgas i Vänersborg, inte utan inkörningsproblem.

Sista AGA-fyren

1997 byggdes Lilla Köttö i Fjällbacka, Skagerack, om till elektriskt ljus, som den sista av Sjöfartsverkets acetylengasfyrar, .


Jfr gasglödljus, acetylen, AGA-ljus, Dalén, Erholmen, Marstrands hamnfyr, oljegas, solpaneldrift, Göteborg, tändsticka.