Östergarn

Östergarn / Östergarnsholm , svensk ö och f.d. bemannade fyrplats(er) på ön Östergarnsholm på Gotland, Mellersta Östersjön. Bemannade 1818-1965

Gotlands första fyrtorn och det andra i Sverige, efter Kullen, som uppfördes som täckt stenkolsfyr.

Förtoning över Östergarn enligt Beskrifning 1872.

Ledfyren Östergarn Västra och vad som är kvar av Östergarn - västra fyrplats. Foto Ulf Schloss.

Östergarn med västra och östra fyrplatserna. Arkiv kmb.raa.se

Östergarn, västra fyrplatsen. Arkiv sim.se

Östergarn kummel samt Stångmärkena HÄRVIK samt ROHNE SJÖMÄRKEN. Ur Underrättelser 1852.

Korsö, Landsort och Östergarn. Ur Underrättelse 1842.

Fyrarna på Fårö, Östergarn och Hoburg. Ur Underrättelser 1852 om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken.

Östergarn västra. Till höger en Polheimers fyrugn. Foto Esbjörn Hillberg.

Polheimers fyrugn finns uppförd på Östergarn. Foto Esbjörn Hillberg.

Östergarn västra fyrplats 1894. Foto Lotsverket.

Östergarn västra fyrplats från sjön1917. Foto Lotsverket.

Östergarn västra med kummel (= en Polheimers fyrugn) 1918. Foto Lotsverket.

Östergarn västra fyrplats 1918. Foto Lotsverket.

Ledfyren Östergarn Västra och västra fyrplatsen. Foto Esbjörn Hillberg.

Östergarn östra. Foto Esbjörn Hillberg.

Östergarn östra.

Östergarn östra 1918. Foto Lotsverket.

Östergarn östra fyrplats 1925. Foto Lotsverket.

Östergarn östra bostadshus 1920. Foto Lotsverket.

Östergarn östra 1925. Foto Lotsverket.

Östergarn östra 1926. Foto Lotsverket.

Östergarn östra kanonhus 1925. Foto Lotsverket.

Östergarn. Arkiv Ingrid Saxvall 1962.

Östergarn. Arkiv Ingrid Saxvall 1962.

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":4,"maxzoom":18,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"300px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":8,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":57.442263,"lon":18.984843,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u00d6stergarn\n"}]}

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":false,"maxzoom":false,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"600px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":false,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":57.441555,"lon":18.961018,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/%C3%96stergarnsholm\" class=\"mw-redirect\" title=\"\u00d6stergarnsholm\"\u003E\u00d6stergarnsholm\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":57.442263,"lon":18.984843,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca class=\"mw-selflink selflink\"\u003E\u00d6stergarn\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":57.441357,"lon":18.959617,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/%C3%96stergarn_V%C3%A4stra\" title=\"\u00d6stergarn V\u00e4stra\"\u003EV\u00e4stra\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":57.434622,"lon":18.849887,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Katthammarsvik\" title=\"Katthammarsvik\"\u003EKatthammarsvik\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":57.42392,"lon":18.915972,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Herrvik\" title=\"Herrvik\"\u003EHerrvik\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":57.37,"lon":18.805,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Grynge\" title=\"Grynge\"\u003EGrynge\u003C/a\u003E\n"}]}

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
416000	C 7188	N 57 27, O 18 59	LFl(2) WR 15 s	16,5	F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Automatiserad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd m
1818	1919	1965	1965	29,5	36,2

Ön och sjömärket

Ön Östergarnsholm är cirka 200 hektar stor och ligger ca 2 distansminuter öster om Herrvik. Saknar el, vatten och hamn. Obebodd sedan 1960-talet, betas av får under sommaren.

• Ön är låg och saknar träd nästan helt. Öster om Östergarnsholm ligger revet Briterne. På segelfartygens tid användes passagen väster om Östergarnsholm. De större ångfartygen fick gå öster om ön.

• 1872 fanns förutom fyrplatsen tre fiskelägen på ön.

• 1928 drogs lotsplatsen i Herrvik in.

• Det östliga läget nära den baltiska kusten har under de två världskrigen inneburet sjöslag i fyrplatsens närhet (2 juli 1915) samt under andra världskriget omhändertagande av flyktingar.

• Ur Underrättelser 1852: ÖSTERGARN. Stenkummel i rund form, 14 fot högt, hvitkalkadt, försedt med 16 fot hög stång med svartmålad, rund tafla på toppen, uppfördes år 1850. Tjenar till rättelse för passerandet förbi Skånrefvet uti Östergarnssund. Kumlet är stående på fasta landet och hörer under Herrviks lotsplats. Pl. XIV.

Östergarn - Västra fyrplatsen

Bemannad: Västra fyrplatsen 1818-1919.

Östergarn - västra fyrplatsen. Foto DT, UV resp UV.

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Östergarns fyrplats. Havsfyr på Gotlands ostkust. Belägen i Östergarns socken av Gotlands län. Postadress: Katthammarsvik. Telegramadress: Visby.

Östergarns äldre fyr byggdes år 1817 och brann med stenkolseld till år 1849, då fyren påbyggdes och ändrades till lampfyr. Under tiden ombyggnaden pågick uppfördes en provisorisk stenkolsfyr. Den år 1849 ändrade fyren brann till år 1919, då den nuvarande fyren tändes. Fyrämnena vid den gamla fyren ha efter varandra varit stenkol, rovolja fotogen och lux.

Under krigsåret 1915 stod den 2 juli ett slag utanför fyrplatsen mellan ryska och tyska sjöstridskrafter. Kanonaden, som hördes långt inne i de inre landskapen, exempelvis på platser långt inne i Småland, varade vid pass en och en halv timme. Tyske minkryssaren Albatross styrde, svårt skadad, in mot land under motståndarnas beskjutning, och sattes på land ungefär 3,000 meter innanför fyrplatsen. Då kryssaren passerade föll granater ner på fyrområdet och personalen måste söka skydd. För detta under stridens hetta begågna neutralitetsbrott framförde den ryska regeringen till Sverige en oförbehållsam ursäkt.

Albatross fick 27 man dödade och ett antal sårade. På Östergarns kyrkogård ligger 25 av dessa stupade begravda och på Björks kyrkogård 2 man."

Fyren tändes

1816 den 2 april fastställde kung Karl XIII ritningarna till fyren.

1817 anlades fyrplatsen. Samtidigt revs ett äldre sjömärke, ett stenkummel som markerat högsta punkten.

• Av kalksten från platsen byggdes ett 8 m brett cylindriskt 12 högt torn för stenkolseldning inom lanterin "i enlighet med Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr. Ritat av C Wallenstrand.

• På fyrplatsen uppfördes ett boningshus för fyrmästaren och hans familj, en kolbod samt några uthus.

• Fyren tändes 1 september 1818.

• Den hölls tänd under tiden från 1 augusti till 15 maj, dvs den mörka delen av året.

Enligt Underrättelse 1842

ÖSTERGARN. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 57° 26'29". Long. O. 37° 8'25"

Fyrtornet på Östergarns-holmen uppfördes år 1817 och har från grunden, som är 30 fot hög, 55 fot. Lågan brinner på 77 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder skall denna fyr synas på 3 till 3 1/2 mils afstånd, men det är bemärkt, att holmen ofta besväras af dimmor, hvilka, i den mån de räcka fyren, hindra dess sigtbarhet. Ej långt från fyrtornet, som är beläget å högsta stället på ön, står fyrbetjeningens hus och ett uthus.

Enligt Underrättelse 1848

Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848

Östergarn. Täckt stenkolsfyr.

Lat. N 57° 26'29". Long. O. om Ferrö 37° 8'25". Long O. om Greenwichs meridian 18° 58'40"

Fyrtornet på Östergarnsholmen uppfördes år 1817 och har från grunden, som är 30 fot hög, 39 fot till altanen. Lågan brinner på 77 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 3 à 3 1/2 mils afstånd; men det är bemärkt, att holmen ofat besväras af dimmor, hvilka, i den mån de räcka fyren, hindra dess sigtbarhet. Ej långt från fyrtornet, som är beläget på högsta stället på ön, står fyrbetjeningens hus och ett uthus.

1849 höjdes tornet (till ungefär dubbla höjden) och försågs med ny lanternin, oljelampa och lins.

• Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med catadioptrisk krona (11 ringar). Oljelampa för rovolja.

• Under ombyggnadstiden tändes en provisorisk öppen kolfyr, en Polheimers fyrugn. Denna är den i Sverige sist byggda och den enda bevarade.

1852 installerades öster om tornet en klockstapel med mistklocka.

Enligt Underrättelser 1852

ÖSTERGARN. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°26'29". Long. O. om Ferrö 37°8'25”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°58'40”.

Fyrtornet på Östergarnsholm uppfördes år 1817 och inrättades till täckt stenkolsfyr. Det påbyggdes och förändrades år 1849 till lentillefyr af 3:e ordningen med stillastående sken och tändes som sådan första gången den 1 Oktober sistnämnda år. Tornet har från grunden, som är 43 fot öfver vattenytan, 51 fots höjd till altanen och 61 till fyrljuset, hvilket alltså lyser från 104 fots höjd öfver hafvet och bör i klart väder kunna synas på 3 till 4 mils afstånd; men det är bemärkt, att holmen ofta besväras af dimmor, hvilka, i den mån de räcka fyren, hindra dess sigtbarhet. Tornet, som är beläget på högsta höjden af holmen, är hvitrappadt och utmed detsamma står ett rödfärgat boningshus för fyrbetjeningen jemte ett af sten bygdt, hvitrappadt uthus, äfvensom en klockställning, deruti en malmklocka är uppstatt och med hvilken klämtning sker under mist och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Pl. II.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N 57° 26',4. Long O 18° 59',8.

• Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-.
• Fyrljusets höjd över vattenytan: 104 fot (31,2 m).
• Fyrtornet: av sten, vitt.
• Lysvidd: 16 (distans)minuter.
• Grundens höjd över vattenytan: 43 fot (12,9 m).
• Lysfält: runtom horisonten.
• Tornets höjd från grund: 70 fot (21,0 m).

Fyrtornet är uppfört på nordvästra och högsta delen av Östergarnsholm, belägen öster om Gotland. Det är vitrappat och nära därintill ligger fyrbetjäningens rödmålade boningshus, ävensom en stapel med ringklocka, med vilken klämtas under disigt väder och tjocka. Över holmen ligger stundom dimma, som hindrar fyren att vara synlig.”

Fotogen

1887 utbyttes oljelampa med rovolja mot fotogenlampa med veke.

1894 monterades en ställning på tornets topp, dit mistklockan flyttades upp.

• Den förra klockstapeln togs bort.

Östergarnsholm sommaren 1901.

Lux-ljus

1907 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus samt intermittenshylsa, urverk med lod, lodvikt 95,1 kg.

1908 erhöll fyrplatsen två mistlurar drivna med handkraft.

Lotsbarnskola

1905-1910 hade Östergarn lotsbarnskola. Lärare var: Alma Dörring

• 1905 Alma Dörring, 97 dagar, 4 elever varav 4 lots-/fyrbarn
• 1906 Alma Dörring, 99 dagar, 4 elever varav 4 lots-/fyrbarn
• 1907 Alma Dörring, 104 dagar, 4 elever varav 4 lots-/fyrbarn
• 1908 Alma Dörring, 103 dagar, 4 elever varav 4 lots-/fyrbarn
• 1909 Alma Dörring, 104 dagar, 4 elever varav 4 lots-/fyrbarn
• 1910 Alma Dörring, 105 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn

Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump". Dock för följande årtal tjänstgjorde Alma Dörring som lärare i Mellersta Lotsdistriktet (där Gotland ingick): år 1912, 1915, 1918, 1921 och 1925. Sedan togs lotsbarnskolan över av den allmänna Skolstyrelsen och redovisas inte längre i Lotsverkets handlingar.

Östergarn ersattes av Östergharnsholm på östra delen av ön

1919 släcktes fyren på den västra fyrplatsen - Östergarn, ersatt av en ny fyrplats på östra delen av ön - Östergharnsholm.

• Linsapparat och lanternin monterades ner och installerades i den nya fyren på den västra fyrplatsen.

Ledfyren - Östergarn Västra

1919 uppsattes på den västra udden av ön en på betongfot vit åttakantig fyrkur av järn försedd med 3:e ordningens mindre (750 mm Ø) trumlins, kallad Östergarn Västra.

Östergarnsholm - Östra fyrplatsen

Bemannad: östra fyrplatsen 1919-1965.

Östergarnsholm - Östra fyrplatsen, dito med rälsen till stranden resp. med räls och vagn. Foto UV, UV och UV.

Fyren tändes

1918-1919 anlades den östra fyrplatsen. Ett i betong cirka 30 m högt runt torn med lanternin och från den västra fyrplatsen överflyttad fyrapparat och lins. Ritat av Gustaf Getrén och F Lundeberg.

• Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med catadioptrisk krona (11 ringar). Lux-ljus samt intermittenshylsa driven av urverk med lod, lodvikt 95,1 kg.
• Fyrplatsen var försedd med järnvägsspår där en enkel tralla användes för att forsla upp förnödenheter från hamnen till fyren. Då vinden var tjänlig satte man segel på trallan för att driva fram den, annars gällde handkraft.
• Lotsbarnskolan var inredd i ett rum på övervåningen. Där fanns också ett rum med pentry för lärarinnan.

• Huvudfyr Fyrkaraktär: Int W 5s 17M. Ljus c:a 4,2 sek, mörker c:a 0,8 sek. Ljusstyrka: 10,000 HK. Lux-ljus. Vitt, runt 29,5 m högt betongtorn med ett 10 m högt svart bälte.

• Fyrskenet är förmörkat mellan 81 och 131 grad.

• Bifyr Fyrkaraktär: F R 9M. Lins av 4:e ordningen. Ljusstyrka: 150 Hk. I tornets nedre del. Visar fast rött sken mellan 223 och 272 grad.

• En svart- och vitmålad klockboj är förankrad c:a 2M NO från Östergarn, att varna för grundet Britterna.

1920 fick fyrplatsen mistsirén för komprimerad luft. Giver under tjocka var minut två tätt på varandra följande ljudstötar.

1921 byttes i den nya fyren trumlinsen ut mot en omgående planlins.

• Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en catadioptrisk planlins, omgående, kvicksilverlagring, driven med urverk och lod, lodvikt 200 kg.
• En bifyr anordnades med 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med 1 fack à 20°.

1958 byttes mistsignal med sirén mot tyfon.

Elektriskt ljus

1964 elektrifierades och automatiserades fyren.

Avbemanning och personal

1964 Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Östergarn

Östergarnsholm - Och sedan

1968 var fyrtornet 29,5 m högt, målat vitt med svart bälte upptill. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.

• Optisk karaktär: Bx(2) W 15 s 16,5 M. Lyshöjd: 36,2 m. Ljusstyrka: W 26 000 cd.

• Bifyr optisk karaktär: F R 11,5 M. Lyshöjd: 18 m. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv. Lysvinkel: 222-R-272°.

• • Sektorn omfattar det NO om fyren liggande grundområdet Briterne.

• Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 60 s. (2 + 4 + 2 + 52). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (ca 205 Hz och ca 260 Hz).

• Cirkulär radiofyr: RC 281. Räckvidd: 50 M. ID-signal: ÖN. Frekvens: 305,7 kHz.

1981 ersattes bifyren av en röd sektor i huvudfyren. Linsen byttes till

• 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins 310°, glödlampa 1000 W, elklipp.

2000 var tornet 29,5 m högt, målat vitt med svart bälte upptill.

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med 5+5 inslipade ringar, 300° + öppen 60°, 2x40W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier

Nuvarande karaktär: LFl(2) WR 15 s 16,5 M. (2,5 + 2,5 + 2,5 + 7,5). Lyshöjd: 36,2 m.

Östergarn - Och sedan

År 1994 överlät Sjöfartsverket fyren Östergarn - gamla Fyren - till den ideella föreningen Östergarn-Gammelgarns Hembygdsförening. Sedan dess har föreningen vårdat och visat fyren.

2020 upptäcktes äkta hussvamp i fyrens inredning. Angreppet var omfattande. Sedan dess pågår ett omfattande arbete med sanering och återställande i samarbete bland annat Länsstyrelsen. Allt angripet virke avlägsnades och brändes på plats. Därefter sanerades alla murade ytor. Inför 2023 återstår finputsning på de översta våningsplanen, slutmålning av de nya snickerierna samt ytbehandling av taket.

Länkar

• Ur Blänket 2014:2 Hilmer – 1900-talets svenske fyrbyggare, Mats Carlsson-Lénart

• Ur Blänket 2011:2 Ett fyrmästarhus på vift, Hans von Heijne

• Ur Blänket 2009:4 Östergarns fyrplats, Folke Sjögren

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning	Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden.
Klass	Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: I. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen	Fotogenglödljus, lins 3:e ordning. Mistsirén, 2 st. 10 hkr. Ellwe-motorer. Vitt, 29,5 m högt fyrtorn av betong med svart bälte. Maskinrummet beläget i övre delen av fyrtornet. Fyren anlagd år 1817.
Läge och natur	Ödslig och kal, c:a 3 km lång och 2 km bred, holme på östra sidan av Gotland.
Bostäder	Fm 3 rum och kök., Fv 2 rum och kök, Fb rum och kök. Värmeledning. Inga övriga bekvämligheter.
Hamn	2 st hamnar med båtslipar och mindre vågbrytare. Höst och vinter oskyddat läge.
Kommunikationer	Tjänstemotorbåt. 2 resor i veckan till Herreviks fiskehamn, därifrån buss och järnväg till Visby.
Postanstalt	Katthammarsvik, mindre by på fastlandet. Väg dit: 10 km från fyrplatsen.
Handelsbod	Herreviks fiskehamn. Väg dit: 3 dist.-min. öppen sjö.
Skola	B-skola i Östergarn, realskola i Visby. Inackorderingsbidrag.
Övrigt	Närmaste vattenkälla 100 m från bostäderna.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder	Finns ej.
Ägare	SjöV äger nuvarande fyr (0771-630000). De två gamla släckta fyrarna överläts 1994 till Östergarn-Gammelgarns Hembygdsförening.
Kontaktperson besök	Sven Norberg Hembygdsföreningen 0498-58039, båt Björn Svärd 0498-494905, 0701-446568. hemsida
Vägbeskrivning	Bilväg Visby - Herrviks fiskehamn c:a 55 km. Kör väg 143 från Visby, tag av mot Kräklingbo och Östergarn. Fyren ligger på Östergarnsholm, c:a 2 nm med båt NO om Herrviks fiskehamn. Från hamnen ca 15 min promenad till fyren och sedan ytterligare ca 20 min till de gamla släckta fyrarna. Inga reguljära båtförbindelser.
Övrigt	Öns äldsta fyr som tändes 1 september 1818 (lysvidd 3-3½ mil) stod på västra udden och var en täckt stenkolsfyr, landets första nybyggda enligt Löwenörns princip. Den förlängdes 1849, fick 3:e ordn. (1000mm) dioptrisk trumlins 5 fack á 72° med katadioptrisk krona (11 ringar), tvåvekig mekanisk rovoljelampa (förbrukning 15,7 cl/tim) och klassificerades som stillastående lentillefyr af 3:e ordningen, skenet syntes 3-4 mil. Tornet var vitrappat och en klockstapel med klocka fanns för mistsignallering. Under ombyggnadstiden användes en provisorisk fyr av sten med öppen stenkolseld (enligt Polheimers princip) som står kvar och utgör ett unikt byggnadsminne i svensk fyrhistoria. År 1887 installerades trevekig Denechaux fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim) och år 1907 luxljus (fotogenlampan som reserv) samt intermittentapparat med hylsa, urverk och lod (vikt 95,1 kg). Fyren släcktes 1919, ersattes av nuvarande fyr på östra delen av ön. Fyrapparaten med luxljus övertogs från gamla fyren och linsen var en 3:e ordn.(1000 mm) planlins, kvicksilverlagrad, urverk och lod (vikt 200 kg). En bifyr 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 60°, katadioptrisk krona och krans, tvåvekig fotogenlampa installerades samtidigt i tornet. År 1919 tändes också på västra udden en ny fyr, Östergarn Västra (nr. 416300, int.nr. C 7189) bestående av en vit åttakantig 2,5 m hög fyrkur på betongfot, en 4:e ordn. dioptrisk trumlins med 2 fack 110° och 60° samt AGA ljus. Söder om Herrvik finns Grynge fiskeläge med två gamla ensfyrar av sten på vilka fanns en öppen eld för att leda fiskebåtar till hamnen. Den inre fyren är c:a 3 m hög och den yttre c:a 1,5 m. Senare ersattes eldarna av fyrstänger i trä (ej kvar) på vilka man hängde upp fotogenlyktor.
Skydd enligt lag	Statligt byggnadsminne, 1935 gamla fyren och Polheimers fyr, 1992 hela fyrplatsen. År 2004 blev allt byggnadsminnen då de numera ägs av Hembygdsföreningen

Gotland södra delen

Klicka här för att se fyrarna på Gotland södra delen.

Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, täckt stenkolsfyr, fyroptik, mistsignal, Lux-ljus, intermittenshylsa, kvicksilverlagring, bifyr, solpaneldrift, Gotland, C Wallenstrand, lotsbarnskola