Risnäsudde
Risnäsudde, svensk f.d. bemannad fyrplats i inloppet till Grums, Vänern. Bemannad 1867-1963.
På Risnäsudde å östra sidan av Värmlandsnäs. Fyren leder till Åsfjorden och Norsälven med verksamheter som i dåtid Borgviks järnbruk och Liljedals glasbruk och i nutid Gruvöns pappersbruk.
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
961500 | C 6798-5 | N59 17,5, E13 09,6 | Fl(3) WRG 9s | 12,5 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1867 | 1916 | - | 1963 | 8,8 | 9,2 |
Området
Seglationen på Borgvik och Liljedal var två av anledningarna till fyrplatserna Stavik och Risnäsudde
Borgvik bruk i Grumsfjordens inre del ligger cirka 15 kilometer väster om Grums tätort och Slottsbron. Borgvik blev järnbruk på 1600-talet och hade sin storhetstid på 1800-talet. Från 1627 till 1924 producerade man järn, som mest 4 000 ton per år. Från Borgvik levererade en del av järnet till Eiffeltornet i Paris. Borgviks fortsatta utveckling kom att kretsa kring sågverk och träindustri.
I Liljedal fanns en gång Sveriges största glasbruk för buteljer. Liljedal ligger vid en vik av Vänern cirka 10 kilometer söder om Grums, strax norr om Säffle. Liljedals glasbruk var igång mellan år 1781 och 1917. Som mest hade man 150 glasblåsare som producerade över 13 miljoner flaskor per år. År 1898 hade hamnen vid glasbruket angjorts av 128 fartyg, varav 8 gick på England. År 1896 skedde en sammanslagning med Surte glasbruk och när även glasblåsningen 1917 flyttades till Surte, lades Liljedals glasbruk ned. Idag finns nästan inga spår kvar efter glasbruket, bara grundmurar, en minnessten och ett museum.
Gruvöns bruk i Grums är ett av Sveriges stora massa- och pappersbruk. Det ligger vid Vänerns strand, med landsväg och järnväg alldeles intill.
Fyrplatsen
1867 anlades fyrplatsen. Fyren bestod av ett rödmålat boningshus med torn på gaveln. Senare blev byggnaden helt vitmålad.
Original optik: (Någon typ av spegelapparat med envekig oljelampa för rovolja).
Ny fyr
1916 uppfördes i betong nuvarande fyr. Fotogenlampa med trumlins av 4:e ordningen.
- Fyrkaraktär: Int(2) WR 10s 11M. Lyshöjd: 9,2 m. Vit, åttkantig fyrkur på vitt 6,6 m högt betongtorn.
- Fyren belyser med intermittent sken följande sektorer:
Fyrsken Gräns Gräns Vitt 173 198 Rött 198 262 Grönt 262 344,5 Vitt 344,5 350
- Tornet på taket monterades ner och huset blev boningshus för fyrpersonalen.
1935 byttes fotogendriften till acetylen.
Den apparat för dalén-ljus som suttit i fyren på Skoghall flyttades över hit. Den var försedd med automatisk glödnätsbytare, den var byggd på AGA´s verkstäder i Stockholm och var den första i sitt slag, Tillverkningsnummer 1.
- Fyrkaraktär: Bx(3) 12 s
1963 installerades elektriskt ljus med dalén-ljus som reserv.
- Därmed var fyrplatsen automatiserad
Avbemanning och personal
1963 avbemannades fyrplatsen
Fyrvaktare
- 1867 - 1911 Per Andersson
- 1911 - 1924 Axel Persson, son till Per Andersson
- 1924 - 1947 Emil Andersson Bergman, svärson till Per Andersson.
- 1947 - 1963 Anders HELMER Bergman, son till Emil Andersson Bergman
För mer info om de som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Risnäsudde
Och sedan
2005 ersattes gasreserv med batterireserv och ny lampväxlare.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm) dioptrisk trumlins. 300W 240V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V). Landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: Fl(3) WRG 9s 12,5M. Lyshöjd: 9,2 m. "Vitt 8,8 m högt fyrtorn"
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Sålda och i privat ägo. |
Ägare | SjöV äger fyren |
Kontaktperson | Sjöfartsverket Norrköping 0771-630000. |
Vägbeskrivning | Fyrplatsen är belägen efter kusten mellan Segmon och Slottsbron. Tag av från E18 vid Malöga och kör mot Kållerud och sedan mot Körsvik. Tag sedan av till vänster strax efter Kållerud och kör mot Risnäsudde där vägen tar slut. Fyren är belägen längst ut på udden. |
Övrigt | Den första fyren som byggdes 1867 utgjordes av ett litet rödmålat fyrbostadshus med ett torn på taket vid ena gaveln. När nuvarande fyr i betong uppfördes 1916 monterades tornet på taket av det gamla fyrbostadshuset ner och huset byggdes om till bostadshus för fyrpersonalen. Fotogendrift användes fram till 1935 när man övergick till gasdrift och bland annat installerade den Dalénapparat (AGA tillverkningsnummer 1) som hade funnits på Skoghall från 1916. År 1966 installerades elektricitet och gasreserv. År 2005 togs gasreserven bort och ersattes av batterireserv samt lampväxlare. |
Skydd enligt lag | ej |
Några f.d. bemannade fyrplatser vid Vänern
Klick i kartan länkar vidare
Klick i bilden länkar vidare
Bastungen. Arkiv Venerns Seglationsstyrelse
Borhallsudde. Arkiv www.unc.edu
Djurö. Foto Leif Elsby
Duseudde. Foto Esbjörn Hillberg
Fogden med gamla fyrplatsen. Arkiv www.amal.se
Fällholmen. Arkiv Vänermuseet
Grimö. Arkiv Venerns Seglationsstyrelse
Gullsjö fyrar. Arkiv Lugnås Hembygdsförening
Gunnarsholmen övre. Foto Esbjörn Hillberg
Gälleudde. Foto SB
Hammarö Skage. Arkiv Hammarö Skärgårdsmuseum
Harnäsudde. Foto Esbjörn Hillberg
Hjortens udde. Vykort
Hösbacksholmen. Arkiv Hammarö Skärgårdsmuseum
Lakholmen. Foto Esbjörn Hillberg
Naven. Arkiv Vänermuseet
Risnäsudde. Foto Esbjörn Hillberg
Skoghall. Foto Esbjörn Hillberg
Smörhättan. Foto Esbjörn Hillberg
Stavik. Foto Gunno Quist
Stora Klubben. Foto LH
Strandudden Övre. Foto Esbjörn Hillberg
Stångudden. Foto Esbjörn Hillberg
Sätersholmen. Arkiv Hammarö Skärgårdsmuseum
Söökojan. Arkiv Hammarö Skärgårdsmuseum
Trädgårdsholmen. Arkiv Vänermuseet
Viksnäsudde. Arkiv Rigmor Melin
Vingens fyrplats, huvudfyren. Arkiv www.fotosidan.se
Inloppen till Gruvön, Skoghall, Karlstad och Kristinehamn
Klicka här för att se fyrarna i Inloppen till Gruvön, Skoghall, Karlstad och Kristinehamn.
Jfr Vänern, svenskt fyrväsende, vänerlots, Lurö, Liljedal