Viksnäsudde

Viksnäsudde, f.d. bemannad ledfyr i västra inloppet till Mariestad vid Vänern. Bemannad 1902-1925.

Å pynten av udden. S om farleden. 
I ledande sektor ligger två grund (minsta djup 4,1 m) 1100 m från fyren. Sektorn leder fritt från fyren till enslinjen hos fyrarna Snappudden men icke längre åt NO.
Ett 1,5 m grund ligger nära sektorns norra gräns 450 m från fyren som ligger cirka 5M V om Mariestads hamn.

Viksnäsudde. Foto Esbjörn Hillberg.

Viksnäsudde. Arkiv Rigmor Melin.

Viksnäsudde fyrvaktarboställe. Arkiv Lugnås Hembygdsförening.

Viksnäsudde_före_1928_då_bron_ännu_inte_förstörts_av_isen. Arkiv Vänermuseet.

Fyren Viksnäsudde och enslinjen vid Viksnäs, här markerad med rött streck. Arkiv Mariestads Fyrsällskap.

Syd om fyren Viksnäsudde står ensmärket Viksnäs övre, här nymålad och grann. Foto Mariestads Fyrsällskap.

Ensmärke Viksnäs nedre, nymålad och fotad av Mariestads Fyrsällskap.

Laddar karta ...

Området

Viksnäsudde blev lotsboställe år 1827. Den ligger inom ett stort skogsområde nära Sjöbergs herrgård i Björsäters socken. En sten med årtalet 1687 vittnar om att Kinneskogens kronopark sträckte sig hit. Den långa udden är änden av en höjdsträckning som går ut i Vänern.

Farvattnen var ett område för genomsegling och här stötte äldre leder samman. Sträckan in mot Mariestad var särskilt svår att angöra. Efter 1900 påbörjades anläggandet av fyrar och muddring och sprängning för farleder.

Syd om fyren står två ensmärken.

Fyrplatsen

WGS-84 Lat. N 58 42,7, Long. E 13 40,5. Sv. Nr. 1813. Int. Nr. -

1902 anlades fyrplatsen

På ett grund utanför udden uppfördes det 6,6 m höga tornet efter ritningar av lotsbefälhavare Knut Torkel Larsson.
Det bestod av ett nedtill öppet rödmålat fackverk och vit slät plåt.

Fotogenlampa med lins av 6:e ordningen.

Fyrkaraktär: F WRG 8M. Lyshöjd: 7,3 m. Vitt sexkantigt järntorn, öppet nertill.

Fyren belyser med fast sken följande sektorer:

Fyrsken	Gräns	Gräns
Vitt	63	71
Rött	71	93
Grönt	93	231
Vitt	231	236
Rött	236	272

En brygga ledde ut till fyren
Då fanns även en lysboj utanför udden.

1928 byttes fotogenlampan ut mot AGA-ljus med trumlins av 6:e ordningen

Samma år tog isen bryggan. Eftersom fyren med gasdrift inte krävde ständig tillsyn blev inte bryggan återuppbyggd.

1942 hade fyren Sv. Nr 1813

Fyrkaraktär: Bx 3s 10 M. Lyshöjd 7,3 m

1950 släcktes fyren samtidigt som en ny farled skapades genom Onsösundet. Där uppförde man fyrarna Onsösundet och Ekorn. Den gamla farleden förvandlades då till en så kallad dagled.

Fyrplatsen avbemannades

Nuvarande karaktär: (släckt)

Personal

Förste fyrvaktare blev lotsen Anders Petter Lundgren. Anders Petter blev lots någon gång under slutet av 1870-talet enligt Rigmor Melin. Han var hennes farmors far.

Anders Petter var gift tre gånger. I första giftet föddes bl.a. sonen Johan. Johan blev efterträdare till fadern på Viksnäs.

Första hustrun dog under dramatiska former. Vid ett lotsuppdrag rodde Anders Petter ut till den båt han skulle lotsa in i Mariestadsfjärden. Han glömde dock sina handskar i roddbåten och hustrun skulle räcka över dessa. Hon föll dock överbord och drunknade. Denna händelse finns dokumenterad i de flesta böcker som behandlar lots och fyrar i Vänern. Anders Petter avled 1926 i kallbrand.

Andre fyrvaktare blev sonen Johan Lundgren. Han var sjöman innan han tillträdde tjänsten som fyrvaktare. förutom sitt arbete med lotsning så gällde det för Johan och hans familj att försörja sig så gott det gick på vad sjö och jord kunde producera. Johan avled 1964 och är med sin hustru Lotten begravd på Björsäters kyrkogård.

Fyrvaktarbostället finns fortfarande kvar och är sommarstuga till släktingar.

För att få reda på mer om de som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Viksnäsudde

Viksnäsudde

Utdrag ur Lugnås Hembygdsförenings medlemsblad 1999 och 2005: Viksnäs med sitt läge var naturligt en lämplig plats för en fyr. Platsen hade sedan 1827 varit ett lotsboställe, men fyren byggdes och togs i bruk 1902. Fyren ligger på en kobbe, en klippa en bit ut i sjön och intilliggande bostad utgjorde fyrvaktarbostället. Farvattnen utanför Viksnäsudden var genomseglingsvatten för den äldre sjöfarten. Tidigare möttes även leden från Onsö och Mariestadstrafiken.

Vid byggandet av fyren muddrade man leden på vissa ställen in mot Mariestad. Tillsammans med fyren fanns även en lysboj utanför udden. Från början var fyren oljeeldad (veklampa) men från 1928 installerades AGA-ljus.

År 1950 går sjöleden in i en ny fas. Leden blir en dagsled och fyren dras in. Fyrtornet omvandlas till ett sjömärke.

Eftersom fyren var placerad ute i vattnet så var man tvungen att bygga en brygga ut i sjön för att kunna nå fram. Bryggan försvann tyvärr redan 1928 då isen tog den. Betongfundamenten finns fortfarande kvar. Samma år fick fyren gasdrift och daglig tillsyn var inte nödvändig och därför byggdes aldrig bryggan upp.

Fyrtornet är uppfört av lotsbefälhavare Knut Torkel Larsson och är av järn med rödmålade regelverk samt med vit slät plåt. Larsson härstammar från Åmål.