Hjortens udde

Hjortens udde, svensk f.d. bemannad fyrplats vid Dalbosjöns SV del i Vänern. Bemannad 1852-1982.

Farvattnen vid Hjortens udde med grunden utanför räknas till de mest besvärliga i Vänern.

1800 öppnades Trollhätte kanal, vilken förband Vänern med Västerhavet.

1832 öppnades Göta kanal, vilken förband Vänern med Östersjön. 1852 tändes fyren på Hjortens udde.

På Hjortens udde i Dalsland. Den enda fyrplatsen i Vänern anlagd av Lotsverket. Alla övriga i Vänern har anlagts av Venerns Seglationsstyrelse.

Förtoning över Hjortens udde enligt Beskrifning 1872.

Hjortens udde med antenner för D-GPS. Foto Esbjörn Hillberg.

Fyrvaktare med familj på Hjortens udde. Arkiv Hammarö Skärgårdsmuseum.

Hjortens udde. Bild ur fyrlista.

Hjortens udde fyrby. Foto Esbjörn Hillberg.

Systerfyrarna Fjuk och Hjortens udde. Ur Underrättelser 1852 om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken.

Lins och AGA-gasreserv på Hjortens udde. Foto Esbjörn Hillberg.

Hjortens udde. Foto Esbjörn Hillberg.

Acetylenflaskor för reservbelysning i Hjortens udde. Foto Esbjörn Hillberg.

Hjortens udde. Vykort.

Laddar karta ...

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
922400	C0415-18	N58°38,3 E12°39,9	Fl W 5s	13,5	F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Automatiserad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd m
1852	1852	1954	1982	15	18

Området

Som ett minne från tiden med inlandsis är ändmoränen Hjortens udde en del av den så kallade Mellansvenska israndzonen, som fortsätter på andra sidan Dalbosjön i ändmoränen Hinden. Likt Hindens rev har Hjortens udde med omgivande grund förr varit en ökänd skeppskyrkogård. Farvattnen vid Hjortens udde med grunden utanför räknas till de mest besvärliga i Vänern. Åtskilliga svåra tillbud och förlisningar har inträffat under århundradenas lopp.

På 1810-talet blev Hjorten ett eget lotsdistrikt. Fyrplatsen tillkom 1852 genom Kungl. Lotsverkets försorg. I äldre handlingar kallas ofta fyren för Hjortuddens fyr. Hjorten är den enda äldre fyrplats i Vänern som Kronan inrättat och drivit. Sjöfartsverket äger fortfarande Hjorten men sedan 1899 förvaltar Seglationsstyrelsen fyrplatsen och svarar för verksamheten. Fyrvaktarbostället är uthyrt till privatbostad.

Fyrhistorien har här en särprägel genom den dubbla kopplingen till både Kronan och Seglationsstyrelsen. Hjorten har även en av de äldsta nu stående trätornsfyrarna i landet

Fyren tändes

1851-1852 anlades fyrplatsen. Ett i trä cirka 15 m högt koniskt torn, med lanternin för sideralsken, 45 cm Ø, med oljelampa. Ritat av C F Carlsson. Bostadshus och uthus ritade av C Sandell.

Hjortens udde är tvillingfyr till Fjuk. Fyrarna är tillsammans med Malören föregångare avseende konstruktionen till Gotska Sandön och Heidenstammare.

Enligt Underrättelser 1852

HJORTENS UDDE. Stillastående Ledfyr.

Lat. N. 58°38'15”. Long. O. om Ferrö 30°49'50”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°40'5”.

På den yttersta i Dalbosjön utskjutande udden af Dalbolandet, Hjorten kallad, skall ett sexhörnigt, 45 fot högt fyrtorn af trä uppföras, deri en lysningsapparat, bestående af en vanlig lampa med försilfradt sideralsken, kommer att anbringas, hvars läge blifver 46 fot öfver grunden och omkring 69 fot öfver vattenytan. Fyrbyggnaden kommer att uppföras under sommaren och fyren att tändas i September månad innevarande år. Fyrskenet, hvilket skall utgå i alla riktningar, bör i sigtbart väder nattetid blifva synligt på 2 à 2 ½ mils afstånd samt gifva en god rättelse för seglationen på Dalbosjön och för undvikande af det farliga Hinna-refvet, äfvensom de vid Hjortudden liggande grund. Tornet blifver rödfärgadt från basen till två tredjedelar af höjden, men derofvan hvitmåladt, hvarigenom detsamma kommer att synas emot den höga och täta skogen på denna udde såsom ett ypperligt känningsmärke om dagen. Pl. VI.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 58° 38’,3. Long. O. 12° 40’,5.

Fyrapparaten: sideralsken med fotogenlampa.
Fyrljusets höjd över vattenytan: 61 fot.
Fyrtornet: av trä, nedtill grått, upptill vitt
Lysvidd: 8 till 10 minuter.
Grundens höjd över vattenytan: 16 fot.
Lysfält: alla riktningar mot sjön.
Tornets höjd från grund: 49 fot.

På den från Dalsland i södra delen av Vänern eller Dalbosjön utskjutande skogbeväxta Hjortens udde står det sexkantiga av trä uppförda nu spånklädda tornet, vars övre ovan skogen synliga del är vit. Fyrbetjäningens öster om tornet belägna boningshus är rödfärgade. Fyren avser att lämna rättelse för seglingen i Dalbosjön och för undvikande av det från östra stranden emot Hjortens udde utskjutande Hinna-revet, ävensom de kring Hjortens udde liggande grund. Fyrinrättningen anbringades 1852.”

1888 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke.

1895 utbyttes spegel för sideralsken mot omgående parabolisk spegel driven av urverk och lod, lodvikt 37 s, omloppstid 5 s. Fotogenlampa.

Fyrkaraktär: Bx W 5s 14M. Ljus c:a 0,2 sek, mörker c:a 4,8 sek. Spegel 50 cm. Lyshöjd: 18 m. Vitt sexkantigt 15 m högt torn.

1899 övertogs fyren av Venerns Seglationsstyrelse.

I början av 1900-talet kläddes tornet med plåt, som målades vit.

Hjortens udde 2003. Foto SBJ
Hjortens udde. Vykort

Elektriskt ljus

1954 automatiserades fyren. Den paraboliska spegeln byttes mot 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins. Fotogenlampan utbyttes mot elektrisk glödlampa med AGA-ljus som reserv. Lins tillverkad av Barbier, Benard & Turenne

1968 befanns tornet vara vitt.

Optisk karaktär: Bx W 5 s 13,5 M. Lyshöjd: 18 m. Ljusstyrka: W 7 000 cd.

Avbemanning och personal

1982 avbemannades fyrplatsen

Fyrmästare

1852-1866 Johan Philibert Söderqvist 1866-1871 Knut Wilhelm von Sydow 1871-1900 Johannes BörjessonFyrvaktare1852-1874 Sven Fredrik Svensson 1874-1912 Anton Dannberg

För mer info om de som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Hjortens udde

Och sedan

1993 installerades referensstation för D-GPS.

2001 hade Sjöfartsverket i drift 10 referensstationer för D-GPS varav en var Hjortens udde:

Station Hjortens udde

Latitud: N 58° 38' Longitud: O 12° 40'. ID: 467

Frekvens (kHz): 297,0. Ny frekvens (sep 2001): 302,0

2001, den 18-19 september, infördes för de svenska stationerna en ny sändarfrekvens, föranledd av antagandet av en ny frekvensplan för det europeiska maritima området. Samtidigt ändrades sändningshastigheten från 200 bit/s till 100 bit/s. Allt för att ge bättre separation mellan stationerna och mindre risk för störningar från andra sändare.

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins. Tillverkad av Barbier, Benard & Turenne.

Nuvarande karaktär: Fl W 5s 13M.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder	Fyrvaktarbostaden (3 rum och kök) disponeras av SjöVs fritidsnämnd.
Ägare	SjöV
Kontaktperson	Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000
Vägbeskrivning	Bilväg Vänersborg - fyren ca 40 km. Kör väg 45 norrut från Vänersborg, tag av vid Erikstad och kör via Grinstad till Hjortens udde.
Övrigt	Fyren, ritad av Nils Gustaf von Heidenstam, är ur byggnadshistorisk synvinkel intressant då den tillsammans med fyrarna på Malören och Fjuk, uppförda 1851-52, gavs den form som sedan skulle utvecklas ytterligare i Heidenstams järnfyrar. Fyren är den enda i Vänern som byggts och drivits av Kungliga Lotsverket. Hjortens Udde och Fjuk (Vättern) behövdes då sjöfarten på de stora sjöarna hade ökat markant sedan man öppnade Göta Kanal 1832. Fyren tändes september 1852, klassificerades som stillastående ledfyr och dess sken syntes 2-2½ mil vid klart väder. Bostadshuset från 1852 tillbyggdes 1872 för att inrymma två lägenheter. År 1888 byttes rovoljelampan ut mot en envekig fotogenlampa med föränderlig bränsleyta. År 1895 byttes den ursprungliga sideralskensspegelapparaten ut mot en roterande parabolisk spegel (spegeldiameter 50 cm) som satt på en axel vilken drevs av ett urverk med lod (vikt 37 kg) och hade en omloppstid på 5 sekunder. Fyrljuset kom från en nyinstallerad envekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. År 1899 övertogs fyren av Vänerns Seglationsstyrelse. Vid automatiseringen 1954 utbyttes fotogenlampan mot elektrisk lampa (250W 220V) med AGA-reserv. Gasreserven byttes 2007 mot batterireserv. Sedan 1993 är Hjortens udde en referensstation för DGPS.
Skydd enligt lag	Beslutad 7/12 2017 som statligt byggnadsminne: Hjortens fyrplats, Udden 1:35, Mellerud kommun

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

Fyr 29 Hjortens udde

Hjortens udde fyr i Venern, som tillkom på grund af samma Kungl. bref som Fjuks fyr, uppfördes 1852. Fyrtornet af trä, som uppfördes på entreprenad, var sexkantigt och 50 fot högt med lanternin och sideralskensapparat och kostade 3.623 Rdr banko. Fyrapparaten utgjordes af ett sideralsken med 0,45 meters diameter och lampa med föränderlig nivå för rofolja och en veke som visade fast, hvitt sken.

År 1888 uppsattes en ny lampa med föränderlig nivå för fotogen och veke.

År 1895 nedtogs den gamla fyrapparaten och i dess ställe uppsattes en ny spegelapparat för en kostnad af 1.657 kr. Fyrapparaten, som visar en hvit blänk hvar 5:e sekund, består af en parabolisk spegel med 500 m/m diameter, som medelst ett urverk roterar kring en axel samt lampa med konstant nivå för fotogen och en veke.

År 1899 öfverlemnades fyren till Direktionen för sjön Venern.

Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet

År 1955 infördes elektriskt ljus med aga-reserv, varvid ljusstyrkan ökades till 600 hefnerljus.