Djurö

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Djurö, svensk f.d. bemannad fyrplats i Vänern. Bemannad 1874-1969.

Djurö ligger NO om Lurö, i norra delen av Djurö skärgård. Fyrskenet är skymt av skog cirka 290 - cirka 040 grad.
VänernÖstra karta ritad.jpg
Fl(2) 10s.jpg

SweFlag.jpg VSS logo .jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg

Djurö fyrplats. Foto LH.
Djurö fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg.
Djurö lins. Foto Esbjörn Hillberg.
Djurö fyrplats mede fyrvaktare (står vid staketet). Arkiv Hammarö Skärgårdsmuseum.
Djurö fyrplats. Foto Leif Elsby.
Djurö hade fram till 1951 en omgående spegelapparat driven av urverk och lod. Här visas den på Naven. Vänermuseet. Foto Leif Elsby.
Djurö fyr med supertyfon. Foto Leif Elsby.
Djurö skylt supertyfon. Foto Leif Elsby.
Djurö med supertyfon på taket. Arkiv Vänermuseet.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
946300 C0415-555 N58 52,4 E13 28,4 Fl(2) WR 10s 9,8 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1874 1912 1969 1969 13,2 17,9


Isolerad

Ön Djurö ligger långt från det mesta i södra halvan av Vänern. Över vattnet är det "kortast" avstånd till Lurö och Värmlandsnäs även om Djuröborna räknas som Torsöbor i kyrkligt och kommunalt avseende.

Djurö lär ha varit Sveriges mest isolerade, bebodde fyrplats både geografiskt och vad gäller möjlighet till kommunikationer. Årstider och sjöns växlingar styrde liv och arbete. Under perioder med isläggning och islossning kunde invånarna var avskurna från yttervärlden i månader. Elektrifiering kom inte hit och det gjorde telefonledningarna inte heller. Först i sent 1940-tal fick fyrplatsen, telefon - radiotelefon. Under sommaren var däremot Djurö en del av det nätverk som band samman öarna i centrala Vänern vad gäller fiske sjöfart, kontakter och släktskap.

Platsen för barnens skola blev ofta Lurö eller Eskilsäter på Värmlandsnäs, eller på Brommö, Torsö eller Kållandsö. Öbornas stad var Mariestad. Där sålde man fångsten från fisket. Där provianterades ofta även för vintern även om de närmaste handelsbodarna fanns i Brommösund på Torsö och i Gaperhult i Eskilsäter.

Fyren tändes

Djurö var påtänkt som fyrplats redan 1832 men det kom att dröja till 1874 innan fyren byggdes.

1874 byggdes på Noludden fyren som ett boningshus med torn på taket.

  • Huset var rödmålat med grått skiffertak.
  • Rödmålad uthuslänga med grått skiffertak och fähus, visthusbod och vedbod.

Original optik: Parabolisk spegel (diameter 50 cm), roterande, urverk med lod och fotogenlampa

Förändringar

1912 byggdes i putsad kalksten nuvarande fristående fyrtorn cirka 15 m norr om det gamla.

  • Spegelapparaten från den gamla fyren flyttades över till den nya.
  • Fyrkaraktär: Bx(2) W 10s 13M. Spegel c:a 50 cm. Ljus c:a 0,4 sek, mörker c:a 2 sek, ljus c:a 0,4 sek, mörker c:a 7,2 sek. Lyshöjd: 17,9 m. Vit fyrkur av järn på 10 m högt, åttkantigt vitt stentorn med 2 röda bälten.
  • Lyser horisonten runt med undantag av från c:a 290 över 0 till c:a 40 grad, där fyren skymmes av skog.
  • Boningshuset och den gamla fyren revs och det nuvarande boningshuset uppfördes.

1928 infördes mistsignalering med Supertyfon och motordriven kompressor.

1951 byttes spegelapparaten ut mot nuvarande 4:e ordningens trumlins

1965 automatiserades mistsignalen på Djurö med en dimdetektor. Denna gav start till den motordrivna kompressorn.

1969 fick fyren AGA-ljus.

Avbemanning och personal

1969 avbemannades fyrplatsen

Fyrvaktare

  • 1874-1900 August Andersson Funke, köpte ön Djurö för en kopparkittel, sålde 1874 norra udden, Noludden, till Seglationsstyrelsen
  • 1900-1915 Frans Gottfrid Persson. Maka Ulrika. Flera barn
  • 1916-1922 Thorvald Alfredsson Svensson. Makan Adina var fyrvaktardotter från Stångudden
  • 1922-1927 Adina Ottersten Svensson Nilsson tog över efter sin avlidna make Thorvald.
  • 1927-1932 Adina blev biträdande fyrvaktare då mistsignal infördes. Omgift 1932 med Karl Ottersten
  • 1927-1942 Petrus Svensson ordinarie, svåger till Adina
  • 1932-1942 KARL Johan Ottersten extra fyrvaktare
  • 1942-1950 KARL Johan Ottersten, gift med Adina, ordinarie
  • 1942-1951 Karl ERIK Ottersten fyrbiträde
  • 1951-1963 Karl Erik Ottersten ordinarie
  • 1963-1969 Bertil Ottersten tillsyningsman till dess att fyrplatsen avbemannades

För mer info om de som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Djurö

Och sedan

1994 ersattes gasdriften och infördes elektriskt ljus drivet med solpanel och batterier.


Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm) dioptrisk trumlins (LLGA-500), 20W glödlampa. Landkabel

Nuvarande karaktär: Fl(2) WR 10s 9,8M. Lyshöjd: 17,9 m. Vitt 13,2 m högt fyrtorn med två röda bälten

Länkar

  • Radio SR Ensamma på Djurö fyr, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min). Medverkande: Benny Jansson, barnbarn till Lars. Klara Eriksson, en av ungdomarna som var ensam på fyren, arkivintervju från 1983. I programmet hörs även radioreportern Claes Astin.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Fyrhuset beläget nära fyren hyrs ut veckovis och ett hus beläget i en vik längre söderut hyrs ut per natt och fungerar mer som vandrahem. Bokas genom öns tillsyningsmän: Anders Ydergren 0708-256482 eller Rune Ydergren 0510-10150, 0708-256483
Ägare SjöV äger fyren, Naturvårdsverket äger alla hus och marken.
Kontaktperson Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Fyren är belägen på Noludden på norra delen av ön Djurö i Djurö skärgård och nationalpark ca 7 nm ONO om Lurö. Båttransport till Djurö från Läckö bokas genom tillsyningsmännen (se ovan).
Övrigt Djurö var påtänkt som fyrplats redan 1832 men det dröjde ända till 1874 innan den första fyren som bestod av ett fyrtorn på taket av ett rött bostadshus byggdes. År 1903 gjordes någon typ av förbättring på fyrljuset.

Nuvarande fristående fyrtorn byggdes 1912 ca 15 m norr om den gamla fyren vilken då revs tillsammans med det gamla bostadshuset. Lanterninen och spegelapparaten flyttades till den nya fyren och samtidigt byggdes nuvarande fyrbostadshus. Spegelapparaten användes fram till 1951 då nuvarande lins installerades. År 1969 automatiserades fyren med AGA gasutrustning och 1994 byttes gasen ut mot solpanel med batterier.

Mistsignalering med motordriven tyfon ägde rum mellan 1928 - 1969.

Skydd enligt lag Föreslagen som byggnadsminne. Ön är nationalpark sedan 1991.

Några f.d. bemannade fyrplatser vid Vänern

Klick i kartan länkar vidare

SkoghallSkoghallRisnäsuddeRisnäsuddeÅsnegrundetÅsnegrundetStavikStavikGunnarsholmenGunnarsholmenStånguddenStånguddenMegrundetMegrundetNavenNavenPålgrundenPålgrundenHjortens uddeHjortens uddeGälleuddeGälleuddeNormansgrundetNormansgrundetGöta älvTrollhätte kanalHammarö SkageHammarö SkageSöökojanSöökojanStranduddenStranduddenLakholmenLakholmenHarnäsuddeHarnäsuddeSjötorpSjötorpBorhallsuddeBorhallsuddeSmörhättanSmörhättanDjuröDjuröGöta kanalVanäsVanäsFjukFjukLidköpingLidköpingMariestadMariestadVänerVätterKomposit.jpg
Bildinformation

Klick i bilden länkar vidare

Inloppen till Otterbäcken, Sjötorp och Mariestad

Klicka här för att se fyrarna i Inloppen till Otterbäcken, Sjötorp och Mariestad.


Jfr Vänern, svenskt fyrväsende, vänerlots