Brämön
Brämön, svensk lotsplats och f.d. bemannad fyrplats i Bottenhavet. Bemannad 1859-1972.
Sundsvallsleden. Utanför inloppet till Sundsvall. I havsbandet SO om Sundsvall. Dagerfyring 1/11 - 31/3 (enligt Svensk Fyrlista 1968).
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 153600 | C 6030 | N 62 13, O 17 44 | Oc(2) 20s | 18 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1859 | 1948 | 1972 | 1972 | 16,3 | 31,2 |
Lotsplats
Saxat från www.lotsarnastockholm.se
1820 Första gången nämnd i lotsverkets reglementen men första lotsen möjligen början av 1700-talet
1837 vid Refsudden fick Bremö sin första lotsuppassningsstuga
1859 byggdes Fyren på norra Brämön och fyrfolket började bo året om på ön.
1863 Ur reglemente: Lotsningsområde; från Bremö till Sundsvall respektive Åstholmen eller Tynderösund, Agö, Galtström, Gnarps masugn, Stockvik, Arnövik, Vifsta varv, Svartvik, Sund, Skönvik, Lögde bruk till och från sjön.
1868 Ur reglemente: Lotsarna uppassa vid Bremö fyr och i Bremösund och möta fartyg ¼ mil utanför grunden samt ½ mil söder om Bremökalv. Vid Bremöfyr på en signal stång är lotskulan hissad.
1868: Åtal mot kronolots vid Bremö JE Mellberg för grundstötning i Sundsvalls skärgård med skeppet DRAKEN. 1mån fängelse och suspenderad.
1879 den 20 okt: Tre lotsar från Bremö lpl lämnade under OSO-lig storm med hög sjö och snötjocka lots åt norska barkskeppet ANTILOPE. Belöning 60 kr
1874 Lotsutkiksställning uppfördes
1886 Byggdes en signalstång vid Bremö lpl
1888 byggdes ett vakthus
Efter stadsbranden i Sundsvall 1888 började även lotsarna i större utsträckning bo permanent på ön. När lotsarna blev fler köpte de stugor även i Hamn och Viken (Norrhamn).
1894 tillhörde lotsplatsen Sundsvalls lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Per Daniel Löf, f. 1834
- Mästerlots: Ernst Edvard Theodor Schön, f. 1853
- Lots: Lars Peter Pettersson, f. 1854
- Lots: Nils Wickman, f. 1845
- Lots: Joel Emanuel Byberg, f. 1854
- Lots: Johan Anshelm Lund, f. 1857
- Lots: Thomas Viktor Gustaf Montelius, f. 1862
- Lots: Nils Magnus Sundin, f. 1862
- Lots: Karl Leonard Mellberg, f. 1864
- Lots: Gust. Victor Johannes Montelius, f. 1865
1895 Ny däckad lotskutter
1899 20 okt utgick i båt från Bremö lpl under orkanlik storm en mästerlots och två lotsar för att bistå S/S BRENTLOR från London och lyckades med fara för egna liv sätta lots å fartyget. Båtlaget erhöll en belöning av 120 kr.
1903 nytt lotsuppassningshus flyttades från Storjungfrun
1903 Sundsvalls Åstholmen och Bremöns lotsplatser sammanslogs
1920 års båtbestånd:
- 1 däckad kutter byggd 1912 i ek, 10.8×3.8, 12 hk Skandia
- 1 motorbåt byggd 1902 i furu, 7.5×2.3 med 6 hk Alecta
- 1 motorbåt byggd 1893 i furu, 7.7×2.3 med 5hk Alecta
- 1 segelbåt byggd 1900 i furu/ek 7.7×2.6
- 1 segelbåt byggd 1888 i furu/ek, 6×1.9
- 1 segelbåt byggd 1895 i furu/ek, 5.6×1.8
- 1 st roddbåt i ek
1936 upphörde lotsplatsen på norra delen av ön och hela lotsverksamheten förlades åter till Sanna. Då fanns på norra Brämön tolv lotsar, fem fiskare och nio sommargäster. Den siste yrkesfiskaren lämnade ön 1949. Samma år byggdes nuvarande fyr öster om Norrhamn. Brämö lotsplats upphörde helt och hållet 1965 i och med att Sundsvalls lotsplats byggdes på Spikarna (Alnön). Fyren automatiserades 1972 och därmed flyttade även fyrpersonalen från ön.
1938 Lotsuppassning i land vid Bremöns fyr flyttades till en därutanför kryssande motorkutter.
1964 indrogs Brämöns lotsuppassning
Fyren tändes
1859 anlades fyrplatsen. Fyrtornet var runt och 15 meter högt. Det byggdes med gult, eldfast tegel från Höganäs. Fyren ritad av C Sandell och uppfördes av murarmästare Jonas Nilsson, Sundsvall. Tändes 1:a gången 15/10 1859.
- Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) var en dioptrisk trumlins 5 fack à 60°, samt metallspegel i 1 fack à 60°, alla linsfack med catoptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), stillastående, oljelampa med rovolja.
- Personalbostäder: Fyrmästare 2 rum och kök samt expedition. Fyrvaktare och fyrbiträde 1 rum och gemensamt kök.
- Hela anläggningen inkl bostäder kostade 63.500 rdr.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 62° 13’,1. Long. O. 17° 45’,5.
- Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-, stillastående.
- Fyrljusens höjd över vattenytan: 101 fot (30,3 m).
- Fyrtornen: av sten, ljusgult.
- Lysvidd: 14 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 50 fot (15 m).
- Lysfält: från NV, över N, O och S till SV t V.
- Tornets höjd från grund: 51 fot (15,3 m).
Fyren är uppförd på den utanför inloppet till Sundsvall liggande Brämöns nordöstra ände. Det ljusgula fyrtornet, jämte väster därom på ett avstånd av omkring 260 fot (78 m) belägna rödfärgade bonings- m fl hus, utgör om dagen goda sjömärken. Lotsar uppassa på platsen, och tillkännager hissad signalkula, att lots finnes att tillgå.”
1887 utbyttes rovoljelampan mot en fotogenlampa med pumpverk och 4 vekar.
1890 erhöll fyrplatsen en mistlur driven för hand.
Telefon
1897 blev Brämön internationell signalstation. En telefonkabel drogs till ön och en telefonväxel installerades i fyrmästarens expeditionsrum.
1905 installerades en maskindriven mistsirén med tryckluft.
Lux-ljus
1909 utbyttes fotogenlampan med veke mot ett Lux-ljus med tre glödnät. Ljusstyrkan ökade från 5,000 till 15,000 Hefnerljus.
- Fyrkaraktär: F W 16M. Lins av 2:a ordningen. Lyshöjd: 30 m.
- Lyser från 123 över 0 till 22 grad.
1912 anlades en signalstation för fyrskepp och isförhållanden med en ställning NO om fyren i S-N riktning.
- Is- och fyrskeppssignaler givas medelst svarta ballonger och koner, som hissas å en NO från fyrtornet stående signalställning, vilken står i riktning S-N.
- Signalerna betyder:
- 1 Fyrskeppet Grundkallen är icke på stationen.
- 2 Fyrskeppet Finngrundet är icke på stationen.
- 3 Fyrskeppet Västra Banken är icke på stationen.
- 4 Fyrskeppet Sydostbrotten är icke på stationen.
- 5 Fyrskeppet Norströmsgrund är icke på stationen.
- 6 Is vid Skag.
- Signaleringen rörande fyrskepp, som för vinterperioden blivit från sin station intaget, inställes 8 dagar efter fyrskeppets avgång från stationen och återupptages i god tid på våren före fyrskeppets utläggande.
- Signaleringen rörande isförhållandena inställes, då sjöfarten för vinterperioden upphört i de farvatten, som signaleringen omfattar, och återupptages i god tid på vären.
- När lotskuttern från Bremö lotsuppassningsställe på grund av hård vind eller svår sjögång icke kan utgå från hamnen vid Bremö fyr, utan nödgas utgå från Bremösund, tillkännagives detta medelst hissande under en vågrät signalstång, utriggad från Bremö fyrs altan, av 2 svarta vävkulor under dager och en lanterna visande rött sken under mörker.
- Internationell signalstation.
1920 Mistsirén: driven med maskinkraft, giver under tjocka var 20:e sek en ljudstöt av 2 sek varaktighet.
- Ljud c:a 2 sek, tystnad c:a 18 sek.
1925 installerades en von Otters klippapparat med urverk och lod, lodvikt 50 kg.
1925 byggdes bostäderna ut, så att fyrvaktare och fyrbiträde fick var sitt rum till.
1927 utbyttes mistsirénen mot en tyfon driven av tryckluft.
1930-talet borrades en brunn för dricksvatten. Båthamnen i Varpet anlades. Rälsbana byggdes upp till fyren.
Elektriskt ljus
1937 elektrifierades fyren.
- Strömmen togs från ett eget elverk som drevs med två Bolinder råoljemotorer.
- Tyfonen utbyttes mot en Nautofon, som monterades på ett 20 meters fackverkstorn på Revudden NO om fyren.
- Cirkulär radiofyr installerades.
1944 monterades och anslöts en vindgenerator.
1946 utbyttes von Otters klippapparat mot en elklipp.
Ny fyr
1948 byggdes i betong ett nytt 16,3 m högt torn, 10 m syd om det gamla. Konstruerat av R V Frost och uppfört av Lotsverkets arbetslag.
- Lanternin och fyrapparat flyttades över till den nya och försågs med glödlampa 1000 W och elklipp, matad via kraftkabel som dragits till ön.
- Det gamla i tegel revs.
1951 försågs fyrplatsen med en radar, som 1:a fyrplats i Sverige.
- Den hade tidigare suttit på ett fartyg och skänktes nu av Sjöräddningssällskapet. Enligt Svensk Sjöfartstidning nr 49 1951: "Bremö fyr är den första i Sverige som får radar, och man väntar att den skall bli till stor nytta både för lotstjänsten och för sjöräddningen. Anläggningen kommer längre fram att kompletteras med radiotelefon."
1968 Tornet målat vitt med svart bälte.
- Optisk karaktär: Int(2) WRG 20 s 16 M. Ljusstyrka: W 50 000 cd, R 14 000 cd, G 7 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 1 ljud var 20 s (6 + 14) placerad på udden NO om fyren.
- Cirkulär radiofyr: RC 162. Räckvidd: 50 M. ID-signal: BM. Frekvens: 308,0 kHz. Ingick i kedjan Skags udde, Hemsö, Mäntyluoto (finsk), Brämön, Kylmäpihlaja (Raumo) (finsk).
Brämö. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Brämö gamla fyr
Brämön boningshus. Foto E Hillberg
Lotsbarnskola
1908-1910 hade Brämön lotsbarnskola. Lärare var Alma Nyqvist följd av E Söderhäll
- 1908 Alma Nyqvist, 114 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1909 Alma Nyqvist, 110 dagar, 7 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1910 E Söderhäll, 98 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats. Åren före och efter gick barnen i allmänna sockenskolan.
Avbemanning och personal
1972 automatiserades fyren.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Brämön
Och sedan
1986 stängdes mistsignaleringen.
1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift.
- Sändningarna med radiofyr på Brämön stängdes.
2000 var tornet 16,3 m högt, målat vitt med svart bälte.
Nuvarande optik: originallinsen används fortfarande, försedd med 2x1000W 120V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: Oc(2) WRG 20s 18M. Lyshöjd: 31,2 m.
Länkar
- Ur Blänket 2009:2 Bremö fyr 150 år, Kerstin Brage
- Ur Blänket 2013:4 Bremö fyr Minnesanteckningar, Fritz Montelius
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Hundvakt och mistlursserenader" , Sundsvalls Tidning 1934. 5,2MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Bremö 90 år" , Sundsvalls Tidning 1949. 2,4MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Fyrmästaren var en skogvaktare" , Sundsvalls Tidning 1949. 4,9MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Hos de isolerade" , Sundsvalls Posten 1960. 7,3MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Ny överrock" , Sundsvalls Tidning 24 mars 1970. 3,7MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Uppbrott från Bremön" , Sundsvalls Tidning 1972. 2,8MB
- Radioprogram SR P4 Västernorrland 2018: Fyrar i Västernorrland: Ljus i öster - Brämön (11 min)
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. hela semestertiden |
| Klass | Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: D. |
| Fyrinrättningen | Elektrisk fyr, lins 2:a ordningen. Radiofyr. Nautofon, 2 st. 50 hkr. Bolinder-motorer. Gult, 15 m. högt fyrtorn av tegel försett med svart bälte och sammanbyggt med maskinhuset. Fyren anlagd år 1859. |
| Läge och natur | Skogbevuxen c:a 5 km. lång och 3 km. bred ö i havsbandet SO Sundsvall. Mindre planteringsland |
| Bostäder | Fm 4 rum och kök, Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök. El. ljus, för övrigt inga bekvämligheter. |
| Hamn | Mindre cementbrygga och slip. Hamnen mycket liten och oskyddad för nordliga vindar. |
| Kommunikationer | Personalens båtar. Höst- och vintertid vanligen 1 resa i veckan, sommartid oftare, till Löruddens fiskeläge. Väg dit: 2,5 dist.-min. öppen sjö. Bussförbindelse Lörudden-Sundsvall, c:a 35 km. |
| Postanstalt | Sundsvall. Väg dit: 2,5 dist.-min. öppen sjö och c:a 35 km. bussresa. Posten kan lämnas och hämtas vid Löruddens fiskeläge, emedan postväska sändes med bussen till Sundsvall, sommartid dagligen, höst och vinter 3 ggr. i veckan. |
| Handelsbod | Löruddens fiskeläge. |
| Skola | B-skola Björkön, A-skola Njurunda, realskola i Sundsvall. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Ersättning för personalens båtar 50 kr. per år. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Alla bostadshus med tillhörande mark är friköpta. Inga övernattningsplatser. |
| Ägare | SjöV äger fyr och maskinhus |
| Kontaktperson | Caj Brage 0703-392270, Kerstin Brage 0706-509319. Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
| Vägbeskrivning | Bilväg Sundsvall - Lörudden c:a 30 km. Kör väg E4 söderut från Sundsvall, tag av vid Njurundabommen och kör mot Lörudden på Björkön. Fyrplatsen ligger på utsidan av Brämön c:a 2,5 nm med båt från Lörudden. |
| Övrigt | Fyren konstruerades av Heidenstam och utrustades från början med linsapparat och moderatörlampa för rovolja. År 1888 utbyttes moderatörlampan mot en fyrvekig (diameter yttre veken 9 cm) Denechaux fotogenlampa med pumpverk (förbrukning 75 cl/tim). År 1909 ersattes denna av ett trelågigt luxljus, vilket medförde att ljusstyrkan ökade från 5.000 till 15.000 Hefnerljus. Fyren elektrifierades 1937 (1000W 110V lampa). År 1925 installerades en klippapparat som drevs av ett uppdragbart urverk med lod (vikt 50 kg). Apparaten nedmonterades 1946 och ersattes av en elektrisk klippapparat.
Den äldsta fyren från 1859 var byggd av gult tegel och användes till 1948 då en ny cylindrisk betongfyr uppfördes ca 10 meter syd om den gamla. Den gamla fyren revs och lanternin och lins överflyttades till den nya. Det fanns även en lotsstation och en lotsbarnskola på Brämön. Ett mycket gammalt fiskekapell samt ett intressant lokalt museum kan besökas i den lilla ”fiskebyn” vars namn är Norrhamn. |
| Skydd enligt lag | ej |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se de svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 61 Bremö
Förvaltningen för sjöärendena föreslog i skrifvelse till Kungl. Maj:t år 1857 uppförandet af en fyr på Bremö eller i trakten däraf, hvartill Kungl. Maj:t af Rikets Ständer begärde anslag, hvilket ock beviljades samma år. I skrifvelse af d. 2 Februari 1858 ålägger Kung. Maj:t dock Förvaltningen att uppgifva lämpligast platsen för tornets uppförande, äfvensom hvilket byggnadssätt som företrädesvis bör följas, hvarå till svar Förvaltningen föreslår, att fyrtornet måtte få uppföras af sten på Bremön, ”hvilken utgör en viktig angöringspunkt för fartyg, som komma söderifrån och att alltså, derest en fyr der inrättades, de fartyg, som vore destinerade längre norrut, deraf erhöll nödig rättelse under fortsättning af sin segling, äfvensomatt, om fyren uppfördes på annan punkt än Bremön, de fartyg, som till ett antal af flera hundrade, årligen besöker Sundsvall, under den mörka årstiden icke kunde med säkerhet angöra farvattnet dit. Detta förslag samt ritningar godkändes af Kungl. Maj:t i skrifvelse af den 22 Februari 1859.
Fyrtornet, som uppfördes på entreprenad af sten år 1859, är rundt och har en höjd af 51 fot. Fyrapparaten, linsappapparat af 2:a ordningen visande fast, hvitt sken, består af 5 linsfack, hvardera om 60⁰ och innehållande krona, trumma och krans, en sferisk metallspegel samt moderatörlampa för rofolja och 3 vekar.
Hela fyranläggningen kostade 63.569 Rdr och var fyrens ljusstyrka 3000 Häfnerljus.
1888 utbyttes rofoljelampan mot en lampa med pumpverk, för fotogen och 4 vekar och blef då fyrens ljusstyrka 5000 Häfnerljus.
1909 uppsattes i fyren en trelågig Luxlampa, varande då ljusstyrkan 15.000 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1925 insattes en med ett urverk driven intermittensapparat, varvid fyrkaraktären ändrades till intermittent sken med 2 korta förmörkelser var tjugonde sekund.
Kostnaden för ändringen uppgick till 1282 kronor.
År 1926 uppsattes i fyren en klippapparat, bestående av en ram med 40 persienner i 3 våningar, samt 2 ramar med färgade glas. Fyrens karaktär ändrades så, att den kom att visa vitt, rött och grönt intermittent sken med 2 korta, tätt på varandra följande förmörkelser var tjugonde sekund samt vitt klippsken var femte sekund sålunda:
- grön intermittent sken från 123⁰ till 137⁰
- vitt ____”_________”____”__ 137⁰__”__ 140⁰
- rött ____”_________”____”__ 140⁰__”__ 152⁰
- vitt ____”_________”____”__ 152⁰__”__ 340⁰
- vitt klippsken__________”__ 340⁰__”___ 22⁰
Ljusstyrkorna för vitt, rött och grönt sken 15000, 3700 och 1800 hefnerljus.
År 1937 utbyttes fyrbelysningen medelst fotogenglödljus mot elektrisk belysning, varvid fyrkaraktären bibehölls. Ljusstyrkorna för vitt, rött och grönt sken ökades till 90000, 22500 och 1800 hefnerljus.
År 1946 borttogs persiennerna och ersattes med tvenne skärmar med röda glas. Två elektriska klippapparater, EKDB-160, uppsattes i ett apparatskåp och det vita klippskenet ändrades till rött intermittent sken med två tätt på varandra följande förmörkelser var tjugonde sekund.
Kostnaden för ändringen uppgick till 5031 kr.
År 1949 anskaffades 2 st. Primuslyktor, typ 1081, för reservändamål.
År 1889 anordnades mistsignalering medelst en handdriven mistlur, varmed under tjocka och disigt väder signalerades med ett utdraget ljud av ca. 30 sekunders varaktighet var tredje minut.
År 1904 ersattes den handdrivna mistluren med en motordriven och ljudkaraktären ändrades till ett ljud om 6 sekunders varaktighet var tjugonde sekund.
Den motordrivna mistluren utbyttes år 1920 mot en mistsirèn och ljudkaraktären ändrades till ett ljud om 2 sek. varaktighet var tjugonde sekund.
År 1927 ersattes mistsirènen med en tyfon och ljudstötens längd ökades till 3 sekunder.
Vid fyrens elektrifiering år1937 indrogs tyfonen och en elektrisk luftmembransändars uppsattes på en 20 meter högt fackverkstorn på udden NO om fyren. Mistsignalkaraktären ändrades till ett ljud om 6 sek. var tjugonde sekund, d.v.s. samma karaktär som gällde under tiden 1904-1920.
År 1937 anordnades en cirkulär radiofyr med en räckvidd av 50 nautiska mil.
Sundsvallsleden
Klicka här för att se fyrarna i Sundsvallsleden.
Jfr Bottenhavet, svenskt fyrväsende, fyroptik, tegelfyr, betongfyr, fotogen, Lux-ljus, von Otter, mistsignal, tyfon, Nautofon, radiofyr, radar, vindgenerator, lots