Höganäs

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Höganäs, svensk hamnfyr, lotsplats och tegelbruk vid Öresund. Utanför låg stationen för fyrskeppet Svinbådan

På yttre pirhuvudet, 60 m N om farleden
Kullen karta ritad.jpg
Oc(2) 8s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Vantskruv.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby
Framför lotshuset i Höganäs på 1920-talet. Fr v: Lotslärling Karl Friberg, mästerlotsarna Edvard och Gustav Grothén samt lotsförman Johannes Römmerman
Höganäs "nya" hamnfyr. Foto E Hillberg
Höganäs "gamla" hamnfyr, åren 1887 - 1951
Laddar karta ...


Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Malmö lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Carl Henrik Römmerman, f. 1844
  • Lots: Albert Grothén, f. 1854

Lotshuset tjänstgjorde fram till 1948. Då byggdes ett nytt i två våningar på samma plats som det gamla. Öresunds Norra Lotsplats flyttades då från Viken till Höganäs.

1969 avvecklades lotsverksamheten i Höganäs då den flyttades till Helsingborg

Lotsbarnskola

Höganäs har inte haft lotsbarnskola. Barnen gick i den allmänna folkskolan.

Hamnfyren

WGS-84 Lat. N 56 11,8. Long. E 12 32,5. Sv. Nr. 713000. Int. Nr. C2268

1887 byggdes hamnen i Höganäs. Samtidigt byggdes en hamnfyr

1951 fick piren en ny vågbrytare. Samtidigt byggdes en ny hamnfyr i betong och som övertog tjänsten. Den gamla hade då tjänat i nära 65 år.

Nuvarande karaktär: Oc(2) WRG 8s 9,4M. Lyshöjd 12,4 m

Tegel

Höganäs AB framställde tegel och keramik. Tegel var ett byggnadsmaterial använt till vissa fyrar

I Höganäs fanns i marken brytvärda lager av ömsom lera (för tegel) och ömsom stenkol. Kolet användes som bränsle för att elda ugnarna där leran brändes. Mängden kol var här tillräcklig för att leran skulle kunna brännas vid tillräckligt hög temperatur för att bli till eldfast material, såsom tegel.

Under 1800-talet byggdes ett antal fyrar med gult eldfast tegel från Höganäs.

Senare använde Lotsverket tegel från Skromberga tegelbruk i Skåne, vilket visade sig ge sämre resultat. I Skromberga fanns också brytvärda lager av ömsom lera (för tegel) och ömsom stenkol. Mängden kol var här emellertid inte tillräcklig för att leran skulle kunna brännas vid tillräckligt hög temperatur. Teglet blev inte tillräckligt eldfast vilket visade sig några år efter byggandet av fyren Garpen samt fyrarna Tjärven och Tistlarna.


Jfr Öresund, tegel, hamnfyr, Skromberga