Ölands Södra Udde

Ölands Södra Udde, svensk f.d. bemannad fyrplats på södra udden av Öland, Mellersta Östersjön. Bemannad 1785-1980.

På Ölands södra udde. Fyren kallas även Långe Jan. Ottenby ornitologiska fågelstation ligger vid fyren. Fyren Ölands Norra Udde kallas i folkmun Långe Erik.

Förtoning över Ölands Södra Udde enligt beskrifning 1872.

Ölands Södra Udde. Foto Esbjorn Hillberg.

Ölands Södra Udde. Foto Esbjorn Hillberg.

Ölands Södra Udde. Foto Esbjorn Hillberg.

Ölands Södra Udde lins. Foto Esbjorn Hillberg.

Grimskär, Ölands Södra Udde, Utklippan, Falsterbo och Malmö fyrar. Underrättelse 1842 .

Fyrarna Ölands Norra Udde, Ölands Södra Udde och Grimskär. Ur Underrättelser 1852 om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken

Ölands Södra Udde fyrplats. Foto U Hillberg.

Ölands Södra Udde lanternin med lins. Foto Leif Elsby.

Ölands Södra Udde fyrplats åt norr. Foto Leif Elsby.

Ölands Södra Udde. Vykort.

Ölands Södra Udde. Ur fyrlista från 1872.

Ölands Södra Udde. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.

Ölands Södra Udde. Vykort.

Ölands Södra Udde vid slutet av 1940-talet. "Stormvarningen", den höga masten, visar signalen "två trattar", vilket betyder varning för kuling från mellan S och O. "Skyddsrummet" och armen där knallskotten bringades att smälla av, syns uppe på fyrbalkongen. Hamnen fylldes igen och begravdes av lösa skifferflisor under en svår storm i slutet av 1980-talet. Arkiv Göran Andersson.

Gustav Mattson vid telefonen i vaktrummet på Ölands Södra Udde. Foto KW Gullers 1941.

Med telefon rapporterades fyrplatsens väder till SMHI. Här ser vi fyrmästare Öhlin på Ölands Södra Udde. Foto KW Gullers 1941.

Mistsignalkanoner Ölands Södra Udde. 6-pundiga, av typ Aschling och tillverkade på Hällefors bruk. Foto Leif Elsby 2012.

Ölands Södra Udde. Foto Leif Elsby 2012.

Ölands Södra Udde. Foto DT.

Ölands Södra Udde. Foto JA.

Karta från c:a 1785 över Ölands Södra Udde. "Djuprännan" strax väster om udden användes för transport av stenkol till fyren. Riksarkivet.

Blyertsteckning ur topografen Fredrik Arosenius (1809-1890) resedagbok i juli 1832. Utförande täckt stenkolsfyr. Notera kranen på fyrens balkong och fyrvaktaren, som håller på att hissa upp en säck stenkol. På den tiden var fyrtornets fönster större och öppningsbara. Minst två, troligen fler fönster är öppna den här sommardagen.

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":4,"maxzoom":18,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"300px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":8,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":56.196044,"lon":16.398514,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u00d6lands S\u00f6dra Udde\n"}]}

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":false,"maxzoom":false,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"700px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":false,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":56.819519,"lon":16.845043,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Kapelludden\" title=\"Kapelludden\"\u003EKapelludden\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.743835,"lon":16.513246,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Ispeudde\" title=\"Ispeudde\"\u003EIspeudde\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.662051,"lon":16.36959,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Kalmar\" title=\"Kalmar\"\u003EKalmar\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.6522,"lon":16.3702,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Grimsk%C3%A4r\" title=\"Grimsk\u00e4r\"\u003EGrimsk\u00e4r\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.529933,"lon":16.374883,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/M%C3%B6rbyl%C3%A5nga\" title=\"M\u00f6rbyl\u00e5nga\"\u003EM\u00f6rbyl\u00e5nga\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.390481,"lon":16.128732,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Garpen\" title=\"Garpen\"\u003EGarpen\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.379613,"lon":16.091293,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Bergkvara\" title=\"Bergkvara\"\u003EBergkvara\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.373189,"lon":16.257336,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Utgrunden\" title=\"Utgrunden\"\u003EUtgrunden\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.353351,"lon":16.406321,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Degerhamn\" title=\"Degerhamn\"\u003EDegerhamn\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.265967,"lon":16.400167,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Gr%C3%B6nh%C3%B6gen\" title=\"Gr\u00f6nh\u00f6gen\"\u003EGr\u00f6nh\u00f6gen\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.256477,"lon":16.046376,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Kristianopel\" title=\"Kristianopel\"\u003EKristianopel\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.368411,"lon":16.566925,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Segerstad\" title=\"Segerstad\"\u003ESegerstad\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.317408,"lon":16.532223,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Gr%C3%A4sg%C3%A5rd\" title=\"Gr\u00e4sg\u00e5rd\"\u003EGr\u00e4sg\u00e5rd\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.196044,"lon":16.398514,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca class=\"mw-selflink selflink\"\u003E\u00d6lands S\u00f6dra Udde\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.952698,"lon":15.701431,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Utklippan\" title=\"Utklippan\"\u003EUtklippan\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.013535,"lon":15.788341,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Utl%C3%A4ngan\" title=\"Utl\u00e4ngan\"\u003EUtl\u00e4ngan\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.092787,"lon":15.822865,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Torhamn\" title=\"Torhamn\"\u003ETorhamn\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.1167,"lon":16.5667,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/%C3%96landsrev\" title=\"\u00d6landsrev\"\u003E\u00d6landsrev\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":56.069627,"lon":16.680619,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/%C3%96lands_S%C3%B6dra_Grund\" title=\"\u00d6lands S\u00f6dra Grund\"\u003E\u00d6lands S\u00f6dra Grund\u003C/a\u003E\n"}]}

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
552800	C 7280	N 56 12, O 16 24	Fl(2) W 30 s	18	F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Elektrifierad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd m
1785	1785	1948	1980	41,6	41

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Ölands Södra Udde. Belägen i Ås socken av Kalmar län. Postadress: Ottenbygård. Telegramadress: Rt. Grönhögen 13.

Fyren lyser över farvattnet och var till 1919, då ett fyrskepp utlades söder om revet, den enda varningen för det långt omkring udden utskjutande revet. Fyrtornet, som bland sjöfolk går under det familjära namnet 'Långe Jan' byggdes 1785. Dess höjd över vattenytan är 41,6 meter. På dess topp brann en öppen stenkolseld. År 1822 ändrades tornet och elden byggdes in. År 1844 - 1845 undergick tornet en ytterligare ombyggnad för anordnandet av annan fyrapparat. Den nuvarande lux-belysningen infördes år 1906.

Fyrtornet är byggt av sten, delvis tagen från ett förr å udden befintligt kapell, 'Capella Bethel Johannes'. Det är Sveriges högsta fyrtorn. Fyrområdet utgjordes intill år 1920, då ny fyrmästarbostad byggdes, av 3 hektar, men utvidgades i samband med nybyggnaden med ytterligare 3 hektar. Personalen disponerar vardera ett boningshus med trädgård. År 1923 utplanterades 7,000 tallplantor, vilka, om och då de växa upp, komma att bilda skydd mot nordliga och nordostliga vindar. Utgångna plantor kompletteras årligen.

Personalen har för närvarande 6 kor och 2 hästar. Jakt och fiske får bedrivas på fyrplatsens område. Dock må jakt ej ske på det nya området. De fiskslag som fångas är huvudsakligen ål och gädda. Men även torsk, flundror och strömming förekommer.

Ett rikt fågelliv frodas vid platsen, men ur god jaktvårdssynpunkt bedrives jakten ytterst sparsamt.

Poststation cirka 4 km och järnvägsstation cirka 9 km från fyrplatsen. "

Och innan

1672 fick Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde.

• Hon hade redan samma privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne.

1675, när Sverige åter kom i krig med Danmark, släcktes denna fyr, liksom Kullens.

1677 uppfördes (eventuellt) en vippfyr. Ett boningshus uppfördes.

Öppen kolfyr

1785 tändes Ölands södra udde, ritad av överintendent Carl Cronstedt. Tornet byggdes i kalksten i form av en 40 m hög cylinder med en öppen stenkolsgryta på toppen.

• Detta blev landets högsta fyrtorn. 197 trappsteg leder upp i tornet, som byggdes av sten från det nedlagda klostret S:t Johannes, därav namnet "Jan".

Täckt stenkolsfyr

1822 ändrades tornet till täckt stenkolsfyr.

Enligt Underrättelse 1842

ÖLANDS SÖDRA UDDE. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 56° 11'50". Long. O. 34° 33'4"

Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten ytterst på Ölands södra udde, hvarest grunden är allenast 8 fot hög öfver vattnet. Det ändrades 1822 ifrån öppen till täckt stenkolsfyr, sådan den nu är. Tornets höjd är 133 fot och fyrlågan brinner 134 fot högt öfver vattenytan. I klart väder kan denna fyr synas på 4 à 4 1/4 mils afstånd. Tornet är hvitkalkadt och derutmed står några små rödfärgade hus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagt en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, begagnas för de smärre fartyg, som därstädes skola aflasta kol.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigaste fastställda plan, kommer denna fyr att förändras till en Lentille eller Spegelfyr.

Linsfyr

1844-1845 byggdes tornet om och försågs med ny lanternin och linsapparat.

• Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) bestod av en dioptrisk trumlins med 5 fack à 60°, med som "krona" konkava, folierade speglar samt 1 fack à 60° med sfärisk spegel. Oljelampa för rovolja. Levererades av Henry Lepaute, Paris.

1847 modifierades linsen genom att facket med sfärisk spegel utbyttes mot ett fack à 60° dioptrisk trumlins som 1847 nedmonterats från Morups Tånge.

Enligt Underrättelse 1848

Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848

"Ölands Södra Udde. Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen.

Lat. N 56° 11'50". Long. O. om Ferrö 34° 33'4". Long O. om Greenwichs meridian 16° 23'19"

Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten på Ölands södra udde, hvarest grunden är allenast åtta fot hög öfver vattnet. Det ändrades 1822 från öppen till täckt stenkolsfyr och under åren 1844 och 1845 undergick den ytterligare den ombyggnad och ändring, som erfordrades för en lentillefyr af 2:a ordningen. Såsom sådan tändes fyren för första gången den 1 September 1845. Tornets höjd från grunden till altanen är 136 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 4 à 4 1/2 mils afstånd rundt omkring horisonten. Tornet är hvitmenadt och derutmed stå 2:ne rödfärgade boningshus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagd en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, beganas af de smärre fartyg, som aflasta effekter för fyrens behof. "

1864 kompletterades linsen med 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar). Folierad spegel ersattes.

Enligt Underrättelser 1852

ÖLANDS SÖDRA UDDE. Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen.

Lat. N. 56°11'50”. Long. O. om Ferrö 34°33'4”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°23'19”.

Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten ytterst på Ölands södra udde, hvarest grunden är endast 8 fot öfver vattnet. Det ändrades 1822 och inrättades till täckt stenkolsfyr i stället för öppen och under åren 1844 och 1845 undergick det ytterligare den ombyggnad och förändring, som erfordrades för en lentillefyr af 2:a ordningen. Såsom sådan tändes fyren för första gången den 1 September 1845. Tornets höjd från grunden till altanen är 116 fot och fyrlågan brinner på 136 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 4 à 5 mils afstånd rundt omkring horisonten. Tornet är hvitmenadt och derutmed stå fyrbetjeningens boställshus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagt en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, begagnas af de smärre fartyg, som aflasta effekter för fyrens behof. Pl III.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N 56° 11',8. Long O 16° 24',0.

• Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
• Fyrljusets höjd över vattenytan: 136 fot (40,8 m).
• Fyrtornet: av sten, gråvitt med rött bälte.
• Lysvidd: 18 (distans)minuter.
• Grundens höjd över vattenytan: 8 fot (2,4 m).
• Lysfält: från ONO sjövart runtom horisonten norrifrån.
• Tornets höjd från grund: 140 fot (42,0 m).

Fyrtornet står på yttersta södra udden av Öland. I anseende till dess höjd och stora diameter är det ett gott dagmärke. Nära intill och norr om detsamma står fyrbetjäningens rödmålade boningshus. På yttersta delen av det från udden utskjutande revet står i SSV från fyren på ett djup av 4 till 5 famnar en prick med 2:ne röda topptecken på röd och vit stång och i SO en prick med ett rött topptecken på röd stång. Vid fyrplatsen finns kanoner, med vilka under tjocka hörda ljudsignaler besvaras.”

1873 erhölls två signalkanoner med lavetter och ett kruthus.

1878 monterades en von Otters klippapparat.

Fotogen

1887 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke.

1891 installerades en mistsignalkanon "av kommendör Engströms modell".

1896 installerades en ny mistsignalkanon, sedan den gamla gått sönder under senhösten 1895.

Ny lins, Lux-ljus

1906 byggdes tornet om och försågs med ny lanternin och linsapparat av 3:e ordningen (se nedan), Lux-ljus, von Otters klippapparat. Torntoppen byggdes om.

• 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (8-12) separata catadioptriska prismaringar, 2 fack á 135°, monterade 90° mot varandra samt catoptrisk spegel 90°, roterande, kvicksilverlagring, Barbier Bernard & Turenne.

• Fyrkaraktär: Bx(2) W 15 s 18M. Ljus: c:a 0,4 sek. Mörker: c:a 3,3 sek. Ljus: c:a 0,4 sek. Mörker: c:a 10,9 sek.

• Lins av 3:e ordningen (stor modell). Lux-ljus. Ljusstyrka: 150,000 Hf. Lyshöjd: 41 m.

• Vitt, runt 41,6 m högt stentorn med rött mittelbälte.

En bifyr, lins av 2:a ordningen med lux-ljus, uppsattes i samma torn för att varna för Utgrunden och Ölandslandet.

• Fyrkaraktär: F K W 18m. Lyshöjd: 38,2 m.

• Fyren visar reguljärt klippsken över Utgrunden från 152 till 159 grad och fast sken från 159 till 172 grad.

Is- och fyrskeppssignaler: En ballong, hissad under den i riktningen VNV från fyrtornets altan utstående armen, betyder att Norra Kalmarsund är stängt av is; en kon med spetsen uppåt, hissad under den i riktningen SO t. O från altanen utstående armen, betyder att fyrskeppet Almagrundet icke är på stationen.

1907 utbyttes mistsignalkanonen mot en knallsignalapparat. Kanonen flyttades till Fårö.

• Knallsignaler: under tjocka avfyras var 5:e minut från fyrtornet en knallsignal.

1920 byggdes ett nytt bostadshus år fyrmästaren. Personalen disponerade vardera ett boningshus med trädgård. De hade för tillfället 6 kor och 2 hästar. Fyrområdet utökades från 3 till 6 hektar. Jakt och fiske fick bedrivas på fyrplatsens område.

1923 planterades 7000 tallplantor för att bilda skydd mot nordliga och nordostliga vindar.

1935 indrogs issignaleringen från tornet.

• Samma år målades tornets midjebälte om från rött till svart.

Elektriskt ljus

1948 elektrifierades fyr och fyrplats, inklusive fågelstationen. Fyren fick dessutom fasadbelysning.

• Ljusstyrkan ökades från 130,000 till 1,500,000 Hefnerljus

1950 utbyttes knallsignalapparaten mot en Nautofon.

• Ett maskinhus anordnades för reservkraft för fyr och mistsignal.

1968 var tornet 41,6 m högt, målat vitt med svart bälte. Fyrtornets övre del fasadbelyst. Omgående lins av 3:e ordningen.

• Optisk karaktär: Bx(2) 30 s 18 M. Lyshöjd: 41 m. Ljusstyrka: W 1 200 000 cd.
• Akustisk karaktär: Nautofon 4 ljud var 60 s. (2 + 3 +2 + 3 +2 + 3 +2 + 43). Nautofonen är uppsatt på en grå 7,5 m hög stolpe cirka 100 m S om fyren.

1976 delautomatiserades fyren, "Långe Jan" kallad i folkmun.

Avbemanning och personal

1980 avbemannades fyren, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Ölands Södra Udde

Och sedan

2019 ersattes kvicksilverlagringen av linsen med mekanisk lagring.

2000 var tornet 41,6 m högt, målat vitt med svart bälte. Fyrtornets övre del fasadbelyst.

• Bifyrens lysvinkel: 153,5-G-159-W-167,5-R-land.

Nuvarande optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (8-12) separata catadioptriska prismaringar, 2 fack á 135°, monterade 90° mot varandra samt catoptrisk spegel 90°, roterande, mekanisk lagring av linsen, Barbier Bernard & Turenne. 2x1000W 120V glödlampa, dubblerad el. drivanordning för linsen, landkabel, reservkraft från dieselmotor

Nuvarande karaktär: Fl(2) W 30 s 26,0 M. Lyshöjd: 41,0 m.

Nuvarande optik bifyr: 2:a ordningen (1400 mm) dioptrisk trumlins 60° med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), linshöjd krona 830, trumma 816, krans 498 = 2144 mm, 2x1000W 120V glödlampa

Nuvarande karaktär bifyr: F WRG 19,0 M. Lyshöjd: 19,0 m.

3D-bilder ritade av Samuel Hedlund

Länkar

• Engströms kanon på Stockholmsutställningen 1897, artikel i Gotlänningen 26 juli 1897. Här berättas bl.a. om att man monterat ihop den Engströmare som sprängdes sönder på ÖSU 1896 (då fb Bark skadades).

• Nedladdningsbar fyrbroschyr: Ölands Södra Udde fyrbroschyr 2022.

• Ur Blänket 2015:4 Kungligt besök vid Långe Jan, Torbjörn Mattsson

• Ur Arkiv Tore Olsson: "Där el tog fyr" , 1980. 2,8MB

• Ur Arkiv Tore Olsson: "Följ med till Långe Jan" , Ölandsbladet 1982. 3,2MB

• Radio SR Kanonerna på Långe Jan, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min). Medverkande: Göran Andersson, fyr- och fågelfantast. Dagny Carlsson, fyrvaktardotter (arkivintervju).

• Ölands Södra Udde Nautofon, 4 ljud var 60s: ( 2 + 3 + 2 + 3 + 2 + 3 + 2 + 43). Baserat på inspelning av Wahlstrom 1973

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning	Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden.
Klass	Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen	Huvudfyr: Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen större. Bifyr: Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Knallsignaler. Vitt 41,6 m högt fyrtorn med svart bälte, byggt av sten. Fyren anlagd år 1785.
Läge och natur	På yttersta udden av södra Öland. Fyrområdet delvis bevuxet med lövträd, vilka giva ett icke föraktligt skydd för de hårda vindar, som blåsa under största delen av årets dagar. Plantering av furu- och granplantor har gjorts vid platsen men givit mindre lyckat resultat p.g.a. de senaste vintrarnas stränga kyla. Mindre planteringsland för grönsaker samt potatisland. Vidare betesmark för 2-3 kor. Under goda år kan i det närmaste bärgas vinterfoder till 2 kor. Personalen håller ladugårdar.
Bostäder	Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Bostäderna i var sitt hus. Inga bekvämligheter. Under 1944 är föreslaget modernisering av samtliga bostäder och ombyggnad av Fb-bostaden.
Hamn	Båtbrygga och slip. Dåligt skydd för nordliga vindar. Verket håller rodd- och segelbåt. Personalen dessutom roddbåtar.
Kommunikationer	Häst- och bilskjuts om väglaget medgiver. Till Ottenby gård mycket dålig väg, som under höst och vår är nästan ofarbar. Ottenby gård-Näsby (Ottenby järnvägsstation) utmärkt väg.
Postanstalt	Ottenby gård. Väg dit: 4,2 km dålig väg.
Handelsbod	Näsby. Väg dit: 4,2 km dålig väg + 4,8 km bra landsväg.
Skola	Folkskola i Näsby, läroverk i Kalmar. Inackorderingsbidrag.
Övrigt	2 brunnar vid platsen, vattnet mycket hårt och i den ena brunnen har vattnet en brunaktig färg. Under torra somrar får vatten fraktas från en brunn c:a 1 km från fyrplatsen. År 1943 fraktades dricksvatten under 4 1/2 månader. Ved fraktas genom verkets försorg från Grönhögen till platsen.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder	Naturvårdsverket (1984). Inga övernattningsplatser
Ägare	SjöV (0771-630000) äger fyr och maskinhus
Kontaktperson	Magnus Hellström 070-3428118; 048-5661093. Naturum Ottenby informerar 0485-661200, www.ottenby.se
Vägbeskrivning	Väg brofästet Öland - fyren c:a 54 km. Kör väg 136 söderut till slutet.
Övrigt	Redan 1669 planerades en fyr på Ölands södra udde men planen fullföljdes aldrig. Troligtvis fanns periodvis någon form av fyrljus på udden (en vippfyr finns på en karta från 1677) tills nuvarande fyr byggdes 1785 (troligen av ryska krigsfångar), ritad av överintendenten Carl Cronstedt. Fyren ändrades från öppen till täckt stenkolsfyr 1822 och en hissanordning för kol installerades. År 1843-45 fick den en ny lanternin, en trevekig moderatörlampa för rovolja (förbrukning 30 cl/tim) och en 2:a ordn. dioptrisk trumlins 5 fack á 60° med konkava folierade glasspeglar ovanför trumman samt 1 fack á 60° med sfärisk spegel, Henry Lepaute. Fyren tändes 1 september 1845, klassificerades som stillastående lentillefyr af 2:a ordningen och skenet syntes 4-4½ mil vid klart väder. År 1847 byttes spegelfacket ut mot ett linsfack. År 1864 installerades 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar), år 1878 urverk och persiennapparat. År 1887 byttes lampnäbben för rovolja ut mot en fyrvekig lampnäbb för fotogen (förbrukning 75 cl/tim). År 1906 installerades nuvarande linsapparat, en ny persiennapparat, luxljus (förbrukning 90 cl/tim) samt nuvarande bifyr då med luxljus (förbrukning 40 cl/tim). Ljusstyrkan ökades därmed från 5.000 till 150.000 Heffnerljus. Fyren elektrifierades år 1948 (1000W 130V lampa). Den avsmalnande sockelvåningen i kombination med den stickbågevälvda portalen, den inflyttade dörren och skrifttavlan ovanför valvet (Gustaf III 1785) ger fyren ett speciellt arkitekturhistoriskt värde. Fyren kallas ”Långe Jan” och är Sveriges högsta fyr. Fram till 1962 var den även Skandinaviens högsta fyr. Ett litet fyrmuseum och värmestuga finns i fyrvaktarbostaden närmast fyren. Dessutom finns ett nybyggt fågel- och naturmuseum.
Skydd enligt lag	Statligt byggnadsminne 1935, fyren, utökat 2008.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

Fyr 08 Ölands södra udde

Johan Månssons sjömärkesbok af år 1644 innehåller rörande Ölands södra udde:

”Ifrån Callmar till södra udden af Öland är 8 mil, therpå står en Skogslund, som kallas Uthbylund, uthan för skoghen är ett gammalt Kapell och utan för Kapellet ett stoort Hagetorns Trää, hvilket är en godh Känning, när man kommer af sjön, therhoos är itt Fiskieleger”. Fordringar på sjömärken voro ej stora den tiden.

Vid 1723 års och följande riksdagar framhölls nödvändigheten af att en fyr med det första uppfördes på Ölands södra udde och Kungl. Maj:t anbefalde i skrifvelse år 1734, 1739 och 1752 Amiralitets Kollegium att efterhöra, huruvida handlande skulle vilja bidraga med penningar till fyrens uppförande och till en Minister att söka komma öfverens med Danmark om afgift för samma ändamål. I kungabref af år 1758 anbefaldes, att fyrbyggnaden samt fyringen skulle utbjudas på entreprenad samt att fyren i krigstider bör vara släckt.

År 1759 approberade konungen en del af Carl Cronstedt uppgjord ritning på fyren, men Kungabref af den 30 April 1764 innehåller: ”Emedan ingen annan fond till båkens byggande på Ölands södra udde än båkafgifter, som enligt Kungl. bref d. 31 Okt. 1758 uppbäras, och att materialier till byggnad torde blifva bättre pris, så kommer denna båkbyggnad till längre fram att uppskjutas”.

Först år 1784 upptoges i Stat för fyrar: 5.000 Rdr specie, utgörande hälften af den entreprenadsumma, för hvilken fyrarbetet bör kunna utföras och 1785 uppfördes fyrtornet på entreprenad för en kostnad af 9.380 Rdr specie, deri icke inberäknadt kostnaden för fyrvaktarens boningshus, som uppfördes några år sednare. Tornet uppfördes af kalksten till en höjd af 58 alnar, med en gryta för koleld ofvanpå.

År 1822 förändrades fyren till sluten stenkolsfyr efter kommendör v. Lövenörns system. Oafsedt den ökade ljusstyrkan uppstod derigenom en stor besparing af stenkol, då konsumtionen före ändringen i medeltal var 670 tunnor per år och efter ändringen 430 tunnor. Fyren hölls brinnande från 1 Augusti till den 31 Maj.

År 1845 uppsattes ny lanternin med linsapparat af 2:a ordningen visande fast, hvitt sken, levererad af firman H. Lepaute i Paris. Apparaten bestod af 5 linsfack trumma samt derofvan folierade glasspeglar och ett fack bestående af en sferisk, försilfrad spegel. Lampan var försedd med pumpverk för rofolja och 3 vekar.

År 1847 utbyttes den sferiska spegeln mot ett linsfack trumma. Fyrens ändring samt ny apparat kostade 26.900 rdr banco och var fyrens ljusstyrka 1800 Häfnerljus.

År 1864 borttogs de folierade glasspeglarna och uppsattes katadioptriska linser öfver och under trumman = krona och krans och blef derigenom ljusstyrkan 2300 Häfnerljus.

År 1878 uppsattes en klippapparat, bestående af 6 st. persienner visande enklipp.

År 1887 förändrades fyren till fotogenbränning genom anbringandet af en ny lampnäbb för 4 vekar på den gamla lampan, hvarigenom ljusstyrkan blef 4800 Häfnerljus.

År 1906 borttogs lanternin och linsapparat och i deras ställe uppsattes ny lanternin med linsapparat af 3:e ordningen (större modell), den sednera för en kostnad af 27.462 kronor. Apparaten, som visar 2 tätt på hvarandra följande korta blänkar hvar 15:e sekund, består af 2 fack lins i 90° vinkel mot hvarandra, hvardera omfattanda 135°, 1 fack katadioptrisk spegel omfattande 80° och en Luxlampa med 3 glödkroppar. Ljusstyrkan = 150.000 Häfnerljus.

Längre ner i tornet uppsattes äfven år 1906 en linsapparat af 2:a ordningen omfattande 60° tillhörande den gamla fyrapparaten och bestående af krona, trumma och krans med Luxlampa för en glödkropp med 52 m/m diameter samt en klippapparat bestående af 6 st. persienner, visande reguliert klippsken, omfattande 7° öfver ”Utgrunden”. Apparatens ljusstyrka är 6000 Häfnerljus.

Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet

År 1940 ändrades bifyren så, att fyrljusets höjd över medelvattenytan minskades från 38,2 m. till 19 m.

År 1948 elektrifierades fyren. Som ljuskälla insattes i fyren en matt ljuskastarlampa för en effekt av 1000 watt samt i bifyren en klar ljuskastarlampa om 500 watt, varvid ljusstyrkan i huvudfyren ökades till 1500000 och i bifyren för vitt ljus till 50000 samt för rött ljus till 12500 hefnerljus.

Huvudfyrens rotation ändrades till ett varv på 30 sekunder.

Mistsignaler medelst avlossade kanonskott hade från år 1873 verkställts med ett skott var 15 minut under dis och tjocka. År 1891 utbyttes kanonen mot en signalkanon av kommendör Engströms konstruktion. Den 7 december 1906 ersattes signalkanonen med en knallsignalapparat och tidsintervallet mellan varje avlossat skott minskades till 5 minuter.

År 1950 indrogs knallsignalapparaten och mistsignalering anordnades medelst en nautofon, varmed under nedsatt sikt givas 4 Ljudstötar var minut.

År 1958 anordnades en cirkulär radiofyr med en räckvidd av 20 nautiska mil.

Kalmarsund

Klicka här för att se fyrarna i Kalmarsund.

Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Öland, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, fyroptik, folierad spegel, Lux-ljus, mistsignal, bifyr, kvicksilverlagring