Fjuk
Fjuk, svenska holmar och f.d. bemannad fyrplats i Vättern. Bemannad 1852-1910.
Vättern. På den NO av holmarna Fjuk, ön Fjuk, 8 M väst om Motala.
Förtoning över Fjuk enligt Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 498000 | C6952 | N 58 34, O 14 47 | LFl WRG 8s | 12 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1852 | 1910 | 1910 | 1910 | 9,4 | 18,5 |
Fyren tändes
1851-1852 anlades fyrplatsen. Ett i trä cirka 15 m högt, koniskt, rödmålat torn, med lanternin för 45 cm Ø spegel för sideralsken, med oljelampa. Ritad av C F Carlsson. Bostadshus och uthus ritade av C Sandell. Fjuk var tvillingfyr till Hjortens udde i Vänern.
Enligt Underrättelser 1852
Lat. N. 58°32'28”. Long. O. om Ferrö 32°57'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 14°47'30”.
Under loppet af innevarande år (1852) skall ett 45 fot högt fyrtorn af trä, i sexhörnig form samt rödfärgadt, uppföras på den lilla och kala klippan Fjuk, Belägen uti Wettern, midt emellan Motala köping och Carlsborgs fästning. Fyrapparaten, hvilken kommer att anbringas uti lanternin å tornet och på 46 fots höjd öfver grunden, blifver en siderallampa med försilfradt sken, så inrättad, att den skall sprida sitt ljus i alla direktioner. I klart väder nattetid bör fyrljuset, hvars höjd är beräknad till ungefärligen 80 fot öfver vattenytan, blifva synligt på 2 à 2 ½ mils afstånd samt gifva en god rättelse för seglationen på Wettern. Denna fyrbyggnad skall, om ej oförutsedda hinder möta, blifva färdig och tändas i September månad detta år. Pl. VI.
1858 byggdes en vågbrytare till hamnen.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 58° 32’,5. Long. O. 14° 47’,5.
- Fyrapparaten: sideralsken med fotogenlampa.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 68 fot (20,4 m).
- Fyrtornet: av trä, rött
- Lysvidd: 8 till 10 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 24 fot (7,2 m).
- Lysfält: runt horisonten.
- Tornets höjd från grund: 49 fot (14,7 m).
Ön Fjuk, varpå fyrtornet är uppfört, ligger i sjön Vättern, nära mittemellan Motala köping och Karlsborgs fästning. Ön är kal, varför såväl det rödfärgade tornet, som fyrbetjäningens ävenledes rödfärgade, NV från fyren belägna hus, är goda dagmärken. Fyrinrättningen anbringades 1852.”
1872 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke.
Fyr Nr 2
1889 ersattes fyren med, nyuppfört på boningshusets tak, en lanternin innehållande lampa och lins av 5:e ordningen (375 mm Ø).
- Den gamla fyren revs.
- 5:e ordningens dioptrisk trumlins med 4 fack à 90°, catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) försedd med en ny fotogenlampa.
1903 installerades von Otters klippapparat med urverk och lod, lodvikt 51 kg.
Fyr Nr 3
1909 byggdes i betong ett 9,1 m högt runt torn med fyrkur i järn innehållande AGA-ljus och 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins.
- Fyrtornet målat vitt.
- Optisk karaktär: B WRG 8 s 8 M. Ljusstyrka: W 480 cd, R 120 cd, G 60 cd.
Lotsbarnskola
1901-1906 hade Fjuk lotsbarnskola. Lärare var:
- 1901-1906 Augusta Lindgren
Avbemanning och personal
1909 Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
- Bostadshus med lanternin monterades ner och flyttades till Vadstena.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Fjuk
1920 hade fyren AGA-ljus med lins av 4:e ordningen. Fyrkaraktär : Bx WRG 3s 12M. Ljusstyrka: W 600, R 150, G 75 HK.
- Lyshöjd 18,5 m. Vitt, 9,4 m högt torn av betong ovh järn.
Fyrsken Gräns Gräns Rött 154 172 Grönt 172 190 Vitt 190 203 Rött 203 213 Grönt 213 266 Vitt 266 28 Rött 28 42 Vitt 42 154
- De NV röda och gröna sektorerna omfatta Tångan och Stora Röknen, de NO röda och gröna Gopön, Erkerne och Sandögrunden och den södra röda Illegrund och Jungfrun.
Och sedan
1977 utbyttes AGA-ljuset mot solpaneldrift.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins.
Nuvarande karaktär (2000): LFl WRG 8 s 8 M. Lyshöjd: 18,5 m.
Länkar
- Blänket 1999-2: Fyrplatsen Fjuk i Vättern, Göran Sundström, sid 13-14
- Erik Zetterblad var tillsyningsman på Fjuk 1930-1966, ur slakthistoria.se
- Radioprogram: Myten om enslingen på Fjuk, P4 Dokumentär, 2025.
Ur Fyrhandboken
| Vägbeskrivning | Fjuk är egentligen det gemensamma namnet på öarna Skallen, Boholmen/Mellön och Jällen som ligger i Vättern belägna c:a 7 nm väster om Motala och c:a 10 nm öster om Karlsborg. Fyren finns på Skallen. Inga reguljära båtförbindelser |
| Kontaktperson besök | Göran Sundström, Karlsborg, 0505-106 37, 44081, 0706-494592 även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000 |
| Skydd enligt lag | Ön tilllsammans med närliggande öar är naturskyddade |
| Ägare | SjöV |
| Fyrplatsbostäder | Inga övernattningsplatser |
| Övrigt | När fyren byggdes 1852 uppfördes samtidigt också bostadshus och uthus. Fyren var ett 15 m högt åttakantigt, vitmålat, koniskt trätorn som ritades av Nils Gustaf von Heidenstam. Fyren var tvilling med Hjortens uddes fyr i Vänern och av samma typ som den något högre fyren Malören i Bottenviken. Fjuk och Hjortens udde behövdes då sjöfarten på de stora sjöarna hade ökat markant sedan man öppnade Göta kanal 1832. Fjuk bemannades med 2 man, tändes i september 1852, klassificerades som stillastående ledfyr och dess sken syntes 2-2½ mil vid klart väder. År 1887 utökades bemanningen till 3 personer och med familjemedlemmar bodde då 17 personer på den lilla ön
Lampan för rovolja byttes år 1872 ut mot en envekig fotogenlampa (förbrukning 8 cl/tim) med föränderlig bränsleyta. År 1889 byggdes en lanternin på bostadshusets tak och man installerade där en 5:e ordn.(375 mm) dioptrisk trumlins 4 fack á 90° med catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) samt en ny envekig fotogenlampa (förbrukning 7 cl/tim) med föränderlig bränsleyta. Den gamla fyren släcktes men revs inte förrän 1891. År 1903 installerades en von Otters klippapparat med 4,5 timmars urverk och lod (vikt 51 kg). År 1909 byggdes nuvarande 9,4 m höga betongfyr som automatiserades med AGA-ljus (pilotlåga 0,4 l + drift 2,5 l). År 1977 ersattes AGA-utrustningen med elektronik och två solpaneler. År 1909 då betongfyren byggdes, revs och borttransporterades alla hus. Bostadshuset flyttades in till Sjögatan 25 i Vadstena men det är mycket |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 28 Fjuk
Sedan Kungl. Maj:t i en skrifvelse den 2 Februari 1849 anbefallt Sjöförvaltningen att inkomma med ett förslag till förbättrade säkerhetsanstalter i insjöarne och kanalen i farleden Göteborg – Mem, föreslog förvaltningen i skrifvelse den 3:e April en fyranläggning på Fjuk i Vettern hvilket förslag af Kungl. Maj:t godkändes genom skrifvelse den 1 Febr. 1850.
År 1852 uppfördes på entreprenad ett sexkantigt, 50 fot högt trätorn med lanternin och sideralskensapparat för en kostnad af 3.985 Rdr banco. Fyrapparaten bestod af ett sideralsken med 0,450 meters diameter samt lampa med föränderlig nivå för rofolja och en veke.
År 1872 insattes en ny lampa med föränderlig nivå för fotogen.
År 1889 nedrefs det gamla tornet och i dess ställe uppsattes på boningshusets tak en lanternin med linsapparat för en kostnad af 4.854 kr. Fyrapparaten, som visade fast, hvitt sken, bestod af 4 st. linsfack af 5:e ordningen om 90° hvardera och innehållande krona, trumma och krans samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke, med en ljusstyrka af 190 Häfnerljus.
År 1903 uppsattes i fyren en klippapparat, samt skärm med rödt glas, hvarigenom fyren erhöll en sektor, begränsad af hvit enklipp (5 st. persienner) och hvit tvåklipp (9 st. persienner) samt en sektor, begränsad af samma tvåklipp och å andra sidan af fast, rödt sken.
År 1909 nedrefs fyren och i dess ställe uppfördes ett 9,4 meter högt torn af betong och gjutjärn med Aga-apparat för en kostnad af 9.241 kr. Fyrapparaten, som med två korta, tätt på hvarandra följande blänkar hvar 6:e sekund belyser tre hvita, af rödt och grönt sken begränsade sektorer, består af en 4:e ordningens linstrumma af 540 m/m höjd med acetonbrännare N:o 3, klippapparat och solventil. Det hvita skenet har en ljusstyrka af 600 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1920 ändrades fyrkaraktären till 1 blixt var 3 sek. och år 1954 till blänksken med en blänk var 8 sek (2+6 sek).
Vättern
Klicka här för att se fyrarna i Vättern.
Jfr Vättern, svenskt fyrväsende, sideralsken, spegelfyr, fotogen, Heidenstam, C F Carlsson, C Sandell, klippapparat, Hjortens udde, solpaneldrift