Fyrkaraktär

fyrkaraktär, utgörs tillsammans av fyrskenets art och dess period.

För att i mörker kunna identifiera och särskilja fyrar från varandra ger man numera deras fyrsken olika fyrkaraktär. Fyrkaraktären anges i sjökortet med särskilda beteckningar invid fyrens position.

Fyrskenets art

är t.ex. fast sken, blixtsken, blänk, klippsken, intermittent osv.

Period

Period kallas den tid som åtgår för varje grupp bestående av ljus och mellanliggande mörker.

Om t.ex. ljusskenets varaktighet är 0,5 s och mörkertiden är 2,5 s är alltså perioden 0,5 + 2,5 = 3 s. I sjökortet anges då Fl 3 s. Tiden för mörker mellan grupperna inräknas alltså i perioden. Beteckningen Fl står för att att ljuset är ett "blixtsken", se tabellen nedan.

Fl(3) 9 s betyder en blixtfyr som avger 3 blixtar i en följd (en grupp om 3 blixtar) och tiden från första blixten i en grupp till första blixten i den nästa är 9 s. Det är perioden.

De fundamentala fyrkaraktärerna ges nedan med nuvarande internationella beteckningar i sjökortet resp de svenska som användes tidigare:

Tabell

Nuvarande ____ Tidigare _______ Förklaring

______________ Sx n/m _________ snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd. Antalet (n) blixtar per minut var 60 eller större.

Q n/m _________________________ med takten 50-79 blixtar per minut.

VQ n/m ________________________ med takten 80-159 blixtar per minut.

UQ n/m ________________________ med takten 160 blixtar eller fler per minut.

Fl n s ________ Bx n s ________ blixtsken - kort varaktighet, i regel 0,7 sekunder och alltid mindre än 2 sek. _______________________________ varaktighet är kort jämfört med mörkertiden mellan blixtarna. Perioden är n sekunder.

LFl n s _______ B n s _________ blänk - varaktighet minst 2 sekunder. Blänkets varaktighet är kort jämfört med mörkertiden mellan blänken.

Iso ___________ K n s _________ klippsken - ljus- och mörkertid är lika långa.

Oc n s ________ Int n s _______ intermittent - stadigt lysande fyrsken med plötslig förmörkelse. Mörkertiden är kort jämfört med ljustiden.

Mo (R) ________ M n s _________ morsefyr - bildar ett regelbundet uppträdande, var n:te sekund återkommande morsetecken, _______________________________ här exemplifierat med bokstaven R.

F _____________ F _____________ fast sken - stadigvarande styrka och färg.

Al RW _________ Vx ____________ växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna vitt-rött.

	 (Här skall en figur in)

Iso WRG 3 s uttyds "klippsken med perioden 3 s, vit, röd och grön sektor".

LFl (2) 30 s 25 M uttyds "gruppblänk: 2 blänk med perioden 30 s, lysvidd 25 nautiska mil".

Sverige 1872

Vid tiden runt sekelskiftet 1900 användes även fyrkaraktären "tindrande", en variant av blänk som följde tätt på varandra.

• 1872 hade fem fyrar denna karaktär: När, Kapelludden (=Ölands östra), Ven, Tylö resp Hållö.
• 1872 hade 15 fyrar karaktären "blänk" varav två kombinerat med växelsken.
• 7 st hade karaktären "fast sken med blänk" varav 2 st kombinerat med växelsken.
• Övriga 59 fyrljus var av karaktären "fast sken".

Historik

Förutom att använda dubbelfyrar osv för att särskilja kustfyrarna har olika anordningar konstruerats för att kunna ge fyrljuset dess fyrkaraktär.

Jonas Norberg , med loddrivet urverk drivet, kring vertikal axel roterande, uppsättning av oljelampor med reflektorer. Fyren på Carlstens fästning i Marstrand fick 1781 med denna konstruktion världens första roterande fyrljus.

• 1872 användes roterande arrangemang med oljelampor med reflektorer på Agö, Fårö, Hoburg, Kullen, Rödkallen, Skag, Stora Fjäderägg, Svartklubben, Söderarm, Örskär.

von Otters klippapparat , kring fyrljuset monterad anordning med lodräta, vridbara persienner. De kunde med en mekanism tvärställas så att ljuset släpptes igenom eller blockerades. Mekanismen drevs med loddrivet urverk.

• Mekanismen kunde dels ge olika fyrar skilda karaktärer (blixt, blänk, klipp, ..., t.o.m. morsekaraktär),
• dels ge olika fyrkaraktär i olika sektorer på samma fyr (enklipp, tvåklipp, …).
• Uppfanns 1865 men uppfördes i Sverige först 1878. Blev mycket populär i Skandinavien, Tyskland och England.
• Använd i Sverige långt in på 1960-talet.

Omgående linsoptik, Cordouan blev den första fyren med roterande fyrlins.

• 1872 hade Sverige 15 fyrplatser med roterande linser som gav fyrkaraktär tindrande, blänk, fast med blänk, resp fast med rött blänk. Rotationen av linsapparaterna drevs med urverk drivet av lod.

Lyths intermittenshylsa , driven med loddrivet urverk. En metallhylsa sänktes ner över fyrljuset och förmörkade det tills den lyftes upp. Slutet av 1800-talet.

Lindbergs rotator , drevs av den uppåtströmmande varmluften från ljuskällan och fick med konstant hastighet en ställning att rotera. På denna sattes ogenomskinliga skärmar och/eller färgade glasskivor. Olika fyrkaraktärer (blixt, blänk, klipp, ...) erhölls med skärmarna. Med de färgade glasen erhölls karaktären växelfyr. Senare hälften 1800-talet.

Dalén s uppfinningar, acetylengas infördes för fyrbelysning genom ett antal banbrytande uppfinningar: gasackumulatorn (säker gashantering), klippapparaten (gav fyrkaraktär och sparade gas), solventilen (sparade gas när solen var uppe), Dalén-ljuset (gasblandare och brännare med glödnät för maximalt ljus).

Elklipp , en slags programmerad strömbrytare, används numera för de fyrar som har elektriskt fyrljus.

Jfr morsealfabetet, Norberg, von Otter, Lindberg, Lyth, Dalén, elklipp .