Fyrskepp Nr 5 Utgrunden: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
''' Fyrskepp Nr 5 Utgrunden '''
''' Fyrskepp Nr 5 Utgrunden '''
'''1865-1866''' byggdes hon i stål på [[Bergsund]]s Mekaniska Verkstad i Stockholm till en kostnad av 105 318 kr. Deplacement fullt rustad cirka 260 ton. Längd vl cirka 25,0 m. Bredd 7,1 m. Besättning 7 man.  
'''1865-1866''' byggdes hon i stål på [[Bergsund]]s Mekaniska Verkstad i Stockholm till en kostnad av 105 318 kr. Se [[riksdaler]].
* Deplacement fullt rustad cirka 260 ton. Längd vl cirka 25,0 m. Bredd 7,1 m. Besättning 7 man.  
* För framdrivning saknade hon ursprungligen maskineri och fick då förlita sig till segel. Hon var riggad som skonare och var '''systerfartyg''' till [[fyrskepp Nr 6 Svenska Björn]].  
* För framdrivning saknade hon ursprungligen maskineri och fick då förlita sig till segel. Hon var riggad som skonare och var '''systerfartyg''' till [[fyrskepp Nr 6 Svenska Björn]].  


Rad 25: Rad 26:
'''1897''' erhöll hon ny ångmaskin (från [[fyrskepp Nr 14 Svinbådan]]). Rovoljelamporna utbyttes mot [[fotogen]]lampor.  
'''1897''' erhöll hon ny ångmaskin (från [[fyrskepp Nr 14 Svinbådan]]). Rovoljelamporna utbyttes mot [[fotogen]]lampor.  
'''1921''' byggdes hon om på [[Bergsund]]s Mekaniska Verkstad i Stockholm. Deplacementet ökade cirka 60 ton. Hon erhöll som huvudmaskineri en 175 hk Bolinder råoljemotor. Hjälpmaskineri 2 stycken 50 hk Bolinder råoljemotorer samt en dito på 12,5 hk till tryckluft för [[tyfon]]en.  
'''1921''' byggdes hon om på [[Bergsund]]s Mekaniska Verkstad i Stockholm. Deplacementet ökade cirka 60 ton.  
* Hon erhöll som huvudmaskineri en 175 hk Bolinder råoljemotor. Hjälpmaskineri 2 stycken 50 hk Bolinder råoljemotorer samt en dito på 12,5 hk till tryckluft för [[tyfon]]en.  
* För mistsignaleringen erhöll hon [[undervattensklocka]].  
* För mistsignaleringen erhöll hon [[undervattensklocka]].  
* Däckshus för om midskepps. [[Spjälballong]]en flyttades till aktermasten.  
* Däckshus för om midskepps. [[Spjälballong]]en flyttades till aktermasten.  

Versionen från 17 januari 2014 kl. 17.56

Fyrskepp Nr 5 Utgrunden

1865-1866 byggdes hon i stål på Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm till en kostnad av 105 318 kr. Se riksdaler.

  • Deplacement fullt rustad cirka 260 ton. Längd vl cirka 25,0 m. Bredd 7,1 m. Besättning 7 man.
  • För framdrivning saknade hon ursprungligen maskineri och fick då förlita sig till segel. Hon var riggad som skonare och var systerfartyg till fyrskepp Nr 6 Svenska Björn.
	(Här skall bild in)

Enligt Lotsstyrelsen 1872: ” På fartygets båda masttoppar finns ballonger, vilka, liksom fartyget, är rödmålade. Fartygets namn UTGRUNDEN är i vita bokstäver målat på sidorna.

  • Fyrfartyg med 2:ne fyrar, vardera med fasta sken.
  • Fyrapparaterna: vardera 8 lampor med paraboliska speglar.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 40 fot (11,9 m).
  • Lysvidd: 10 minuter.

Fartyget, som har 2:ne master, för på vardera av dem en fyrapparat av 8 lampor med paraboliska speglar, varifrån sprids runtom horisonten ett likformigt fast sken. I disigt väder och tjocka klämtas med ombord varande klocka.”

Fyrapparaterna var under dagtid nedsänkta i däckshusen vid för- och aktermasten för att få sin omvårdnad i skydd mot väder och sjö. Lanterninerna med fyrapparat var av Stevensons typ tillverkade i England och innehöll vardera 8 rovoljelampor i var sin försilvrade, kardanskt upphängda paraboliska spegel. Lanterninerna var uppbyggda runt masten och löpte i ett styrspår i denna, då de hissades eller halades.

Modifieringar

1887 erhöll hon ångmaskin (från fyrskepp Nr 12 Grepen) med panna för ångmistsirén och ångdriven pump.

1894 erhöll hon ny mistklocka (124 kg) samt mistsignalkanoner.

1897 erhöll hon ny ångmaskin (från fyrskepp Nr 14 Svinbådan). Rovoljelamporna utbyttes mot fotogenlampor.

1921 byggdes hon om på Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm. Deplacementet ökade cirka 60 ton.

1936 elektrifierades fyren. Nautofon och cirkulär radiofyr installerades.

Tjänstgöringar

Och sedan

1962 såldes hon och byggdes om till pråm.

1999 låg hon i Västerås, ägd av privatperson med avsikt att återställa henne till exteriören.


Jfr fyrskepp, fyrljusreflektor, kassunfyr, utsjöfyr, dalén-ljus, morsefyr, mistsignal, radiofyr, racon, Garpen, Kalmarsund, Nidingen.