Djursten
Djursten, svensk fyrplats på Gräsö, NV om Öregrund, O om leden genom Öregrundsgrepen. Ålands hav. Bemannad 1767-1964.
Öregrundsgrepen. På Gräsön vid södra delen av Öregrundsgrepen, NV om Öregrund, O om farleden. Fyrtornet och stranden nedanför fyren är fasadbelysta.













Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
215200 | C 6244 | N 60 22, O 18 24 | LFl 9 s | 11,5 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1767 | 1839 | 1955 | 1964 | 15 | 20 |
Vipp och kolfyr
1759 skedde eventuellt fyring med vippfyr.
1767 uppfördes en öppen kolfyr på Djursten. Ett massivt, i basen kvadratiskt, 6,5 m högt stentorn, avsmalnande mot altanen på toppen, vilken var försedd med en järnkorg för öppen stenkolsfyring. Upp till altanen ledde en stege i trä. Ritat av Carl Cronstedt. Under
1780-talet ersattes stegen av en i sten murad trappa med räcken.
Djursten öppen kolfyr. Figur Leif Elsby.
Spegelfyr
1838-1839 uppfördes ett nytt fyrtorn i sten. Det gamla tornet revs. Stenen återanvändes till det nya som var runt cirka 15 m högt med lanternin för spegelapparat. Ritat av J T Byström.
- Den stillastående spegelapparaten bestod av åtta paraboliska speglar i polerad mässing, med var sin oljelampa. Speglarna hade en diameter av cirka 45 cm. På en ring placerades de så att de täckta cirka 240° av horisonten.
Foto DT, JA, UV resp Tore Olsson 1996.
Enligt Underrättelse 1842
DJURSTEN. Stillastående Spegelfyr.
Lat. N. 60° 22'13". Long. O. 36° 37'46"
På den 23 fots höga bergklint, hvarest den gamla öppna stenkolsfyren underhölls på Gräsölandet, är uppfördt ett fyrtorn af sten, som har 30 fots höjd till altan och hvars sken är 64 fot öfver vattenytan samt i klart väder synes på 3:ne mils afstånd. Denna fyr, som första gången tändes d. 23 October 1839, består af 8 st. polerade mässings-reverberer och tjenar till rättelse för seglingen i Öregrunds Grepen och i Öregrunds skärgård.
Enligt Underrättelse 1848
"Djursten. Stillastående spegelfyr.
Lat. N 60° 22'13". Long. O. om Ferrö 36° 37'46". Long O. om Greenwichs meridian 18° 21'1"
På den 23 fots höga bergklint, hvarest den gamla öppna stenkolsfyren underhölls på Gräsölandet, är uppfördt ett fyrtorn af sten, som har 30 fots höjd till altanen och hvars fyrsken är 64 fot öfver vattenytan samt i klart väder bör synas på 3:ne mils afstånd. Denna fyr, som första gången tändes den 23 Oktober 1839, består af 8 stycken polerade messings-reverberer och tjenar till rättelse för seglingen i Öresunds-Grepen och i Öregrunds skärgård. "
Enligt Underrättelser 1852
DJURSTEN. Stillastående Spegelfyr.
Lat. N. 60°22'13". Long. O. om Ferrö 36°37'46”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°28'1”.
På den 23 fot höga bergklint, hvarest den gamla öppna stenkolsfyren underhölls på Gräsölandet, uppfördes under åren 1838 och 1839 ett fyrtorn af sten, i rund form och 33 fot högt från grunden till altanen. Lysningsapparaten, hvars sken är beläget 67 fot öfver vattenytan, består af 8 stycken på en järnring placerade reverberer eller speglar. Denna fyr, som första gången tändes den 23 Oktober sistnämnda år, tjenar till rättelse för segling i Öregrunds-Grepen och i Öregrunds skärgård samt bör i klart väder synas på 3 mils afstånd. Tornet är hvitrappadt. Pl. I.
1872 installerades ytterligare två lampor med paraboliska speglar, försedda med rött lampglas, i samband med fyrfartyget Grepens utläggning.
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast, rött och vitt sken. Lat. N. 60° 22’,2. Long. O. 18° 24’,5.
- Fyrapparaten: 10 st lampor med speglar.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 67 fot (20,1 m).
- Fyrtornet: av sten, vitt.
- Lysvidd: 12 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 23 fot (6,9 m).
- Lysfält: Öresundsgrepen och skärgården söder därom.
- Tornets höjd från grund: 55 fot (15 m).
Fyren är belägen i södra delen av Öregrundsgrepen på Gräsön. Fyrapparaten består nu av 10 st lampor med paraboliska speglar, därav 2:ne tjänar till att förstärka det röda skenet i vinkeln mellan N och NNV; i övrigt är de så ställda att de belyser Öregrundsgrepen och skärgården söder om Öregrund. Fyrskenet är i riktning från N t O åt NV rött, och därifrån, sydvart över, vitt. Fyrtornet är vitkalkat. Skogen innanför fyrtornet skymmer där liggande boningshus. Djurstens fyrs huvudsakliga ändamål är, att, tillsammans med fyrfartyget Grepen, leda fartyg fritt in mellan Engelska grundet och Länsmansgrundet, för vilket ändamål fartygen bör hålla sig i den av båda fyrarna bestämda riktningslinjen, eller, om fyrfartyget icke är på sin station, hålla Djurstens fyr i S t O 5/8 O, då densamma bör synas nära överens med klockstapeln i Öregrund.”
Treskenad spegel
1873 installerades ny lanternin med sideralsken med tre paraboliska speglar försedda med en gemensam fotogenlampa (treskenad spegelapparat). I ett fönster i vaktrummet monterades tre paraboliska speglar med var sin tillhörande lampa, riktade mellan N och NNV.
Linsfyr
1882 utbyttes den treskenade spegelapparaten och lanterninen mot en ny innehållande linsapparat och fotogenlampa.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 1 fack à 30°, med krona (11 ringar) och krans (4 ringar) samt catadioptrisk spegellins 1 fack à 30°, von Otters klippapparat med urverk och lod, lodvikt 52 kg. Fotogenlampa med veke.
- Lampan för sideralsken installerades i vaktrummet för att som bifyr lysa söderut.
1883 insattes ett linsfack av 6:e ordningen och ersatte sideralskenet.
- Fyrkaraktär: K W 8M. Lyshöjd: 20 m.
Belyser farvattnet söderut med vitt reg klippsken.
1902 Två fyrljus: F W 14M och K W 14M. Lins av 3:e ordningen. Lyshöjd: 20 m. Vitt, runt, 15 m högt stentorn.
- Fyren belyser med vitt sken följande sektorer:
Fyrsken Gräns Gräns Tvåklipp 135 149 Fast 149 156 Enklipp 156 165
Det fasta skenet leder fritt mellan grunden ända in emot fyren, där seglaren vid passerandet vägledes av det genom sidofönstret lysande oförstärkta fyrljuset.
1905 uppsattes på tornet en mistklocka med tillhörande urverk. Klockan hade tidigare suttit på Eggegrunds fyr.
- varmed under tjocka gives var 15 sek en signal, bestående av ett slag.
Lux-ljus
1927 installerades Lux-ljus och intermittenshylsa. Bifyren drogs in.
1931 utbyttes mistklockan mot tryckluftsdriven tyfon. En fotogenmotor drev kompressorn till tyfonen.
Elektriskt ljus
1945 elektrifierades fyren och mistmaskineriet.
Riktad radiofyr
1947 installerades en riktad radiofyr, som tidigare suttit i Örskär.
Riktad radiofyr: RD 186.
Frekvens: 1611 kHz. Tonfrekvens: 535 Hz. Räckvidd: 20 M.
ID-signal: DS avgivna 1 gång var 60s
Sändningstider: tjocka - kontinuerligt, klart väder - 0-5 min och 30-35 m varje timme
Kurslinjeriktning: 152°.
Sändningsschema: A, dvs längs kurslinjen lika starka signaler, vid gång mot fyren hörs första bokstaven i igenkänningssignalen starkast om styrbord, andra bokstaven starkast om babord.
1970-talets början drogs den riktade radiofyren in.
Spaltsektor
1950 installerades el i ett nytt radiofyrrum. Experiment gjordes med uppsättning av Sveriges första spaltsektorfyr, utrustad med sealed-beam- lampor.
1962 helautomatiserades fyren.
Avbemanning och personal
1964 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Djursten
Och sedan
1968 var fyrtornet målat vitt med svart bälte och svart lanternin.
- Optisk karaktär: Int(2) W 18 s, B R 9 s (2 + 7), B(2) G 12 s (2 + 2 + 2 + 6). Lysvidd: 14 M. Sektorering: 136,5 - B(2) G - 149 - Int (2) W - 156,5 - B R - 167 - Int(2) - oförstärkt vit - sydostvart. Ljusstyrka: W 40 000 cd, R 18 000 cd, G 5 800 cd. Vid dis och tjocka ökades ljusstyrkan i röd sektor med cirka 60%.
- Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 30 s (2 + 4 +2 + 22)
- Fyrtornet och stranden nedanför var fasadbelysta.
19?? kommer fyrljuset från en 6:e ordningens lins i akrylplast och halogenlampa placerad på en stolpe ute på altanen. Sealed-beam- lamporna fanns kvar men användes ej.
19?? stängdes mistsignaleringen.
Nuvarande optik: 6:e ordningen (300 mm Ø) gjuten akryllins i form av trumlins, Tideland ML-300, 60W och 10W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: LFl WRG 9 s 11 M. Lyshöjd: 20 M.
Länkar
- Ur Blänket Nr 2012:2 I kustbandet, Björn Hagelin
- Ur Blänket Nr 2015:3 Fyrmästare Axel Bergström och Ålandsexpeditionen i februari 1918, Björn Hagelin
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
Bemanning | Fm, Fv, ex. bitr. 1/9-30/4, sem.-vik. hela tiden |
Klass | Fyrplats klass: II. Dyrortsgrupp: B. |
Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Tyfon, 1 st. 7 hkr. Bolinder-motor. Mistmaskinrummet är beläget å botten av fyrtornet, som är av sten, c:a 15 m. högt inkl. lanterninen. |
Läge och natur | Vackert läge med riklig växtlighet på västra sidan av Gräsön i södra delen av Öregrundsgrepen, c:a 2 dist.min norr om Öregrund. Planteringsland: fm. 354 kvm, fv. 286 kvm |
Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
Hamn | Ingen brygga, ingen tjänstebåt. Dålig hamn. |
Kommunikationer | Busstrafik till och från Öregrund, en resa per dag, c:a 8 km. |
Postanstalt | Öregrund. Väg dit: c:a 8 km. Posten hämtas framme vid landsvägen c:a 1 km. från fyrplatsen. |
Handelsbod | Öregrund. |
Skola | Folkskola B c:a 6 km., skolskjutsar. Realskola i Östhammar, 2 mil från Öregrund. Inackorderingsbidrag obekant. |
Övrigt | Vid elektrifiering av platsen kommer sannolikt personalen att bli indragen. |
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Västerbyn 4:2 ägs av SjöV. Västerbyn 3:2 och 4:6 med två bostadshus samt Västerbyn 4:7 med bagarstuga, ägs av Agne Andersson/Ditte Werner (0173-33038) somhyr ut fyrmästarbostaden per dag/vecka. Parkering finns för besökare. |
Ägare | SjöV äger fyren |
Kontaktperson | Mattias Wahlborg 070-5694397. www.upplandsstiftelsen.se . Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
Vägbeskrivning | Bilfärja Öregrund - Gräsö därefter c:a 4 km bilväg till Djursten |
Övrigt | Man planerade att bygga en vippfyr 1759 men den byggdes i stället på Holmögadd. Det första fyrtornet byggdes 1767 och var ett massivt stentorn som överst hade en öppen stenkolseld i en järngryta. Denna fyr revs, nuvarande fyr uppfördes 1839 och tändes 23 oktober. Den hade en fyrapparat med 8 paraboliska mässingspeglar (diameter 18 tum, djup 7 tum) monterade i en järnring med en envekig rovoljelampa (förbrukning 2,6 cl/tim) i varje spegel. Fyren var en stillastående spegelfyr och dess sken syntes 3 mil. År 1873 installerades en sideralskensspegelapparat med envekig fotogenlampa (förbrukning 8 cl/tim) med föränderlig yta. Dagens lanternin är från 1882 då en 3:e ordn.(1000 mm) dioptrisk trumlins 30° med katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar) samt en 30° katadioptrisk spegellins installerades tillsammans med en persiennapparat med urverk och lod (vikt 52 kg) samt en trevekig fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim) med oföränderlig yta. År 1927 installerades luxljus och år 1945 elektricitet (200W 240V lampa). Cirka 1950 monterades Sveriges första spaltsektorfyr som ett experiment. Utrustningen är fortfarande kvar men används ej längre.
År 1873 monterades i vaktrummets fönster en bifyr bestående av 3 paraboliska speglar med 3 envekiga fotogenlampor (4,2 cl/tim) med oföränderlig yta, visande rött sken. År 1882 ersattes dessa av den sideralskensspegelapparat med envekig fotogenlampa (förbrukning 8 cl/tim) för föränderlig yta som från 1873 hade funnits i huvudfyren. År 1893 installerades en 6:e ordn.(300 mm) 90° trumlins och rotator med mörka skärmar. Bifyren släcktes 1928. Mistsignalering utfördes från 1905 med en klocka med urverk (från Eggegrund) och från 1931 med tyfon som först drevs av komprimerad luft och från 1945 av elektricitet. |
Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, fyren. |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg.
Fyr 06 Djursten
Sedan flera norrländska städer framhållit nödvändigheten af en fyr på Djursten, anbefallde Kungl. Maj:t uti skrifvelser 1756. 1757 och 1758 Amiralitets Collegium att yttra sig rörande ”fyrings inrättande på Djursten med lykta på en stång”. Ritningar uppgjordes 1759 til en fyrvipp af J.G. Steuer och till fyrtorn af sten och fyrtorn af trä med vidbygdt boningshus af J.G. Gyllenhammar och entreprenad auction hölls på uppförandet af en fyrvipp, men arbetet kom ej till utförande. Öfverintendentsembetet erhöll då uppdrag att uppgöra en ny ritning och 1765 approberades af Kungl. Maj:t ritningen på en fyrbåk af sten med derofvanpå stäld fyrpanna för stenolsbrännng. Arbetet utfördes på entreprenad för en kostnad af 35.100 D:r kopparmynt och den nya fyren tändes 1767. Fyrtornet var af sten, pyramidformigt och 11 alnar högt, med fyrpannan stäld på öfversta planets ena hörn och en stege af trä för uppgång till densamma. Uti en beskrifning öfver fyren af Lotsdistriktchefen på 1770 talet heter det: ”På denna båk fyras med stenkol, som af fyrvaktaren, i anseende till fyrtornets besynnerligen smala konstruktion, måste uppbäras på en trappa, som i rak linie är murad från tornets öfre ända till backen på landsidan. För seglare, som nattetid nödgas söka sig in vid Öregrund, gör denna anstalt ej tillfyllest med mindre ej en eld eller fyr, antingen på samma sida eller på Öregrundslandet tillika blir placerad, som genom en säker krysspejling i mörkret kunde vägleda till ankarsättning”. Uti en annan beskrifning om fyren på 1770 talet heter det: ”ju mera det blåser och regnar, ju mera synes stenkolsfyren och detta är en förmån, som sådana fyrar hafva framför speglar”.
År 1787 uppfördes en trappa af sten till tornet. Fyringen underhölls af Kronan och var årliga förbrukningen af stenkol omkring 300 tunnor. 1838 nedrefs fyrtornet och i dess ställe uppfördes åren 1838 – 1839 för en kostnad af 12.456 Rdr banko ett rundt, 45 fot högt stentorn med lanternin och spegelapparat visande fast hvitt sken. Spegelapparaten bestod af 8 st. paraboliska speglar af polerad messing fästade på en järnring och med lampor för rofoljebelysning. Lanternin och fyrapparat tillverkades i Sverige. Ljusstyrkan var 2.000 Häfnerljus,
År 1872 erhöll fyren en röd sektor mellan N. och N.V. och apparaten förstärktes åt denna sektor genom uppsättandet af ytterligare 2 st. speglar. Lanterninen var tillverkad vid Samuel Owens faktori i Stockholm,.
År 1873 uppsattes en ny lanternin med ett sideralsken visande fast, hvitt sken och inunder lanterninen uti fönster i vaktrummet 3:e paraboliska speglar visande fast rödt sken i en sektor mellan N. och NV, hvarjämte nya lampor för fotogen uppsattes.
År 1882 ombygdes fyren och erhöll en ny laternin, linsapparat af 3 ordningen samt klippapparat. Linsapparaten består af ett fack om 30° omfattande krona, trumma och krans samt en katadioptrisk spegel. Lampan är för fotogenförbränning med konstant nivå och 3 vekar. Klippapparaten består af 14 st. en-klippspersienner omfattande 9°, visande rödt sken och 15 st. 2-klipp-persienner omfattande 12°, visande hvitt sken. Kostnaden för den nya fyrapparaten var 3.694 kr och var ljusstyrka 3.300 Häfnerljus.
År 1891 tillsattes persienner för 2° uti 2-klipp-sektorn, hvarvid samtidigt den fasta sektorn minskades med 2°.
År 1902 förändrades det röda enklippsskenet till hvitt.
År 1882 uppsattes det gamla sideralskenet för belysning söderut, men detta borttogs 1893 och ersattes med ett linsfack af 6:e ordningen med rotator, visande hvitt, reguliert klippsken och en ljusstyrka af 100 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1927 utbyttes lampan för fotogenbränning mot en luxapparat med 52 mm:s brännare, varvid ljusstyrkan ökades till 9000 hefnerljus. Som reserv tillfördes fyren en fotogenlampa med föränderlig oljeyta.
År 1928 indrogs bifyren och nytt urverk, försett med intermittensapparat, insattes i huvudfyren. Kostnaden för ifrågavarande ändringar uppgick till 3291 kronor.
År 1944 elektrifierades fyren och en klar lampa för en effekt av 200 watt insattes som ljuskälla. Ljusstyrkan justerades till 10000 hefnerljus. Luxlampan ändrades till reservlampa.
År 1950 tillkom en anordning, som över en transformator och en omkopplare möjliggjorde fyrlampans anslutning till radiofyrens reservkraftsaggregat.
År 1955 utbyttes linsapparaten mot en spegelapparat med lampor av sealed-beamtyp. I anslutning därtill ändrades fyrkaraktären i de olika sektorerna till
- B (2) var 12 sek. från 136,5° til1 150,5°, grönt sken
- Int (2) var 18 sek. från 150,5° till 156,5°, vitt sken
- B var 9 sek. från 156,5° till 167°, rött sken
- Int (2) var 18 sek. från land till 347,5°, vitt sken, oförstärkt
Ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken ökades till 60000, 15000 och 7500 hefnerljus vid klar sikt, vid dis och dimma 60 % högre
Fasadbelysning av fyrtornet samt stranden nedanför fyren anordnades.
Ett dieselaggregat, som vid strömavbrott på det allmänna elnätet automatiskt träder i funktion, sörjer för en kontinuerlig strömtillförsel. Dessutom har anordnats ännu ett dieseldrivet aggregat, som skötes manuellt, vilket vid behov kan tillgodose strömförsörjning för fyrljus och mistsignalering.
Tack vare den sålunda vidtagna förbättringen av fyrens apparatur kunde bemanningen minskas till en man.
År 1905 den 1 november, uppsattes vid fyren en med drivverk (urverk) försedd klocka för avgivande av mistsignaler. Mistsignalkaraktären var 1 slag var femtonde sekund. Den 1 oktober 1931 anordnades en tyfon för komprimerad luft med en mistsignalkaraktär av 4 ljud var minut. Klockan blev använd som reservapparat med oförändrad signalkaraktär. År 1946 indrogs klockan och ersattes med en handdriven mistlur, med vilken vid behov gavs en lång ljudstöt om 30 sekunders varaktighet var fjärde minut. År 1955 anordnades vid Öregrunds lotsplats apparatur för fjärrmanövrering av mistsignaleringen, samtidigt indrogs den handdrivna reservmistluren.
År 1947 anordnades en riktad radiofyr med en räckvidd av 20 nautiska mil. Kurslinjens riktning 152°.
Öregrundsgrepen
Klicka här för att se fyrarna i Öregrundsgrepen
Jfr Ålands hav, svenskt fyrväsende, öppen kolfyr, vippfyr, treskenad spegel, fotogen, fyrljusreflektor, fyroptik, spegellins, Lux-ljus, klippapparat, spaltsektorfyr, mistsignal, tyfon, bifyr, akryllins, Grepen, Engelska Grundet, Eggegrund, Cronstedt, Byström, Öregrundsgrepen.