Vinga

Vinga, ö i havsbandet cirka 10 M väst Göteborg, yttre delen av inloppet till Göteborg och Göta älv. Har gett namn till en fyrplats och lotsstation samt en fyrskeppsstation.

1808-1812 hade den brittiske amiralen Saumarez Vinga Sand som årligen återkommande bas för sin flotta. Den hade som huvuduppgift att skydda den omfattande smyghandeln med livsmedel till Storbritannien från skåne- och blekingekusten samt att ge den svenska flottan stöd mot den ryska i Östersjön. 1810 slöt Sverige fred med huvudfienden Frankrike och tvingades att acceptera Napoleons kontinentalsystem, blockaden mot England. De diplomatiska förbindelserna bröts. Smyghandeln fortsatte. Sverige tvingades att förklara krig mot Storbritannien. Smyghandeln fortsatte. 1812 led Napoleon sitt nederlag i Ryssland och handelsblockaden mot England bröts. Den engelska flottan lämnade sin flottbas på Hanö. 1808, den 17 maj - 3 juli, låg 242 (!) brittiska örlogsfartyg till ankars vid Göteborgs inlopp. 10000 brittiska soldater med hästar och kanoner erbjöds svenskarna som stöd men Gustav IV Adolf avböjde.

Vinga fyrplats

Bemannad 1841-1974. WGS-84 Lat. N. 57° 37’,9. Long. O. 11° 36’,1.

1606 på order av kung Karl IX uppförde slottsfogde Söfring Jönsson på Älvsborgs slott en båk i trä på Vinga. Båkvaktare Torkel Smed anställdes för att sköta båken. 1644 brändes båken ner av stridsglada danskar. En ny båk byggdes upp igen. 1675 cirka uppfördes ett nytt rödmålat sjömärke, båk. 1720 cirka utbyttes sjömärket mot ett i trä pyramidformat utsiktstorn, som tjänstgjorde som träbåk. I toppen satt en förgylld trätunna med svarta band. 1840-1841 anlades fyrplatsen. Ett i gråsten cirka 3-4 m högt cylindriskt torn uppfördes (det södra tornet), försett med lanternin och 3:e ordningens trumlins, vilken visade fast, vitt sken. Lanternin och fyrapparat med lins tillverkades av Henry Lepaute i Paris. Ritat av C Wallenstrand. Detta var den första linsfyren i Sverige. Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, folierade speglar av glas ovan linsen ("krona"). Fyrapparat utrustad med rovoljelampa. Denna lins, som var ett nytt påfund, hade 1832 på försök provats i Stockholmstrakten för att utvärdera lämpligheten för svenska förhållanden. Proven utföll väl varför man beslöt att sätta upp den i Vinga nya fyrtorn. 1854 uppfördes ett andra fyrtorn (det norra tornet) på Vinga för att undvika risk för förväxling med sken från andra fyrplatser. Tornet i tegel byggdes cirka 5-6 m högt cylindriskt och försågs med lanternin med 4:e ordningens lins med två omgående planlinser. Ritat av C Sandell. Linsen av 4:e ordningen var en dioptrisk trumlins med 4 fack à 90°, catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar). Runt linsen roterade 2 dioptriska planlinser, vilket gav karaktären "fast sken med blänk". 1856 träffades båken av blixten och brann ner. 1857 uppfördes nuvarande cirka 24 m höga, pyramidformade, rödmålade båk, försedd med spira och ett klot klätt med koppar. Basen mäter cirka 11 x 11 m. 1863 utbyttes i de den södra fyren folierade speglarna mot en catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar). 1868 uppfördes en signalställning för fyrfartygen i Öresund. 1869 erhöll fyrplatsen två mistsignalkanoner samt uppfördes ett nytt boningshus tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg. 1870 uppfördes en mistsignal driven av varmluft alstrad av maskin. 1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, den södra med fast sken, den norra med fast sken med blänk. Lat. N. 57° 38’,1. Long. O. 11° 36’,3.

Fyrapparaten: den södra: 3:dje ordningens lins-. Tornets höjd från grund: det södra 41 fot (12,3 m),

                      den norra: 4:de ordningens lins-.	                                        det norra 37 fot (11,1 m).

Fyrtornen: av sten, det södra vitt, Fyrljusens höjd över vattenytan: omkring 90 fot (27 m).

                              det norra ljusgult.	Lysvidd: 14 (distans)minuter.

Grundens höjd över vattenytan: 60 fot (18 m). Lysfält: runtom horisonten, med undantag enligt nedan. På högsta delen av Vinga skär, utanför inloppet till Göteborg, finns en 82 fot hög rödmålad båk i pyramidform, som av staden underhålls. På ömse sidor om denna båk står de lägre fyrtornen av sten, i riktning NO ½ N och SV ½ S 400 fot från varandra. Den i södra tornet befintliga linsapparaten är av 3:dje ordningen med fast sken. Den i norra tornet är av 4:de ordningen med 2 omgående linser, som var 3:dje minut frambringar blänkar av några sekunders varaktighet, föregångna och efterföljda av korta förmörkelser. Båda fyrarna lyser runtom horisonten, men skyms till någon del av båken: den norra i SV och den södra i NNV därifrån. Öster om tornen ligger fyrbetjänings- och lotsbyggnader, alla rödmålade, samt en optisk telegraf. Väster om och nedanför tornen ligger en mindre byggnad, som innesluter drivapparaten för en genom byggnadens tak uppgående mistlur, vilken under disigt väder och tjocka sättes i verksamhet, och då under varje minut ett eller tvenne starka skärande ljud av omkring 5 sekunders varaktighet vardera, vilka i stillt och labert väder bör höras på 4 till 6 minuters avstånd. På platsen finns ävenledes signalkanoner, varmed besvaras skott eller annan ljudsignal, som i tjocka hörs från i närheten varande fartyg. Svaren ges med tvenne tätt på varandra följande skott. I närheten av båken finns en signalställning, bestående av en upprätt stående spira med horisontell rå, för tillkännagivande om något eller några av fyrfartygen Trindelen, Kobbergrundet och Knoben i Kattegatt eller Svinbådan i Öresund av isgång eller annan orsak lämnat sina stationer. a) En kula, hissad på spiran över rån, betyder att fyrfartyget Trindelen ej är på sin station; b) 2 kulor, hissade under norra rånocken, betyder att fyrfartyget Kobbergrundet ej är på sin station; c) En kula, hissad under samma råarms mitt, betyder att fyrfartyget Knoben ej är på sin station; d) 2 koner, hissade med spetsarna mot varandra under södra rånocken, betyder att fyrfartyget Svinbådan ej är på sin station. Signalkulorna är vita och konerna vita med svarta bälten. Utanför i sjön och på Vinga skär passar lotsar upp för farleder till Göteborg och kringliggande ankarsättningar. Fyren i södra tornet tändes första gången 1841. Norra tornet uppfördes 1854 och däri varande fyr tändes samma år.” 1881 ombyggdes signalställningen för fyrfartygen i Öresund. 1881 utbyttes rovoljelamporna i resp torn mot fotogenlampa med veke samt uppfördes två ensfyrar för den västra hamnen för i första hand lotsbåtarna. 1882 flyttades signalställningen åt väster, uppfördes på båken en signalställning om ishinder samt uppfördes ny telegrafstation med kabel till fastlandet (byggnaden tillverkad av Bark & Warburg). 1883 uppfördes i tegel ett mistmaskinhus för att ersätta det som brunnit ner. 1889-1890 uppfördes ett nytt 29 m högt fyrtorn (= det nuvarande), försett med lanternin och 1:a ordningens omgående planlins. Den centrala delen med torntrappa, krön och altan gjöts i betong av Skånska Cementgjuteriet. Tornet kläddes med porfyrit bruten på Vinga. Järntrappor, fönster, dörrar och bjälklag tillverkades av Eriksbergs Mekaniska Verkstad. Lanterninen tillverkades av Göteborgs Mekaniska Verkstad. Ritat av Emil Karlsson. Linsen av 1:a ordningen (1840 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, omgående, tillverkad 1890 av F. Barbier & Cie i Paris. Fotogenlampa. De två gamla fyrarna släcktes. Den norra fyren från 1854 revs. Linsen flyttades samma år till fyrplatsen Hävringe. Den södra fyren användes som fotogenbod. 1891 byggdes ett skjul för mistsignalkanonerna. 1892 byggdes en ny signalställning. 1896 uppfördes två ensfyrar för ledning till Böttö. Fyrarna utgjordes av lykta på träställning. 1898 utbyttes misttrumpeten mot mistsirén samt utbyttes ensfyrarna till Böttö mot två fyrkurer innehållande fotogenlampa och parabolisk spegel. 1904 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion" med tillhörande kanonhus. Dessa kom från Pater Noster. 1907 utbyttes fotogenlampan i den stora fyren mot Lux-ljus. 1911 ombyggdes den södra fyren till lotsutkik. 1912 flyttades signalställningen angående fyrskeppen. 1921 anordnades den första cirkulära radiofyren i Sverige. 1926 flyttades till Valö fyrplats mistsignalkanonen "av kommendör Engströms konstruktion" med tillhörande kanonhus. 1929 utbyttes fotogenlampa i de västra (för hamnen) samt östra (till Böttö) ensfyrarna mot AGA-ljus. Den stora fyrens altan byggdes om. 1930 flyttades signalställningen angående fyrskeppen. En 15 m hög mast för issignaleringen uppfördes, cirka 40 syd om masten för den internationella signal- och telegrafstationen. 1931 borttogs signalställningen på båken samt flyttades signalställningen för fyrskeppssignaler. 1936 renoverades fyrlanterninen. Fyrens ljusstyrka: 100 000 Hefnerljus 1945 byggdes en ny båtslip. 1950 elektrifierades fyren. Glödlampan på 2000 W var den då starkaste fyrlampan i Sverige och gav fyren ljusstyrkan 1 300 000 Hefnerljus. Mistsirénen utbyttes med Nautofon. Den nedre ensfyren till Böttö utbyttes mot ett torn i betong samtidigt som båda ensfyrarna elektrifierades. Ett maskinhus anordnades för reservkraft. 1961 var fyrkaraktären Bx(2) 30 s 19 M. Ljusstyrka: 1 300 000 HK. Roterande lins med 2000 W glödlampa,. Mistsignal: Nautofon 3 ljud 60 s (4 + 4 + 4 + 4 + 4 + 40). 1968 var tornet 29 m högt och grått. Omgående 1:a ordningens lins. El-ljus. Optisk karaktär: Bx(2) W 30 s 19 M. (1 + 7,5 + 1 + 20,5). Lyshöjd: 46 m. Ljusstyrka: W 960 000 cd. Fyrskenet är försvagat (till cirka 180 000 cd) i riktning cirka NO-SO från fyren. Akustisk karaktär: Nautofon 3 ljud var 60 s (4 + 4 + 4 + 4 + 4 + 40). Ljudet är riktat företrädesvis mot öppna sjön (från SO över V till N). Cirkulär radiofyr: RC ???. En kraftkabel är utlagd mellan SV delen av Fotö och NO delen av Vinga. 1975 automatiserades fyren. Fyrplatsen avbemannades. 2000 var tornet 29 m högt och grått. Nuvarande optik: 1:a ordningen (1840 mm Ø) dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, omgående, tillverkad 1890 av F. Barbier & Cie. Fyrapparat utrustad med glödlampa 2000 W. Nuvarande karaktär: Fl(2) W 30 s 25,5 M. (1 + 7,5 + 1 + 20,5). Lyshöjd: 46,0 m.

Fyrskeppsstationen

Vinga fyrskeppsstation, låg cirka 4 M S Vinga fyr, på cirka 50 m djup och botten bestående av lera på position Lat. N. 57° 34’. Long. O. 11° 36’.

	(Här ska karta in)

”Det motordrivna skeppet som är byggt 1926 utlades här första gången år 1929. Det har tidigare under några år varit stationerat vid Fladen. Läget i öppna sjön 4 distansminuter syd om Vinga tjänar som angöringspunkt för trafik kommande söder- eller västerifrån som ej vill nyttja den trånga Vingaleden. Skeppets radiofyr har en viktig uppgift för den nya tidens radionavigering.”

• Fyrskepp med vitt gruppvis (3) intermittent sken var 30:e sekund.
• Fyrapparat: dalén-ljus med pendellins av 5:e ordningen.
• Ljusstyrka: 3 800 Hefnerljus.
• Lågans höjd över vattenytan: 10,5 m.
• Lysvidd: 11 distansminuter.

1929 ändrades till: elektriskt ljus.

• Ljusstyrka: 27 000 Hefnerljus. Fyrkaraktär: Blänk(?) 30 s.
• Mistsignalering: sirén 1 ljud var 30:e sekund. (Sirén, klocka).
• Undervattensklocka: 2 ljud var 30:e sekund. Vattenmist. Cirkulär radiofyr.

1961(?) på fyrskeppsstation Vinga var fyrkaraktären Int(3) 30 s 11 M.

• Stillastående lins med glödlampa. Ljusstyrka: 27 000 HK.
• Mistsignal: Nautofon 1 ljud 20 s (5+15).

1929-1965 var Vinga fyrskeppsstation.

Ett (1) fartyg har tjänstgjort på stationen

• 1929-1965 Fyrskepp nr 32 Fladen.
• 1965 ersattes fyrskeppsstationen av kassunfyren Trubaduren, placerad på ett i området nyupptäckt grund på 10 m.

Jfr båk, fyroptik, folierad spegel, fast sken med blänk, mistsignal, Lux-ljus, lysvidd, radiofyr, radiopejl, optiska signalanordningar, fyrskepp, linspendel, kassunfyr, Trubaduren, Fladen, Västerhavet, Saumarez, Göteborg.