Radiopejl

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

radiopejl, anordning för att bestämma riktningen till en radiosändare. Radiopejlen har en antenn som är riktningskänslig och är kopplad till en mottagare på vilken riktningen till radiosändaren kan avläsas.

Syftet är att bestämma navigatörens position. Det kan göras genom så kallad krysspejling, dvs pejling av två eller fler sändare, eller via två eller flera mottagare på olika platser.


Anläggning för radiopejl ombord på ett fartyg

Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Kompassros ritad.jpg

Här pejlas riktningen till ett fartyg med radiosändare

Pejling från land (fyrplatser)

1903 började radiovågor användes för positionsbestämning.

I radions barndom kunde ett fartyg anropa land och be att få bäringen till fartyget radiopejlad. Landstationen pejlade och telegraferade resultatet till navigatören. Noggrannheten var god. Med uppgift från minst två bäringar kunde navigatören lägga ut dessa i sjökortet och därigenom finna sin position i skärningspunkten för bäringarna. Men utbyggnaden av pejlstationer täckte inte möjligheten till krysspejling.

1921-1925 försågs fyra svenska fyrplatser med radiopejlstation: Morups Tånge, Vinga, Hållö, och Landsort (1935). De sattes upp och drevs av personal från Svenska Telegrafstyrelsen (Telegrafverket).

1923 fick fyrplatsen Marstein i Norge radiopejl

1927 uppfördes en radiopejlstation på fyrplatsen Ferder, Norge.

1929 anlade den norska marinen en station för radiopejling på fyrplatsen Oksöy, Norge.

Pejling från fartyg

Så småningom utvecklades pejlutrustning som man kunde ha med sig ombord. Att bli pejlad från land var en opraktisk metod. Därför började man på "land" och på fyrskepp bygga radiosändare, så kallad radiofyr som kunde pejlas av navigatörens egen utrustning.

1927 började uppbyggnaden av det svenska systemet för radiofyrar. Under de följande årtiondena tillkom radiofyrar på många fyrplatser.

Genom att själv krysspejla radiofyrar med hjälp av fartygets egna radioutrustning kunde navigatören få fram önskade bäringar och därigenom finna sin position. Med användning av en utrustning av hög kvalitet och inpejling av tre radiofyrar kunde noggrannheten uppgå till cirka ± 0,3 M ( ± 600 m).

Felkällor

Radiopejling har några felkällor som man bör ta hänsyn till:

  1. Radiodeviation, som orsakas av egna fartygets skrov eller rigg. Kan bestämmas då fartyget ligger i hamn
  2. Natteffekt, som orsakas av förändringar i atmosfärens skiktning på dagen resp. natten som följd av ändrad solbelysning. Speciellt vid solens upp- eller nedgång kan pejlminimum vandra fram och åter så att pejlingens tillförlitlighet blir dålig
  3. Avvikelse över land kan inträffa nära en kust eller om en landmassa ligger mellan fartyget och radiofyren
  4. Refraktion, som inträffar då radiostrålar går längs med en landmassa


Jfr fyrskepp, fyr, radiofyr, riktad radiofyr, radiopejl, markvåg, morsealfabetet, bäring, radiofrekvens, TRANSIT, GPS, D-GPS, Glonass, Galileo, LORAN, Decca Navigator, TORAN, Consol, Epos, radar, racon, radionavigering, Grimeton, telegraf, telefon, navigering, astronomisk navigation.