Visby
Visby, stad på Gotland med hamn, lotsplats och hamnfyrar samt optisk f.d. flygfyr. Mellersta Östersjön
* Fyrplatsen: På Gotland. "Solen och rosornas stad" med färjetrafik med "fastlandet". Historiskt sett har Gotland varit ett hanseatiskt, danskt respektive svenskt intresseområde. Historik, se Gotland * Visby flygfyr, optisk flygfyr: 2,5M NO om staden (flygplats). Hålles tänd vid behov. Inom fyrens lysvidd ligger farvattnen mellan Hallshuk och Stora Karlsö.
Förtoning över Visby och Visby hamnlykta enligt Beskrifning 1872.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Visby lotsplats. Belägen i Visby stad, Gotland. Postadress och telegramadress: Visby.
Redan på den tid, då Visby under 1200- och 1300-talet var en betydande handelsort och sjöfartsstad, torde lotsar ha funnits där, dels för att lokalt betjäna fartygen, dels för att lotsa dem till olika hamnar och platser inom Östersjöbäckenet med Finska viken. Därom finns emellertid inga skriftliga urkunder kvar. De ledsagare och styrmän, som omnämns i Visby lagar, torde ha varit allesammans långvägslotsar.
Visby hamn var på den tiden belägen norr om den nuvarande hamnen, på det område där nu varmbadhuset m. fl. byggnader och tomter är belägna. Där fanns en av naturen danad liten bukt, skyddad av en krans utanför belägna små holmar, alltså ur trygghetssynpunkt ett utmärkt läge. Att hamnen ej hade något vidare stort djup var, med hänsyn till storleken och djupgåendet hos den tidens farkoster, ej så farligt med. Då staden, efter Valdemar Atterdags plundring år 1361 samt handelns avtagande av även andra orsaker, började gå tillbaka i makt och välstånd, tilläts hamnens uppgrundande. Rivaler om handelsförbindelserna uppges ha seglat in sandlastade farkoster i hamnen samt sänkt dem där avsiktligt. Slutligen började hamnen användas som avstjälpningsplats och försvann totalt.
Då hamn skulle byggas på nytt, lades den sydligare, där djupförhållandena var gynnsammare. Denna fördel köptes emellertid på bekostnad av tryggheten, och man har flera gånger haft anledning att tänka tillbaka på gamla tiders förhållanden. Nu är emellertid hamnen utbyggd så, att den i sina inre delar erbjuder skydd under alla förhållanden.
Då Gotland var eget lotskaptensdistrikt med lotskaptensexpeditionen förlagd till Visby, var överlotsen av 1:sta grad tillika lotsförman i Visby. Enligt kunskapskällan Orion Öbergs rulla år 1890 hade en lots i Visby i uppmuntringspengar 480 kronor om året samt en lotslott av 600 à 700 kronor, således 1,280 à 1389 kronor i allt. Lotslotten steg årtiondet 1891 - 1900 till i medeltal 1,100 kronor, 1901 - 1910 till 1,350 och var i genomsnitt de fyra åren före 1915 1,662 per år, till vilket belopp kom de uppmuntringspengar, som kunde år för år bli bestämda. Full lotslott skulle år 1927 ha varit 2,062 och år 1928 kr 1,760.
Överlots av 1:sta grad var Carl Orion Öberg, far till fyrmästare Öberg, initiativtagaren till föreningen. Förste lotsförman blev Nils Friberg år 1910."
Ur Underrättelser 1852
WISBY. Flaggstång, 70 fot hög, stående på södra stadsmuren å 40 fots höjd öfver vattenytan. Under storm, då lotsarna ej kunna gå ut från eller fartyg inkomma i hamnen, hålles en röd signalflagga hissad på toppen af denna stång.
Beskrifning 1872
Enligt Lotsstyrelsen 1872:
”Hamnfyr med fast, rött sken. Lat. N. 57° 38’,2. Long. O. 18° 18’,7. På södra delen av vågbrytaren utanför Visby hamn är på stadens bekostnad och underhållen en större lykta, som mot sjön visar ett fast rött sken. Lysvidden är omkring 6 minuter. Inåt hamnen visar lyktan vitt sken. Den hålls lysande alla nätter under oktober, november och december månader, men under de övriga vintermånaderna endast de nätter postångfartyget väntas ankomma eller skall avgå.”
Lotsplats
1727 anordnades lotsinrättningen på Gotland
1799 Under lotsuppsyningsman för Gotlands fördelning lyder Visby lotsplats med 1 lotsuppsyningsman, 1 lotsålderman, 1 ord lots, 1 utlärd lotsdräng, 1 utlärd reservlotsdräng och 1 lotslärling.
- Lotsningsområde: Lotsarna emottaga från sjön att inlotsa, utlotsa till sjöss och till Västergarn, till Hallshuk eller inloppet till Kappelshamn.
1853 Lotsbiträde finnes i Wisby och är nödigt att anlita för att veta huruvida utrymme finnes eller icke i hamnen. I hårt väder och med hög sjö är högst vådligt att söka in och vid sådana tillfällen hissas en röd flagga på stadsmuren till tecken att icke kunna anlöpa.
1876 den 13 juli: Skonert från Oskarshamn med trälast. VSV storm med regntjocka. Fartyget som hade drivit från Ölands norra udde sökte och erhöll lots utanför Visby men som skutan var rank vågade befälhavaren ej lägga bi utan beslöt att istället länsa till Kappelshamn. Kort därefter kantrade fartyget och drev iland vid Lummelunds bruk. Besättningen och lotsen blev efter 5 timmars vistande på fartygets köl bärgade av en dansk jakt.
1884 byggdes ett lotsuppassningshus och en signalstång.
1894 tillhörde lotsplatsen Gotlands lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Carl Orion Öberg, f. 1842
- Lots: Olof August Thompson, f. 1841
- Lots: August Zetterqvist, f. 1841
- Lotslärling: Frans Johan Oskar Puxon, f. 1852
1894 13 sept. Begav sig två lotsar och en lotslärling under N storm och svår sjögång med båt ut från Visby och avlämnade med stor svårighet lots till i nämnda stad hemmahörande briggen SVANTE som därefter infördes till ankarplats i lä om Västergarns Utholme och belönas lotsarna därvid för visad skicklighet och oförskräckthet med 25 kr vardera.
1896 fick Visby en ny däckad lotskutter.
1902 14 sep: Lämnade lotsförman, 1 extra lots och en lotslärling alla från Visby lotsplats, under svåra omständigheter lotsbiträde åt i Halmstad hemmahörande skonerten BRAGE som därefter inlotsade till Visby. Lotsförman tilldelades 30 kr och envar av de övriga 20 kr.
1904 22 nov: Utgå från Visby lpl lotsförman, 1 mästerlots samt en lotslärling under svår storm och hög brytande sjö och lämna med ögonskinlig livsfara biträde åt S/S VISBORG som därefter inlotsades till Visby. Lfm tilldelades 30 kr och de övriga 25 kr vardera.
1905 14 okt: Lämnade en lotsförman, 1 mästerlots, 1 lots och en lärling alla från Visby lpl, under svår storm och hög sjö med fara för sina egna liv lotsbiträde åt norska S/S TRYGG och tilldelas härför Lfn 30 kr och envar av de övriga 20 kr.
1920' års båtbestånd: 1 däckad kutter, 8,5x 3,35 med 10 hk motor, 1 roddbåt byggd 1898 i furu, klink 5,4×1,7, 1 roddbåt byggd 1918 i furu, klink 5,3×1,9, 1 roddbåt byggd 1903 i furu, klink 5,1×1,7
1920 2 nov: Utgick lotsarna vid Visby lotsplats E:A: Pettersson och KW Dahlbeck i den senares tillhörig roddbåt för att bistå den strandade skonerten WALTER besättning. Trots orkanlik storm och kraftiga regn och snöbyar och hög brytande sjö lyckade lotsarna rädda besättningen. För ådagalagt mod och självuppoffring vid ifrågavarande tillfälle erhöll de en belöning om 75 kr vardera.
1941' byggdes nytt lotsuppassningshus.
Lotsbarnskola
På Gotlands fastland gick barnen i sockenskolan. Dock hade fyrplatserna Gotska Sandön och Östergarn lotsbarnskola och där läraren Alma Dörring blev mångårigt anlitad.
Nuvarande fyrar i Visby hamn
Visby. S om inloppet till yttre hamnen. Sv. Nr. 428300. Int. Nr. C7236. Karaktär Iso WRG 4s 12M. Fasadbelysning. Cirkulär radiofyr (RC)
Visby hamn nedre. På kajhörn, N om inloppet till inre hamnen. Sv. Nr. 428500. Int. Nr. C7238. Karaktär Oc R 12s 7,2M
Visby hamn övre. 240 m från föregående. Sv. Nr. 428501. Int. Nr. C7238-1. Karaktär Oc R 12s 7,2M
Visby hamn yttre. På norra vågbrytarens betongkassun. Sv. Nr. 428600. Int. Nr. C7236-5. Karaktär Q R 8,7M. Fasadbelysning.
Fyren Visby
Svensk obemannad ledfyr och hamnfyr, västra Gotland, Mellersta Östersjön.
S om inloppet till yttre hamnen
WGS-84 Lat. N 57° 38,1' Long. 18° 16,4'. Sv. Nr. 428300. Int. Nr. C7236
1867 anlades fyrplatsen. Veklampa
1983 är basen för nuvarande utförande
Nuvarande utseende: Vitt 8,5 m högt fyrtorn på betongkassundäck. Fasadbelysning
Nuvarande karaktär: Iso WRG 4s 12,0M. Lyshöjd 10,6 m. Cirkulär radiofyr (RC)
Radiofyr
1965 lokal radiofyr. Frekvens: 406 kHz. Räckvidd: 10 M. Igenkänningssignal: VY
- Sändningstider tjocka: kontinuerligt. Klart väder: kontinuerligt.
Visby flygfyr
Visby flygfyr: optisk, 2,5M NO om staden (flygplats). Hålles tänd vid behov. Inom fyrens lysvidd ligger farvattnen mellan Hallshuk och Stora Karlsö.
Och sedan
1948-1950 drogs i Sverige de optiska ljusfyrarna för flyget in, nu ersatta av radiofyrar.
Men de optiska ljusfyrarna fortsatte att lysa i många år ytterligare, nu på flygplatserna. De hölls tända endast vid behov.
Mer om flygfyrar
Här kan du läsa mer om flygfyrar: Flygfyr.
Länk
Länk till Fyrtillsyn Gotland
Gotland norra delen
Klicka här för att se fyrarna på Gotland norra delen.
Jfr Gotland, Lotsverket, hamnfyr, radiofyr, Mellersta Östersjön,