Stångehuvud

Stångehuvud, svensk obemannad f.d. ledfyr vid Lysekil, Skagerack

Farleden Lysekil - Smögen. O om farleden

Stångehuvud. Vykort

Stångehuvud. Vykort

Ledfyren Stångehuvud med röd bohusgranit med rundade former nötta av inlandsisen. Arkiv www.alltomlysekil.se

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":4,"maxzoom":18,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"300px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":8,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":58.2712,"lon":11.41367,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"St\u00e5ngehuvud\n"}]}

WGS-84 Lat. N 58 16,3. Long. E 11 24,8. Sv. Nr. -. Int. Nr. -

1890 anlades fyrplatsen. Veklampa

1917 fick fyren automatiskt AGA-ljus med lins av 6:e ordningen

Fyrvaktare

• 1890-1906 Emilius Hörman, lotsålderman på Lysekils lotsplats
• 1906-1917 Gustaf Melius Wallin
• 1917-1920 Karl Amandus Karlsson Knopp, tillsyningsman

För mer info om de som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Stångehuvud

1940 Släcktes fyren, nu ersatt av den nybyggda fyrplatsen Stångholmen

Idag ligger fyren i Stångehuvuds Naturreservat, som är ett populärt område för fritidsaktiviteter. Fyrhuset förvärvades först av stiftelsen Vikarvet men sommaren 2017 köpte Kungliga Vetenskapsakademien det av Vikarvet.

Fyrens syfte

Samtidigt med Stångehuvud anlades år 1890 obemannad ledfyr av samma typ på Bläckhall och på Svensholmen

Fyrarna gav ledning från Lysekil nordvart via inomskärsleden och vidare över Malmö Drag med fortsättning till Smögen och Gravarne.

Teknik

Fyren var utrustad med en så kallad åtta-dagarslykta. Det var en sorts fotogenlampa. Den var tänd dygnet runt. Den hade en bränslebehållare stor nog att räcka i åtta dagar. Bränslet bestod av så kallad gasolja, den tidens fotogen.

Huset var av den tidens standardmodell. Det var tillverkat i trä på snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg. Det kom som "prefab" till fyrplatsen och monterades på kort tid. De tillverkades i ett större antal. 1883 levererade man 17 sådana fyrkurar i trä med tillhörande förrådsbodar till Lotsverket. Under perioden 1882-1886 anlade Lotsverket inte mindre än 88 sådana ledfyrar.

Sektorerna bildades med hjälp av skivor av färgat glas monterade på ställningar som satt fast i berget utanför fyrhuset. Den ledande sektorn med vitt ljus bildades av glipan mellan de färgade glasen. På gamla fotografier ser de ut som mörka skärmar.

När AGA-ljuset ersatte veklampan innebar det att driften blev automatiserad. En solventil tände fyren när det blev mörkt och släckte den när det åter blev ljust. Bränsle behövde bara fyllas på en eller två gånger per år. Det sköttes av Lotsverkets personal från Erholmens gasstation vid Marstrand. De bytte gasackumulatorerna som innehöll acetylen som var fyrens bränsle.

Personal

Fyren var obemannad men krävde ändå tillsyn. Arbetet bestod av att fylla på bränsle, trimma veken, göra rent lampglas, glasrutor och skivorna som bildade sektorer.

Med fyren automatiserad med AGA-ljus behövdes bara tillsyn då och då för att kolla att allt var OK.

Jfr Skagerack, Västerhavet, Brofjorden, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr