Bläckhall

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bläckhall, svensk obemannad ledfyr vid Brofjorden, Skagerack

Smögenleden, dvs farleden Lysekil - Smögen. NO om farleden, N om Kornö. 
Hållö karta ritad.jpg
Fl(2) 6s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg

Fyren Bläckhall, kur Nr3, på nuvarande plats "närmre vattnet". Arkiv Magdalena Skalegård 2020.
Bläckhall kur Nr3. Foto BH.
Bläckhall kur Nr2. "Armen" användes vid lyft av de tunga gastuberna. Arkiv Sjöfartsverket.
Sida ur lotsen Wlliam Strannes Anteckningar från början 1900-talet. Arkiv Magdalena Skalegård.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Fyrplatsen "högst upp på berget"

BoköEsbjörnHillberg79.jpg BoköRitningRundFyrkur1891Red.jpg

BläckhallGamlaFyrensFundament2020.jpeg BläckhallMålning1800tal.jpeg

  • Den första fyren på Bläckhall, kur Nr1, var av typ rund fyrkur av järnplåt. Just den på bilden är från Bokö. Foto Esbjörn Hillberg 1979.
  • Denna ritning för rund fyrkur av järnplåt är signerad av Höjer 1891. Dock fanns typen redan 1884 (t.ex. Svedudden 1884.)
  • Fundamentet till den första fyren på Bläckhall, "högst upp på berget". Arkiv M Skalegård.
  • Målning från 1919 med fyren Bläckhall "högst upp på berget". Arkiv M Skalegård.


1890 anlades fyrplatsen. Ungefär på toppen av ön Bläckhall.

  • Fyren utgjordes av typ "rund fyrkur av järnplåt".
  • Lyser från 89 - 199 grad och från 298 - över 0 - till 5 grad.

1898 modifierades fyren.

1921 hade fyren fyrkaraktär: Bx(2) W 6s. Lins 6 ord. AGA-ljus. Lysvidd: 10M. Lyshöjd: 39 m. Vitt runt fyrhus.

Ny fyrplats "närmre vattnet"

WGS-84 Lat. N 58 18,6. Long. E 11 22,8. Sv. Nr. 830100. Int. Nr. C0380

I samband med 1930-talets översyn av inomskärslederna fick fyren på Bläckhall år 1940 sin nuvarande placering.

1940 hade fyren AGA-ljus med lins av 6:e ordningen. Fyrkaraktär Bx(2) WRG 6s 9M. Lyshöjd 9,5 m. Vit fyrkur,

1972 hade fyren elektriskt ljus med energi från solpanel och batteri.

Nuvarande utseende: Vit fyrkur med rött tak.

Nuvarande karaktär: Fl(2) WRG 6s 8,2M. Lyshöjd: 9,5 m.

Teknik

Fyren var från början utrustad med en så kallad åtta-dagarslykta. Det var en sorts fotogenlampa. Den var tänd dygnet runt. Den hade en bränslebehållare stor nog att räcka i åtta dagar. Bränslet bestod av så kallad gasolja, den tidens fotogen.

Fyrhuset var av den tidens standardmodeller. Detta var tillverkat i järn, s.k. rund fyrkur i järnplåt. De tillverkades i ett större antal. Tillhörande förrådsbodar tillverkades i trä.

Sektorerna bildades med hjälp av skivor av färgat glas monterade antingen på ställningar som satt fast i berget utanför fyrhuset eller på fyrhuset. Den ledande sektorn med vitt ljus bildades av glipan mellan de färgade glasen. På gamla fotografier ser de ut som mörka skärmar.

När AGA-ljuset ersatte veklampan innebar det att driften blev automatiserad. En solventil tände fyren när det blev mörkt och släckte den när det åter blev ljust. Bränsle behövde bara fyllas på en eller två gånger per år. Det sköttes av Lotsverkets personal från Erholmens gasstation vid Marstrand. De bytte gasackumulatorerna som innehöll acetylen som var fyrens bränsle.

Personal

Fyren var obemannad men krävde ändå tillsyn. På fotogentiden bestod arbetet av att fylla på bränsle, trimma veken, göra rent lampglas, glasrutor och skivorna som bildade sektorer.

Med fyren automatiserad med AGA-ljus behövdes bara tillsyn då och då för att kolla att allt var OK.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Bläckhall

Smögenleden

Klicka här för att se fyrarna i Smögenleden.


Jfr Skagerack, Smögenleden, Brofjorden, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr