Svensholmen

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Svensholmen, svensk obemannad ledfyr N Lysekil. Skagerack

Inloppet till Brofjorden. 250 m SV om farleden in till Brofjorden, nordväst om Lilla Kornö i farleden norr om Lysekil. Fyren markerar också Smögenleden, dvs farleden Lysekil - Smögen. V om leden.
Hållö karta ritad.jpg
Fl(3) 9s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg

Svensholmen. Foto NN
Den första fyren på Svensholmen var en träfyr lik denna fyr på Ösö. Foto 1926 Lotsverket
Ritning till träfyr typ den första fyren på Svensholmen. Källa Lotsverket
Den andra fyren på Svensholmen var i järn och har här fått nytt liv som fyren Snurran. Arkiv Snurrans Fyrförening
Laddar karta ...


WGS-84 Lat. N 58 18,7. Long. E 11 29,9. Sv. Nr. 831400. Int. Nr. C0379

Fyrens syfte

Samtidigt med Stångehuvud anlades år 1890 obemannad ledfyr av samma typ på Bläckhall och på Svensholmen

Fyrarna gav ledning från Lysekil nordvart via inomskärsleden och vidare över Malmö Drag med fortsättning till Smögen och Gravarne.


1890 placerades en ledfyr på Svensholmen, träkur med ljus från fotogen

Cirka 1920 ersattes den forna träfyren med en åttakantig i järn. Fotogenljuset ersattes av tidens modernitet AGA-ljus.

I samband med 1930-talets översyn av inomskärslederna fick den år 1940 sin nuvarande sektorindelning.

1973 försågs fyren med energi från solpanel och batteri

Tidens tärande tand och korrosion, påskyndad av Västerhavets saltvatten, gjorde att Sjöfartsverket var nödsakat att byta ut fyrkuren och ersätta den med en ny i plast och aluminium. Det nya fyrljuset var "underhållsfritt"

Och sedan

Den gamla fyrkuren skulle bli skrot men räddades, blästrades och målades till nyskick och fick ett fortsatt liv som fyren Snurran i hamnen till Bohus Malmön


Nuvarande utseende: Vitt 6,6 m högt fyrtorn

Nuvarande karaktär: Fl(3) WRG 9s 13,5M. Lyshöjd: 14,5 m

Teknik

Den första fyren var utrustad med en så kallad åtta-dagarslykta. Det var en sorts fotogenlampa. Den var tänd dygnet runt. Den hade en bränslebehållare stor nog att räcka i åtta dagar. Bränslet bestod av så kallad gasolja, den tidens fotogen.

Huset var av den tidens standardmodell. Det var tillverkat i trä på snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg. Det kom som "prefab" till fyrplatsen och monterades på kort tid. De tillverkades i ett större antal. Under perioden 1882-1886 anlade Lotsverket inte mindre än 88 sådana ledfyrar.

Sektorerna bildades med hjälp av skivor av färgat glas monterade på ställningar som satt fast i berget utanför fyrhuset. Den ledande sektorn med vitt ljus bildades av glipan mellan de färgade glasen. På gamla fotografier ser de ut som mörka skärmar.

När AGA-ljuset ersatte veklampan innebar det att driften blev automatiserad. En solventil tände fyren när det blev mörkt och släckte den när det åter blev ljust. Bränsle behövde bara fyllas på en eller två gånger per år. Det sköttes av Lotsverkets personal från Erholmens gasstation vid Marstrand. De bytte gasackumulatorerna som innehöll acetylen som var fyrens bränsle.

Personal

Fyren var obemannad men krävde ändå tillsyn. På fotogentiden bestod arbetet av att fylla på bränsle, trimma veken, göra rent lampglas, glasrutor och skivorna som bildade sektorer.

Med fyren automatiserad med AGA-ljus behövdes bara tillsyn då och då för att kolla att allt var OK.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Svensholmen

Smögenleden

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Skagerack, Brofjorden, Smögenleden, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr