Oljegas

oljegas, gas utvunnen genom destillation av animalisk eller vegetabilisk fett eller olja.

Den innehåller huvudsakligen metan, etan, olefiner och väte. Senare framställdes den genom sönderdelning av gasolja (lättbensin) vid 700-850 °C, så kallad krackning.

Oljegasen brann med gulaktigt lysande låga.

Oljegasen var lämpad att komprimeras och kunde därför även distribueras i gasflaska.

Gasens närmaste moderna motsvarighet är Gasol, som dock har en mer definierad sammansättning och brinner med en blåaktig, svagt lysande låga.

Rubjerg Knude fyrplats hade ett eget gasverk. I förgrunden tanken med oljegas

Användning

Oljegas användes under slutet av 1800-talet för civil belysning, jämför gasljus, och för fyrljus, speciellt lysbojar.

• Den var då blandad med acetylen. Denna blandning var i komprimerad form inte explosiv, till skillnad från ren acetylen.
• Systemet med denna blandning fick stor användning och användes fortfarande 1924.

Framställning

Oljegas kunde också framställas i ett lokalt gasverk på fyrplatsen.

• Gasverket bestod av en retortugn, dvs en sluten kammare där råvaran fick sönderdelas under värme utan lufttillträde.
• Som restprodukt erhöll man tjära.
• De brännbara gaserna leddes vanligen till en cistern för mellanlagring innan de fick brinna i fyrlågan.

I Sverige användes oljegas i Malmö fyr (1898-1924), i Danmark Blåvandshuk fyr (1900- 1911) och Rubjerg Knude fyr (1900-1906).

Jfr lysboj, Pintsch, acetylen, Blaugas, Lyth.