Gellerstedt: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Gellerstedt''', Albert Theodor (1836-1914), fyrbyggare och arkitekt, konstnär och diktare. Under ledning av '''Nils Gustaf von Heidenstam''' ledde '''C F Carls...') |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Albert Teodor Gellerstedt.jpg|thumb|200px]] | |||
'''Gellerstedt''', Albert Theodor (1836-1914), fyrbyggare och [[arkitekt]], konstnär och diktare. | '''Gellerstedt''', Albert Theodor (1836-1914), fyrbyggare och [[arkitekt]], konstnär och diktare. | ||
| Rad 21: | Rad 23: | ||
'''A T Gellerstedt har signerat ritningarna för bland annat följande fyrar''' | '''A T Gellerstedt har signerat ritningarna för bland annat följande fyrar''' | ||
* 1863 [[ | * 1863 [[Sandhammaren]]s fyrar. Båda 29 m höga "[[öppet pelartorn]] i järn", [[linsfyr]]ar. | ||
* 1865 [[Grimskär]]. Ett i trä fristående cirka 9 m högt åttakantigt torn med linsapparat. | * 1865 [[Grimskär]]. Ett i trä fristående cirka 9 m högt åttakantigt torn med linsapparat. | ||
* 1866 [[ | * 1866 [[Isboudd]]. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med lykta på gaveln. | ||
* 1866 [[Ystad | * 1866 [[Ystad]] övre, ett i järn nytt inre torn, åttakantigt, med lanternin och lins. Tornet monterades ihop i Ystad och fördes på räls till sin stationering, som man förberett med [[skruvpålsgrund]], där det sedan förankrades. | ||
* 1867 [[Faludden]]. Ett i järn cirka 11 m högt tiokantigt i rött målat fyrtorn försett med lanternin, linsfyr. | * 1867 [[Faludden]]. Ett i järn cirka 11 m högt tiokantigt i rött målat fyrtorn försett med lanternin, linsfyr. | ||
* 1867 [[Gotska Sandön]]. Ett ytterligare boningshus. Tillverkat av snickerifabrik [[Bark & Warburg]] i Göteborg. | * 1867 [[Gotska Sandön]]. Ett ytterligare boningshus. Tillverkat av snickerifabrik [[Bark & Warburg]] i Göteborg. | ||
* 1869 [[Hanö]]. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med sammanbyggt åttakantigt torn med lanternin och lins | * 1869 [[Hanö]]. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med sammanbyggt åttakantigt torn med lanternin och lins | ||
* 1870 [[Söderstjärna]]. Detaljritningar till ett i järn cirka 7,5 m högt åttakantigt fyrtorn med lanternin, linsfyr. | * 1870 [[Söderstjärna]]. Detaljritningar till ett i järn cirka 7,5 m högt åttakantigt fyrtorn med lanternin, linsfyr. | ||
* 1870 [[Utklippan]]. Ett "[[öppet pelartorn i järn | * 1870 [[Utklippan]]. Ett "[[öppet pelartorn]] i järn", linsfyr. | ||
* 1871 [[Kapelludden]] (Ölands östra). 32 m högt "[[öppet pelartorn i järn | * 1871 [[Kapelludden]] (Ölands östra). 32 m högt "[[öppet pelartorn]] i järn", linsfyr. | ||
* 1872 [[När]]. Ett i järn cirka 16 m högt runt koniskt torn med lanternin och lins. | * 1872 [[När]]. Ett i järn cirka 16 m högt runt koniskt torn med lanternin och lins. | ||
* 1873 [[ | * 1873 [[Västergarn]]s utholme. Ett i järn 12 m högt åttakantigt fyrtorn, med lanternin samt spegelapparat. | ||
Jfr [[arkitekt]], [[Fyringenjörskontoret]], N G von [[Heidenstam]], C F [[Carlsson]], C [[Sandell]], ovanstående namn på fyrplats. | Jfr [[arkitekt]], [[Fyringenjörskontoret]], N G von [[Heidenstam]], C F [[Carlsson]], C [[Sandell]], ovanstående namn på fyrplats. | ||
Versionen från 12 mars 2014 kl. 18.54
Gellerstedt, Albert Theodor (1836-1914), fyrbyggare och arkitekt, konstnär och diktare.
Under ledning av Nils Gustaf von Heidenstam ledde C F Carlsson, Carl Sandell och A T Gellerstedt utbyggnaden av de svenska fyrarna under 1850- och 1860-talen.
Han blev en mycket produktiv grafiker och akvarellmålare. Hans verk finns samlade på Nordiska Museet i Stockholm.
- Sedan 1850 hade han under ledning av Sandell deltagit vid några fyrbyggen och därigenom erhållit praktik. Gellerstedt var släkting till Sandell.
- 1852-1860 studerade han vid Konstakademien.
- 1859 anställdes han vid Lotsverket, som tillfälligt ritbiträde på Fyringenjörskontoret.
- 1860 blev han konduktör vid Överintendentsämbetet.
- 1862-1864 gjorde han en utlandsresa till Frankrike och Italien för att studera arkitektur och med speciell inriktning på konstruktioner i det nya byggmaterialet järn, vilket skulle komma till användning för fyrar.
- 1864 anställdes han som fyringenjör på Fyringenjörskontoret.
Konsten
- 1876 blev han lärare i Sveriges första moderna etsningsskola. För honom studerade bl a Anders Zorn.
- 1877 erhöll han tjänst som professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
- 1881-1891 var han sekreterare vid Konstakademien.
- 1897-1904 var han överintendent.
A T Gellerstedt har signerat ritningarna för bland annat följande fyrar
- 1863 Sandhammarens fyrar. Båda 29 m höga "öppet pelartorn i järn", linsfyrar.
- 1865 Grimskär. Ett i trä fristående cirka 9 m högt åttakantigt torn med linsapparat.
- 1866 Isboudd. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med lykta på gaveln.
- 1866 Ystad övre, ett i järn nytt inre torn, åttakantigt, med lanternin och lins. Tornet monterades ihop i Ystad och fördes på räls till sin stationering, som man förberett med skruvpålsgrund, där det sedan förankrades.
- 1867 Faludden. Ett i järn cirka 11 m högt tiokantigt i rött målat fyrtorn försett med lanternin, linsfyr.
- 1867 Gotska Sandön. Ett ytterligare boningshus. Tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.
- 1869 Hanö. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med sammanbyggt åttakantigt torn med lanternin och lins
- 1870 Söderstjärna. Detaljritningar till ett i järn cirka 7,5 m högt åttakantigt fyrtorn med lanternin, linsfyr.
- 1870 Utklippan. Ett "öppet pelartorn i järn", linsfyr.
- 1871 Kapelludden (Ölands östra). 32 m högt "öppet pelartorn i järn", linsfyr.
- 1872 När. Ett i järn cirka 16 m högt runt koniskt torn med lanternin och lins.
- 1873 Västergarns utholme. Ett i järn 12 m högt åttakantigt fyrtorn, med lanternin samt spegelapparat.
Jfr arkitekt, Fyringenjörskontoret, N G von Heidenstam, C F Carlsson, C Sandell, ovanstående namn på fyrplats.